Having an intranet as a source for information and communication is common in most contemporary organizations. Research shows that the intranet in itself does not have an explicit area of use, and that leaves every organization to make decisions of the associated functionality on their own. At the same time the strategic opportunities that the intranet could bring get lost somewhere along the way. This means that problems regarding the strategic use of an intranet becomes apparent and may result in loss of investments for the organization. The purpose of this thesis is to identify central choices that can be used as points of discussion and help organizations to work with their intranets on a more strategic level. In order to achieve this purpose, we have conducted four in-depth and semi-structured interviews with four different organizations, ranging from entertainment to logistics. The results from these interviews are analyzed with a theoretical framework based on a thorough study of earlier research. Finally, we present the points of discussion gathered from our study in the shape of four different focus areas: Goal vision and strategy; Intranet organization; Development; and Organizational culture. The focus areas contain a certain amount of questions to be discussed when working with intranets as a strategic tool and are based on earlier research in relation to our findings as well as problems identified during the study.

<p>Staten bedriver verksamhet i både bolagsform och i affärsverksform. Ett av affärsverken utgörs av Luftfartsverket, dessa är helt självfinansierade och får således inga anslag från staten. detta medför problem när flygresenärer drabbas av avgifter som läggs på priset för flygbiljetter. Följden av detta blir att priset på biljetter hamnar på en samhällsekonomiskt omotiverat hög nivå. För att lindra dessa problem föreslås det i denna uppsats att Luftfartsverket bör delas upp i tre separata delar. Var och en av dessa får finansieras, ur ett ur samhällsekonomiskt perspektiv, bättre sätt än det som råder i dagsläget.</p>

<p>Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används.</p><p>Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd.</p><p>Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande. Samtidigt skapas ett beroende av Business Intelligence vid aktiv användning.</p>

<p>Idag är samhället i mångt och mycket beroende av internet och dess tillhandahållande avinformation och tjänster. En bransch som påverkats mycket av det ökade internetanvändandetär mediebranschen, i form av minskade annonsintäkter gällande främst papperstidningar.Aftonbladet är ett av de medieföretag som fått erfara försämrad lönsamhet i och med detta.För att möta den nya situationen på marknaden har företaget blivit tvunget att fatta detstrategiska beslutet att effektivisera verksamheten. Att implementera ett sådant viktigt beslutär en kritisk process som många företag har svårt att lyckas med.Syftet med den här fallstudien är att ge läsaren en fördjupad förståelse för hurföretagsledningen har genomfört implementeringen av det strategiska beslutet att effektiviseraen verksamhet, såsom skett i Aftonbladet. Vi kommer att identifiera de möjliga problem somuppstått för företagsledningen i implementeringsfasen.Den teoretiska referensramen beskriver implementeringsfasen, vilken handlar om attimplementera det strategiska beslutet i organisationen. Det är nödvändigt att se till vilkensituation företaget befinner sig i med hänsyn till det strategiska beslutets betydelse förorganisationen och tidshorisonten. Därmed följer en redogörelse för steg-för-stegimplementering och omfattande implementering, vilka är användbara metoder då detstrategiska beslutet är omfattande och tidshorisonten är lång respektive kort. Medutgångspunkt från företagets situation måste hänsyn tas till viktiga delprocesser iimplementeringsprocessen. Dessa delprocesser är resursfördelning, organisation, ledarskap,motivation, kultur och kommunikation.Metoden vi använt är en kvalitativ metod bestående av fem intervjuer med personer urAftonbladets företagsledning. Slutsatserna är att företagsledningen använt sig av enomfattande implementering, då tidshorisonten har varit kort. Företagsledningen har vidarevalt att satsa resurser på de områden de anser vara mest konkurrenskraftiga i framtiden. Dethar inte funnits en detaljerad plan över arbetsfördelningen på individnivå, företagsledningenhar ämnat inta en aktiv och synlig roll och det har inte funnits någon tydligmotivationsstrategi, mer än att hålla de anställda informerade. Ledningen har inte fullt ut tagithänsyn till företagskulturen och kommunikationen till de anställda har varit tät och frekvent.De delprocesser där möjliga problem identifierats är organisation, motivation och kultur.Grunden till de identifierade problemen är tidsbrist, vilket har visat sig bland annat genom attarbetsuppgifter har fallit mellan stolarna. Det har inte heller tagits hänsyn till de anställda imotivationsprocessen eller olikheterna mellan företagskulturen och det strategiska beslutet.</p>

Staten bedriver verksamhet i både bolagsform och i affärsverksform. Ett av affärsverken utgörs av Luftfartsverket, dessa är helt självfinansierade och får således inga anslag från staten. detta medför problem när flygresenärer drabbas av avgifter som läggs på priset för flygbiljetter. Följden av detta blir att priset på biljetter hamnar på en samhällsekonomiskt omotiverat hög nivå. För att lindra dessa problem föreslås det i denna uppsats att Luftfartsverket bör delas upp i tre separata delar. Var och en av dessa får finansieras, ur ett ur samhällsekonomiskt perspektiv, bättre sätt än det som råder i dagsläget.

