Byggmaterialmarknaden i Sverige uppfattas idag som oligopolisk där ett fåtal företag dominerar en stor del av marknaden. Nya inköpsvägar för material kan öka konkurrensen och förändra villkor för aktörer i branschen. Flera utredningar menar på att import är en sådan inköpsväg som kan förändra den nuvarande prisstrukturen. Men för företag som ser import som en möjlighet kommer även ny problematik som måste hanteras. Företaget Midroc har ett stort intresse i att utreda möjligheten för att köpa in färdiga betongstommar från andra sidan Östersjön. Rapporten syftar främst till att undersöka och utvärdera olika leverantörer av betongelement i utlandet och på så sätt samtidigt undersöka möjligheterna för import. Genom intervjuer, litteraturstudier och enkäter till inköpare samt lokala leverantörer har kritiska faktorer tagits fram. Dessa innefattar bland annat teknisk standard, garantier, transport och risker. Det kom fram tidigt i studien att det finns en diskrepans mellan de tekniska standarder som tillämpas i Sverige jämfört med andra länder. Detta måste naturligtvis tas i särskild hänsyn så att produkterna som köps in är godkända att användas i Sverige. Ett sätt att säkerställa detta är att köpa betongprodukter som är certifierade med BBC-märket. Ett formulär med frågor upprättades, frågorna var menade att ge en inblick i vad företagen erbjuder och hur de arbetar. Prisfrågor har inte tagits med då det var omständigheterna kring ett internationellt inköp som var av störst intresse. Det har dock kommit fram att priset för betongstommar i Baltikum kan vara 20-30 % lägre än de nationella priserna. Företag i Polen och Baltikum kontaktades via telefon och på mejl, dessa fick möjlighet att svara på frågeformuläret. Företagen som svarade hade aktuella projekt i Sverige och hade fortsatt intresse av att utveckla sin marknad. Utifrån svaren som gavs har en leverantörsvärdering tagits fram för att värdera de leverantörer som passar företaget. Syftet var att försöka avgöra om det var lämpligt att gå vidare med leverantören. Det faktum att alla företagen redovisade ett pågående samarbete med flera byggföretag i Sverige, att flera av företagen är både vana och villiga att arbeta enligt allmänna bestämmelser, att de erbjuder helhetslösningar osv. visar på att möjligheterna för lyckad import är goda. / The construction material market in Sweden is considered today to be oligopolistic where few companies dominate the market. New ways of procuring materials could increase the competition and change the terms for all the actors. Studies have shown that import is one of those new ways of procuring materials, thus altering the current price structure. But companies that consider importing materials will face problems that need solving. The company Midroc has shown great interest in investigating the possibility for purchasing precast concrete structural elements from overseas. The main purpose of this report is to investigate the possibilities of importing and evaluating potential suppliers. Through interviews, literature and inquiries to sales managers and local suppliers, important factors have been identified, such as standards, warranties, transportation and financial risk. A significant finding was that there are technical standards that differ between countries which can impede import. One way to surpass this is to look for concrete products which are certified with the BBC mark. A questionnaire was made which was meant to give useful information about what the company offers and how they work. Price was not included due to the fact that the main interest was the circumstances around an international purchase. However, it has emerged that concrete structural elements in the Baltic States could be 20-30 % cheaper than Swedish products. Suppliers in Poland and the Baltic states were phoned and e-mailed. The suppliers that answered were all currently working in Sweden and interested in increasing their export. A supplier assessment was made which is based on the answers. The fact that all companies were currently cooperating with construction companies in Sweden, show that they are familiar with Swedish regulations and often are able to offer an overall solution. This indicates that the possibilities of importing precast concrete elements to Sweden are good.

