Inledning: Genomlysningledda interventioner används i allt högre utsträckning inom ett flertal specialiteter, även utanför röntgenavdelningen. Genomlysning är den modalitet, vilken renderar de högsta stråldoserna och det är även den modalitet där flest dosöverskridningar rapporteras världen över. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att beskriva hur utbildning påverkar strålsäkerheten vid genomlysningsledda interventioner. Metod: Kandidatuppsatsen utfördes som en systematisk litteraturöversikt. Resultatet baseras på tio kvantitativa artiklar. Resultat: Utbildning ger resultat i form av ökad medvetenhet om strålsäkerhet, sänkta stråldoser och minskade genomlysningstider. Utbildningar kan utformas på olika sätt. De kan var teoretiska, praktiska eller en kombination av dessa. Slutsats: Det finns ett signifikant samband mellan genomgången strålsäkerhetsutbildning och att arbeta strålsäkert. Utbildning och checklistor ökar användarnas kunskaper och förbättrar deras arbetstekniker, vilket bidrar till lägre stråldoser, kortare genomlysningstider och ökad medvetenhet om strålsäkerhet. Användare av genomlysning har bristfälliga kunskaper i att arbeta strålsäkert och utbildningen inom strålsäkerhet behöver förbättras. / Introduction: Fluoroscopy guided interventions are becoming more and more common and are used in several specialities, even outside of the radiology department. Fluoroscopy is the modality, which is causing the highest radiation doses and it is also the modality that is reported to give the most radiation overexposures worldwide. Purpose: The purpose of this systematic literature review was to describe how education affects radiation protection when using fluoroscopy. Method: This bachelor thesis was conducted as a systematic literature review. The results are based on ten quantitative scientific articles. Results: Education gives results in terms of increased awareness of radiation safety, lower radiation doses and reduced fluoroscopy times. The education may take various forms. It can be theoretical, practical or a combination of these two. Conclusion: There is a significant correlation between education and radiation safety. Education and checklists increase user knowledge and improve their working techniques, which contributes to lower radiation doses, shorter fluoroscopy times and increased awareness of radiation safety. Users of fluoroscopy have inadequate knowledge in radiation protection and training in radiation safety needs to be improved.

Denna rapport kommer av avhandla det examensarbete som genomförts inom civilingenjörsprogrammet innovation och produktdesign på Mälardalens högskola. Arbetet har genomförts på RemaControl Sweden AB och startade den 3:e september 2012 med slutpresentation den 29:e mars 2013. RemaControl är ett företag som är baserat i Västerås och tillverkar mätsystem till sågverksindustrin. Den produkt som detta projekt har kretsat runt är deras mätsystem som heter RemaLog X-Ray som är ett ”state-of-the-art-system” som använder sig av röntgen för att läsa av mätdata från trästockar när de kommer in på sågverket. Uppdraget från RemaControl var att omkonstruera den skyddshuv som omsluter röntgenrören. Dess syfte är att skydda miljön utanför mätramen från strålning som röntgenrören genererar. Röntgenrören måste servas vart 6:e månad och för att komma åt röntgenrören så måste man i dagsläget montera bort skyddsramen. Detta är ett moment som tar tid och är slitsamt för servicepersonalens ryggar eftersom den är svåråtkomlig och väger över 25 kg. Anledningen till dess höga vikt är på grund av att den måste vara tillverkad med blyväggar för att stoppa strålningen. Det är även viktigt för sågverken att servicetiden är så kort som möjligt eftersom det minskar tiden som banan behöver stå still, i vilket sågverken förlorar pengar. För att lösa detta problem så har uppdraget delats upp i olika delproblem som har lösts på olika sätt. Det har tagits fram olika koncept med hjälp av CAD. Dessa koncept har utvärderats och en helhetslösning har tagits fram som uppfyller RemaControls krav. Utöver detta så har även en prototyp tagits fram för att säkerställa att dess egenskaper uppfyller även alla krav i praktiken. / This report contains the thesis work in the civil engineering program of innovation and product design on Mälardalens Högskola, Sweden. This work has been collaboration with RemaControl Sweden AB and it started on September the 5th 2012 and was presented on April the 5th 2013. RemaControl is a company that is based in Västerås, Sweden, and manufactures measuring systems for the sawmill industry. This project has been focused on their system RemaLog XRay that is a state-of-the-art-system that implements x-ray-technology to retrieve measuring data from incoming logs of wood. The assignment from RemaControl was to redesign the protective housing that contains the xray tubes. Its purpose is to protect the outside environment from radiation generated from the x-ray tubes. The x-ray tube needs to be maintained every 6 thmonths and to retrieve the x-ray tubes it is necessary to remove the protective housing in its present configuration. This operation puts the service engineers backs in unfavorable positions because it is very inaccessible to retrieve and has a weight of more than 25 kg. The reason for this weight is because that the protective housing needs to be constructed with walls of pure lead to protect the outside environment from the radiation. It is also important for sawmills that the time of the service is as short as possible because it prevents interruption of the runway, from which sawmills loses money. To solve this assignment the problem has been divided into sub problems that have been solved with different methods. Different concept solutions have been creating using CAD. These concepts have been evaluated and a final solution has been created that meets the requirement from RemaControl. To ensure that its practical properties are sufficient, a prototype has also been developed.