Beslut innebär att välja mellan olika alternativa handlingar för att uppnå de angivna målen. För att underlätta beslutsfattande finns det ett antal olika stödsystem som tar fram underlag till besluten. Vi är intresserade av att se hur dessa understödjer strategiskt beslutsfattande och till vilka typer av beslut som de används. Uppsatsens syfte är att granska beslutsstöds betydelse och hur beslutsstöd kan underlätta organisationens verksamhet och dess beslutsprocesser. Vi vill skapa en bakomliggande förståelse om beslutstöds användbarhet och huruvida beslutsstöd används, samt i vilken utsträckning. Vi vill även undersöka de nackdelar som skapas i och med användandet av beslutsstöd. Studien visar att användning av Business Intelligence effektiviserar beslutsprocessen och möjliggör för ett ökat proaktivt agerande. Samtidigt skapas ett beroende av Business Intelligence vid aktiv användning.

Idag är samhället i mångt och mycket beroende av internet och dess tillhandahållande avinformation och tjänster. En bransch som påverkats mycket av det ökade internetanvändandetär mediebranschen, i form av minskade annonsintäkter gällande främst papperstidningar.Aftonbladet är ett av de medieföretag som fått erfara försämrad lönsamhet i och med detta.För att möta den nya situationen på marknaden har företaget blivit tvunget att fatta detstrategiska beslutet att effektivisera verksamheten. Att implementera ett sådant viktigt beslutär en kritisk process som många företag har svårt att lyckas med.Syftet med den här fallstudien är att ge läsaren en fördjupad förståelse för hurföretagsledningen har genomfört implementeringen av det strategiska beslutet att effektiviseraen verksamhet, såsom skett i Aftonbladet. Vi kommer att identifiera de möjliga problem somuppstått för företagsledningen i implementeringsfasen.Den teoretiska referensramen beskriver implementeringsfasen, vilken handlar om attimplementera det strategiska beslutet i organisationen. Det är nödvändigt att se till vilkensituation företaget befinner sig i med hänsyn till det strategiska beslutets betydelse förorganisationen och tidshorisonten. Därmed följer en redogörelse för steg-för-stegimplementering och omfattande implementering, vilka är användbara metoder då detstrategiska beslutet är omfattande och tidshorisonten är lång respektive kort. Medutgångspunkt från företagets situation måste hänsyn tas till viktiga delprocesser iimplementeringsprocessen. Dessa delprocesser är resursfördelning, organisation, ledarskap,motivation, kultur och kommunikation.Metoden vi använt är en kvalitativ metod bestående av fem intervjuer med personer urAftonbladets företagsledning. Slutsatserna är att företagsledningen använt sig av enomfattande implementering, då tidshorisonten har varit kort. Företagsledningen har vidarevalt att satsa resurser på de områden de anser vara mest konkurrenskraftiga i framtiden. Dethar inte funnits en detaljerad plan över arbetsfördelningen på individnivå, företagsledningenhar ämnat inta en aktiv och synlig roll och det har inte funnits någon tydligmotivationsstrategi, mer än att hålla de anställda informerade. Ledningen har inte fullt ut tagithänsyn till företagskulturen och kommunikationen till de anställda har varit tät och frekvent.De delprocesser där möjliga problem identifierats är organisation, motivation och kultur.Grunden till de identifierade problemen är tidsbrist, vilket har visat sig bland annat genom attarbetsuppgifter har fallit mellan stolarna. Det har inte heller tagits hänsyn till de anställda imotivationsprocessen eller olikheterna mellan företagskulturen och det strategiska beslutet.