Efterfrågan på bostäder är idag större än på länge samtidigt som byggbranschen kämpar med pressade byggtider och låga vinstmarginaler. Vinstmarginalen kan ökas genom att effektivisera logistiken och eliminera onödiga kostnader som uppstår i samband med bristande planering. Syftet med rapporten är att hjälpa Peab att identifiera var onödiga kostnader uppstår i samband med hantering av prefabricerade stomelement. Detta sker genom att jämföra arbetet med logistikfrågor på två likvärdiga Peab-projekt, vilka är KTH-studentbostäder samt Roddaren och Simmaren. Resultatet bygger till största del på djupgående intervjuer med nyckelpersoner på respektive projekt. En enkätundersökning gjordes som ett komplement till resultatet från intervjuerna. Rapporten visar att arbetet med logistikfrågor skiljer sig mellan de två projekten. Slöseri på grund av brister i den interna kommunikationen finns på båda arbetsplatserna. Gemensamt är även slöseri till följd av avsaknad av tydliga rutiner för dokumentation av dolda felkostnader. Det största identifierande slöseriet på den enskilda arbetsplatsen var slöseri till följd av fel lastordning på projekt Roddaren och Simmaren vilket lett till både synliga och dolda kostnader. / Demand for housing is today greater than in a long time, whilst the construction industry is struggling with the pressure to shorten construction schedules and low profit margins. The profit margin can be increased by streamlining logistics and eliminating unnecessary costs arising from lack of planning. The purpose of the report is to help Peab identify where unnecessary costs arise in the handling of prefabricated concrete elements. This is done by comparing the work on logistics issues to two equivalent Peab-projects, KTH-studentbostäder and Roddaren and Simmaren. Results are largely based on in-depth interviews with key people on each project. A survey was conducted as a complement to the results of the interviews. The report shows that the work on logistics issues differs between the two projects. Wastage due to shortcomings in internal communication are found at both workplaces. They also have in common wastage due to lack of clear procedures for documenting the cost of hidden errors. The biggest identifiable waste at the individual workplace was waste as a result of wrong loading order on the Roddaren and Simmaren projects, which led to both visible and hidden costs.

Bygg- och rivningssektorn står för ca 30% av Sveriges avfall enligt svenska miljöinstitutet IVL. Bevarande av energi som går åt vid tillverkning av material är gynnsamt för miljön, vilket är syftet med återbruk. När stomelement i dagsläget demonteras förlorar de CE-märkningen och betraktas därefter som avfall. En metod inom cirkulärt byggande är återvinning, vilket innebäratt bryta ner produkten för att antingen skapa energi eller nytt material. Vid återvinning bevaras inte energin vilket innebär att energin som går åt att tillverka produkten från start går förlorad. För att nå de klimatmål som EU och Sverige har satt till framtiden är det viktigt för byggbranschen att sträva efter cirkulärt byggande, med fokus på återbruk och inte enbart återvinning. Detta examensarbetes syfte är att undersöka hur man kan öka återbruksförmågan av stomelement. I Sverige används återbruk i en liten skala. För att användningen av stomelement ska utvecklas i en större skala måste tekniska lösningar framkomma redan i projekteringsskedet. Oklarheter i regelverk kring klassificeringar av återanvända stomelement behöver tydliggöras för att öka återbrukspotentialen. Studien undersöker vilka möjligheter som finns idag av att bygga med återanvänt stommaterial, vilka hinder som uppstår och hur dessa problem kan hanteras. Detta undersöktes genom att intervjua respondenter med relevant kompetens i byggbranschen samt genom en litteraturstudie. Studien avgränsas till att undersöka stomelement i trä, stål och betong. Resultaten visade att potentialen för återbruksmaterial i dagsläget inte är god på grund av att det inte finns konkreta regelverk och incitament samt att materialtillgången är begränsad. Stommaterial har höga konstruktionskrav på sig vilket gör det svårt att återbruka. Vidare visade resultaten från studien att det för närvarande inte finns tydliga standardprovningar för att säkerställa stomaterialens kvalitet och hållbarhet. Därför har denna studie tagit fram en vägledande mall för att eventuellt minska förstörande provning samt agera som en guide för aktörer som vill återanvända stomelement men inte vet hur de ska gå tillväga. / The construction and demolition sector accounts for about 30% of Sweden's waste according to the Swedish Environmental Institute IVL. Conservation of materials and energy used in the manufacture of materials is beneficial to the environment, which is the purpose of reusing. When structural elements are currently dismantled, they lose their CE marking and are then regarded as waste. One method in circular construction is recycling, which means breaking down the product to either create energy or new material. During recycling, the energy is not conserved, which means that the energy used to manufacture the product from the start is lost. In order to achieve the climate goals that the EU and Sweden have set for the future, it is important for the construction industry to strive for circular construction, with a focus on reusing and not just recycling. The purpose of this thesis is to investigate how to increase the reusability of structural elements. In Sweden, recycling is used on a small scale. In order for the use of structural elements to be developed on a larger scale, technical solutions must emerge during the design phase. Uncertainties of regulations regarding classifications of recycled structural elements need to be clarified in order to increase the reusing potential. The study examines what opportunities there are today for building with reused structural materials, what obstacles arise and how these problems should be handled. This was investigated by interviewing respondents with relevant competence in the construction industry and through a literature study. The study is limited to examining structural elements in wood, steel and concrete. The results showed that the potential for recyclable materials is currently not good due to the lack of regulations, incentives and that the supply of materials is limited. Structural materials have high structural requirements, which make them difficult to reuse. Furthermore, the results from the study showed that there are currently no clear standard tests to ensure the quality and durability of the materials. Therefore, this study has developed a guiding template to possibly reduce destructive testing and act as a guide for companies who want to reuse structure elements but do not know how to proceed.

