Bakgrund: Yrkesrelaterad stress har ökat markant under de senaste tio åren. Vårdyrken anses vara bland de arbeten som är mest tyngda av stress. Långvarig stress kan ge individen fysiska såväl som psykiska problem och kan leda till utbrändhet. För att kunna fastställa en god och säker vård krävs stressförebyggande åtgärder, eftersom kraven på sjuksköterskor höjs allt mer. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskors strategier för att hantera arbetsrelaterad stress. Metod: Litteraturstudie inkluderande nio kvalitativa studier varav en studie som även bestod av kvantitativa resultat, men endast de kvalitativa resultaten behandlades i denna litteraturstudie. Artiklarna analyserades med inspiration av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två huvudkategorier identifierades; ”Stressreducering på arbetsplatsen” och ”Stressreducering utanför arbetet”. Den första huvudkategorin utgjordes av underkategorierna ”Kollegialt stöd”, ”Prioriteringar”, ”Att påverka sin egen arbetstid”, ”Att distansera sig”, ”Att stärka sig själv” samt ”Tro och andlighet”. Den andra huvudkategorin bestod av underkategorierna ”Att lämna arbetat bakom sig”, ”Fritidsaktiviteter”, ”Sömn” samt ”Tobak och alkohol”. Slutsats: Sjuksköterskor kan ta till flertalet strategier för att reducera stress kortsiktigt. Däremot krävs organisatoriska förändringar på högre nivå för att på lång sikt reducera arbetsstressen hos sjuksköterskor. / Background: Work related stress has increased greatly during the past decade. Healthcare workers are considered having among the most stressful working conditions. Long term stress may cause physical as well as psychological harm on the individual, which may lead to burnout. In order to be able to secure a good and safe healthcare for the patients, it is essential to find long term stress reducing solutions. This is especially important in today’s healthcare, since the demands on the registered nurse are getting even higher. Aim: The aim of this literature study is to describe the strategies used by registered nurses for manage work related stress. Methods: This literature study included nine qualitative articles, of which one also consisted of quantitative results. However, only qualitative results were included in this literature study. All nine articles were analysed with inspiration from qualitative content analysis. Results: Two main categories were identified; ”Stress Reduction at the Workplace” and ”Stress Reduction Outside of the Workplace”. The main category first mentioned consisted of the subcategories “Collegial Support”, “Priorities”, “Influencing One’s Own Working Hours”, “To Distance Oneself”, “To Strengthen Oneself” as well as “Belief and Spirituality”. The second main category consisted of the subcategories “To Leave Work Behind”, “Spare Time Activities”, “Sleep” and also “Tobacco and Alcohol”. Conclusion: Registered nurses may use several strategies in order to reduce stress momentarily. However, organisational changes on a higher level are needed to reduce work related stress in the long term among registered nurses.