Welfare is every person's right. To create conditions for a good welfare it requires coordinated strategic interventions at national and local level. Efforts must be politically supported to be able to strengthen public health. Local welfare management is a measure used to control and monitor public health. The purpose of this study was to investigate local actors perceptions of collaboration in strategic public health efforts with local welfare management in a municipality in central Sweden. The methodology approach was qualitative with a manifest content analysis and sentence concentrator. A total of five interviews with two politicians, two officials and a public health planner were conducted. The results showed that the respondents had an understanding of the benefits of collaboration. The strategic work was influenced by the interaction while working with local welfare accounts. Various collaborative projects had been started and there was a potential to incorporate public health in the strategic work. Participants experienced that health promotion effects of interaction gave them empowerment and good experiences that they carried with them in the continued strategic public health efforts. The conclusions were that local welfare management might be a success factor that spurs the strategic public health efforts in the community. As a result of the work the municipal actors became aware of each other and this could be important for future collaboration on public health between different actors in the municipality.

Under de dryga hundra år det har funnits en avdelning som handskas med det som idag kallas för HR-arbete har den nämnda avdelningen haft många roller. Från början var rollen som HR- medarbetare mer inriktad på att ta hand om och stödja medarbetarna, därefter blev rollen mer administrativ för att idag ha en alltmer strategisk inriktning. Tidigare forskning visar att dessa tre roller, och framförallt försöken att leva upp till dem, kan skapa en del problem för medarbetaren på HR-avdelningen. Med utgångspunkt i den historiska utvecklingen är syftet med denna studie att undersöka vilken roll HR-avdelningen idag har på två olika företag. Utifrån syftet skapades tre frågeställningar; Hur påtagliga är de tre rollerna i HR-avdelningens arbete? Skiljer sig uppfattningen av HR-avdelningens roll beroende på position? Hur hanterar HR-avdelningen de olika rollerna? Studien söker skapa en ökad förståelse för HR-arbetets mångfascetterade karaktär och vilka kunskaper som yrket kräver. För att se hur synen på HR- avdelningen skiljer sig åt har nio halvstrukturerade intervjuer genomförts med informanter från två olika företag. Då informanternas upplevelser av den nämnda avdelningen är i fokus har en kvalitativ ansats använts och studien har genomförts i fenomenologisk anda med inslag av hermeneutik i analysprocessen. Resultatet visar att de tre roller HR-avdelningen hittills haft lever kvar än idag. Förväntningarna på avdelningen skiljer sig åt beroende på vilken position informanterna har; platscheferna förväntar sig en social och stöttande roll medan ledningsgruppen förväntar sig att HR-avdelningen ska arbeta strategiskt. Då de båda HR- avdelningarna är mitt uppe i ett förändringsarbete präglas en stor del av resultatet av detta. Vidare visar resultatet att HR-avdelningarna försöker ha kvar alla rollerna, men arbetet att tillgodose alla förväntningarna är en svår balansgång. HR-medarbetarna själva bidrar till att alla tre roller lever kvar i organisationerna då de försöker leva upp till allas förväntningar utan att ta hänsyn till sin egen ökade arbetsbelastning. Uppsatsen bidrar till att skapa en ökad förståelse för hur synen på HR-avdelningen skiljer sig åt mellan personer med olika positioner i organisationen. Genom detta kan den diffusa bild som HR-avdelningar idag ofta präglas av delvis klarna och underlätta avdelningarnas fortsatta arbete.

Abstact: Syftet med uppsatsen Berättelser i organisationer - en analys av hur fyra organisationer och två konsulter använder Corporate Storytelling som ett strategiskt muntligt kommunikationsverktyg var att öka kunskapen om begreppet Corporate Storytelling samt att undersöka hur de intervjuade organisationerna och konsulterna använde sig av verktyget i en intern kontext. Vid användandet av Corporate Storytelling inom organisationer handlar det framförallt om hur berättelser kan användas som ett strategiskt verktyg för att förenkla och begripliggöra olika fenomen och budskap dels för den enskilda människan, dels mellan människor. Berättelser kan exempelvis användas för att förmedla känslor, politik och symbolism till medarbetare och omvärlden. Uppsatsen utgick från ett pedagogiskt perspektiv och frågeställningarna besvarades med hjälp av en kvalitativ undersökning bestående av sex intervjuer. I uppsatsen arbetade vi utifrån en abduktiv metod och resultatet visade att de intervjuade organisationerna och konsulterna som medvetet arbetade med Corporate Storytelling främst gjorde det i syfte att stärka organisationskulturen. De slutsatser vi drog av uppsatsen var att Corporate Storytelling är ett kraftfullt och effektivt strategiskt muntligt kommunikationsverktyg för organisationer eftersom det talar till hjärtat istället för hjärnan. Så till vida är Corporate Storytelling ett pedagogiskt verktyg som i allra högsta grad kan användas i organisationers personalarbete.