With a major share of the negative environmental impacts deriving from construction and its waste, ways to reduce the material and energy use in this sector have been the focus of studies for decades. Reuse of building elements and materials is gaining traction with researchers, architects, developers and real estate owners. However, it is rarely used in practice in Sweden. Barriers include fear of fluctuating supply, quality warranties, logistics, lack of experience in the design process and unknown availability. While many research projects are underway, a process of how to locate materials is still missing. Additionally, there is currently little connection between research and practice, and a lack of investigation into the long-term consequences that reuse will have on the design process and the role of the architect. Therefore, the aim of this study is to discover what heavy structural elements will be available for reuse in the Stockholm region and to explore which implications reuse will on the design process and the role of the architect. The study evaluated a new method for short-term mapping of available elements using demolition permits. It also intended to map available elements medium- term through detailed development plans, and long-term using comprehensive plans.  The results showed that the medium-term span mapping was not plausible as there are too many detailed development plans and no feasible way to review them due to how they are accessible to the public. The long-term mapping showed potential in identifying characteristics of different areas and indicating where demolitions or transformations might occur. Given there might be a paradigm shift in the way the industry manages resource, as policy and industry goals indicate, the areas where demolition is planned today might be transformed tomorrow. The short-term mapping was the most promising method developed. It showed that significant amounts of heavy structural elements will be available within two years. The buildings with heavy structural elements that are now up for demolition are mostly from the 1960-1980s and are principally all non-residential. 16 different structural typologies were identified and evaluated for reuse potential. Four typologies were highlighted as especially valuable for reuse: 1) cast in-situ reinforced concrete structure 2) prefabricated reinforced concrete elements structure 3) brick structure from before 1960 and 4) steel structure. The dominant structural material was concrete, which was the core material in 93% of the total area found. To test the method’s usefulness and reveal implications on the design process, it was used for an ongoing residential project by developer NREP and architects Tengbom and Lendager Group. The case study showed that suitable structural elements could be sourced for the project with the short-term mapping. A new design proposal for the structure was made with elements from the mapping, which was estimated to avoid significant environmental impact compared to a new structure. According to international studies on this type of reuse, over 90% of CO2-equiv. emissions for new buildings can be saved reusing prefabricated concrete panels. For the design process, the implication of reuse is often an elongated introductory phase. The case study showed that studying grids and proportions of the existing system was essential to transform it into a new one, allowing the process to be more material-driven. Considerations on how to use the elements to minimise waste and environmental impact from preparing the elements for reuse are imperative when designing the system.  It could be argued that waste is a design error, highlighting the need to educate new cohorts of architects and designers in designing for reuse. Potentials for reuse lie in maintaining the value of the structural elements, instead of paying to get rid of them, and to avoid large negative environmental impacts for raw material extraction and production. Projects realised today have shown large savings in CO2-equivalent and costs alike. Nevertheless, it requires innovative and non- conventional organisation and roles. Cooperation and trust amongst stakeholders is key. The design process needs to become more collaborative and iterative with higher frequency of information exchange. This requires designers, architects and engineers to look both backward, to understand the existing buildings and materials that we can use, and forward, in how to use them going forward with innovative strategies for project plausibility, the environment and great (longstanding) architecture. / Byggande