Bakgrund: Hög kompetens hos röntgensjuksköterskorna är essentiellt för att upprätthålla hög patient- samt personalsäkerhet inom strålskydd. Ett flertal studier har undersökt röntgensjuksköterskans kunskap och behov av vidareutbildning ur olika aspekter. Syfte: Studiens syfte var att undersöka hur röntgensjuksköterskor på två sjukhus upplevde sina kunskaper i strålsäkerhet, tillgång till skyddsutrustning och behovet av vidareutbildning. Metod: Studien genomfördes som en kvalitativ semistrukturerad intervjustudie med tio intervjuer. Analysen för studien gjordes i form av en kvalitativ innehållsanalys med en deduktiv form. Resultat: Resultaten av studien visade att det fanns skillnad mellan röntgensjuksköterskans säkerhetskunskap och hur rutiner efterlevdes på arbetsplatsen inom strålsäkerhetsområdet. Även om de flesta initialt uppskattade sin kunskap till god eller tillräcklig så fanns skillnader som till största delen grundades på vilket sjukhus informanten arbetade på. När det gällde grundläggande säkerhetsutrustning fanns det en skillnad mellan sjukhusen, både när det gällde tillgång och lättillgänglighet. Tillgången till vidareutbildning skilde sig också mellan sjukhusen. Slutsats: Röntgensjuksköterskors förmåga att arbeta patientsäkert ur strålskyddssynpunkt var sammankopplat med deras kunskap i strålsäkerhet och arbetsplatsens tillgång till strålningsförebyggande hjälpmedel. Studien visade på skillnader mellan de två röntgenavdelningar som undersöktes främst när det gällde tillgång på regelbunden utbildning inom strålsäkerhet och tillgången på strålförebyggande utrustning, men också användandet av utrustningen i det dagliga arbetet. / Background: The radiographers’ competences in the field of radiation protection is essential in ensuring a high standard of patient and staff safety. Several studies have examined various aspects effecting the radiographers’ knowledge and need for further training. Aim: The aim of this study was to investigate how radiographers from two hospitals experienced their knowledge of radiation safety, access to protective equipment and the need for further training. Method: The study was conducted as a qualitative semi-structured interview study with ten radiographers participating. The analysis for the study was done in the form of a qualitative content analysis using a deductive form. Results: The study found a difference between the radiographers’ knowledge in radiation safety and how radiation safety routines were performed. Although most initially estimated their knowledge to be good or sufficient, there were some differences, based on which hospital the radiographers’ worked at. When it came to basic safety equipment there where differences noted between the hospitals, both in terms of access and availability. The availability of continued education varied significantly between the two hospitals. Conclusion: The ability of radiographers to work patient-safe, from a radiation protection standpoint, is linked to their knowledge of radiation safety and the workplace's access to radiation protection equipment. The study showed differences between the two radiography departments that were examined. Differences were noted mainly in terms of access to continued radiation safety education, the availability of radiation protection equipment and the use of protective equipment in daily work.