och avfall står för en stor del av all negativ miljöpåverkan i världen. Sätt att minska material- och energianvändningen inom byggsektorn har därför varit i fokus för studier i årtionden. Återbruk av byggnadselement och material har ökat i intresse hos forskare, arkitekter, utvecklare och fastighetsägare senaste åren. Trots det implementeras det sällan i praktiken i Sverige. Barriärer för återbruk inkluderar rädsla för fluktuerande utbud, kvalitetsgarantier, logistik, bristande erfarenhet i designprocessen och brist på tillgänglighet. Många forskningsprojekt pågår men det saknas en process för hur man identifierar och lokaliserar material. Dessutom finns det för närvarande lite samband mellan forskning och praktik, och liten insikt i de långsiktiga konsekvenserna som återbruk kommer att ha på designprocessen och arkitektens roll. Därför är syftet med denna studie att ta reda på vilka tunga stomelement som kommer att finnas tillgängliga för återbruk i Stockholmsregionen och att undersöka konsekvenser för hur återbruk kommer att påverka designprocessen och arkitektens roll. Studien utvärderade en ny metod för kortsiktig kartläggning av tillgängliga stomelement med hjälp av rivningslov, samt utforskade kartläggning av tillgängliga stomelement på medellång sikt genom detaljplaner och på lång sikt med översiktsplaner.  Resultaten visade att kartläggningen på medellång sikt inte var möjlig eftersom det finns för många detaljplaner och inget genomförbart sätt att granska dem på grund av hur de är tillgängliga för allmänheten. Den långsiktiga kartläggningen visade potential för att identifiera egenskaper hos olika områden i Stockholm och indikera var rivningar eller omvandlingar kan inträffa. Med tanke på att det kan komma ett paradigmskifte i hur industrin hanterar resurser, som policy och branschmål indikerar, kan de områden där rivning planeras idag komma att transformeras i morgon. Den kortsiktiga kartläggningen var den mest lovande metoden som utvecklats. Den visade att betydande mängder tunga stomelement kommer att finnas tillgängliga inom två år. De byggnader med tunga stomelement som nu ska rivas är till största delen från 1960-1980-talet och är generellt kontor och industribyggnader. 16 olika stomtypologier identifierades och utvärderades för återbrukspotential. Fyra typologier lyftes fram som särskilt värdefulla för återanvändning 1) platsgjuten armerad betongkonstruktion 2) prefabricerad armerad betongelementkonstruktion 3) Tegelkonstruktion från före 1960 och 4) stålkonstruktion. Det dominerande konstruktionsmaterialet var betong som var kärnmaterialet i 93 % av den totala ytan som hittades. För att testa användbarheten av metoden och identifiera implikationer på designprocessen användes den i ett pågående bostadsprojekt av utvecklaren NREP och arkitekterna Tengbom och Lendager Group. Fallstudien visade att lämpliga stomelement kunde identifieras för projektet med den kortsiktiga kartläggningen. Ett nytt förslag för stommen gjordes med element från kartläggningen, vilket bedömdes undvika betydande miljöpåverkan jämfört med en ny stomme. Enligt en tysk studie kan denna typ av återbruk undvika 90 % av CO2-ekv. utsläpp under produktion och byggande genom att återanvända prefabricerade betongpaneler. Implikationen av återbruk på designprocessen är ofta en utdragen introduktionsfas. Fallstudien visade att det var viktigt att studera måttkedjor och proportioner i det befintliga systemet för att omvandla det till ett nytt, vilket gör att processen kan bli mer materialdriven. Överväganden om hur man använder elementen för att minimera avfall och miljöpåverkan från att förbereda elementen för återanvändning är absolut nödvändiga vid utformningen av systemet.  Avfall skulle kunna hävdas vara ett designfel, vilket understryker behovet av att utbilda nya arkitekter och designers i att designa för återbruk. Potential för återanvändning ligger i att bibehålla värdet på stomelementen, istället för att betala för att bli av med dem, och att undvika stora negativa miljöpåverkan för råvaruutvinning och produktion. Projekt som genomförs idag har visat på stora besparingar i både CO2-ekvivalenter och kostnader. Men det kräver et innovativ och icke-konventionell organisation och roller. Samarbete och förtroende mellan intressenter är centralt. Designprocessen måste bli mer kollaborativ och iterativ med högre frekvens av informationsutbyte. Detta kräver att konsulter ser både bakåt, förstår de befintliga byggnaderna och materialen som vi kan använda, och framåt, i hur man kan använda dem framåt med innovativa strategier för både genomförbarhet, miljö, bestående arkitektur.