No description available.

Det är inte bara lagkrav som blir striktare gällande företags hållbarhetsarbete utan även intressenters förväntningar. Business-to-business och business-to-consumer företag har skilda intressenter och således förväntningar som påverkar deras hållbarhetsarbete. Denna kvalitativa fallstudie ämnar till att undersöka hur hållbarhetsarbete kan generera konkurrensfördelar i en jämförande kontext mellan business-to-business och business-to-consumer företag inom bygg- och fastighetsbranschen. Med hjälp av Carrolls CSR-pyramid och Porter och Kramer ́s ramverk för ett strategiskt CSR-arbete har företagens hållbarhetsarbeten analyserats och granskats utifrån ett konkurrensperspektiv. För att belysa företagens differentieringsstrategier har tre differentieringspunkter grundat studien vilka är produkt- och processinnovation, kundlojalitet och långsiktig lönsamhet. Resultatet visar att företagen i likhet med varandra utformar sitt hållbarhetsarbete utifrån ett socialt, ekonomiskt och miljömässigt perspektiv samt att företagen konstruerar sitt hållbarhetsarbete olika utifrån deras skilda intressenters förväntningar. Detta resulterar i att företagen har olika differentieringsstrategier inom hållbarhetsarbetet som hjälper dem generera konkurrensfördelar. Vidare framkommer det i studien att kommersiella kunder ställer högre krav på företagens hållbarhetsarbete i jämförelse med privatkunder, vilket skiljer studiens resultat från den tidigare forskningen.

Den tidigare stabila finansbranschen har snabbt blivit hotad av den digitala transformationen. Ett strategiskt verktyg som används av etablerade banker som står inför denna nya och föränderliga miljö är strategiska riskkapitalinvesteringar i det närliggande området av finansiella teknologier (FinTech). Denna studie undersöker strategiskt riskkapital i termer av organisatorisk design; närmare bestämt graden av autonomi i riskkapitalverksamhetens investeringsprocess. Studien undersöker konceptet riskkapitalautonomi och analyserar kvalitativt konsekvenserna av den valda nivån av autonomi.  En abduktiv metodologi används, där insamling av empiriska data från fyra fallföretag sammanflätas med en omfattande litteraturstudie inom området organisationsdesign. Studien genererar en förlängning av den aktuella litteraturen då få tidigare studier undersökt riskkapitalorganisationers grad av autonomi och dess konsekvenser i kvalitativa termer.  Studien finner att graden av autonomi hos strategiska riskkapitalverksamheter i finansindustrin bör mätas på en kontinuerlig skala, och föreslår en sådan skala baserad på två dimensioner: autonomin i sökandet efter möjliga investeringar och autonomin i beslutsprocessen. Studien finner också skillnader i de valda nivåerna av autonomi hos det studerade urvalet och diskuterar två möjliga förklaringar till dessa skillnader; målet med riskkapitalaktiviteten samt miljön organisationen verkar i.  Vidare visar studien att olika grader av självständighet ger olika kvalitativa möjligheter och begränsningar för riskkapitalorganisationer vars syfte är att uppnå strategiska fördelar för ett kapitalgivande bolag. Det visar sig att en lägre grad av autonomi underlättar för riskkapitalenheten att leverera strategiskt värde till kapitalgivaren, men att det även kan begränsa vilka investeringar enheten kan göra. Högre autonomi kan istället möjliggöra fler typer av investeringar men begränsar vilken kunskap, och därmed strategisk nytta, riskkapitalenheten kan leverera till kapitalgivaren.  Studien konkluderar att flera aspekter är viktiga att ta hänsyn till vid beslut av en riskkapitalenhets grad av autonomi och bidrar med en fördjupad förståelse av den strategiska ledningen av riskkapitalaktiviteter. / The previously stable financial industry has rapidly been threatened by the digital transformation. One strategic tool used by incumbent banks facing this new and changing environment is strategic venture capital investments in the closely related field of financial technologies (FinTech). This research studies strategic venture capital in terms of the organisational design of VC activities; more specifically, the degree of autonomy of the VC’s investment process. The study investigates the concept of VC autonomy and qualitatively analyses the implications of the chosen level of autonomy. An abductive approach is used, performing empirical data collection on four case companies  and intertwining the results with an extensive literature study within the field of organisational design and performance. The study generates an extension of the current literature as few previous studies have investigated a VC’s level of autonomy and its implications in qualitative terms. The study finds that the degree of autonomy of strategic VCs should be measured on a continuous scale, and proposes such a scale based on two dimensions: the autonomy of the sourcing of possible investments, and the autonomy of investment decision-making. Furthermore, the study reveals a variance in the chosen levels of autonomy of the studied sample, and discusses two possible explanations for this variance; the objectives of the VC activity and the environment the VC operates in. Furthermore, the study shows that different degrees of autonomy induce different qualitative opportunities and limitations for VCs aiming to achieve strategic benefit for a capital providing company. A lower degree of autonomy is shown to facilitate for the VC to deliver strategic value, but may limit which investments it can make. Higher autonomy can on the contrary enable more types of investments but limit which knowledge, and thus strategic benefit, the VC can deliver. The study concludes that several aspects are of high importance to consider when choosing a VC’s degree of autonomy and contributes with a deeper understanding of the strategic management of VC activities.

This bachelor’s thesis examines the narrative about the Swedish Women’s Volountary Defence Organization (Svenska Lottakåren) in Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning, and Svenska Dagbladet during the preparedness period (beredskapstiden) through a qualitative narrative analysis. Drawing from Lawrence Freedman’s theory of strategic narratives, the research sheds light on the newspaper’s role in shaping perceptions of Lottakåren and its efforts during the period. Furthermore, it investigates the narratives implications on a strategic level. The study concludes that the narrative may have influenced public perceptions of Lottakåren, serving specific strategic aims, such as creating support for the organization within society, fostering unity withing the organization, encourage volunteering and recruitment of new members. In doing so, this research fills a gap in knowledge on the subject while emphasizing the press’s vital role at a strategic level in times of war and crisis. / Denna uppsats undersöker narrativet om den svenska Lottakåren i Aftonbladet, Dagens Nyheter, Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning och Svenska Dagbladet under beredskapstiden genom en kvalitativ narrativanalys enligt uppsatsens syfte att undersöka narrativet om Svenska Lottakåren i dessa tidningar under beredskapstiden. Genom att tillämpa Lawrence Freedmans teori om strategiska narrativ belyses tidningarnas bidrag till formandet av uppfattningen om Lottakåren och dess insatser under beredskapstiden, samt betydelsen av narrativet i ett strategiskt sammanhang. Undersökningens resultat är att ett positivt narrativ om Lottakåren kan ha haft en påverkan på allmänhetens uppfattningar om Lottakåren och fyllt specifika syften såsom att öka stödet för organisationen hos allmänheten, skapa samhörighet, uppmuntra till frivillighet och rekrytera nya medlemmar. Därmed bidrar resultatet till att fylla en kunskapslucka och belysa pressens viktiga roll på en strategisk nivå i krig och kris.

On the 24 of February 2022 Russia launched an operation to seize control of Hostomel Airport, a few miles from Kyiv. Although Russia is the military superior state in the war with Ukraine, they failed to achieve the strategic purpose of the operation. The operation is an example of the classic, empirical puzzle of how relatively superior military actors can still lose armed conflictsagainst a weaker opponent. The aim of this study is to make a contribution to the research on asymmetric warfare, focusing on why a military stronger, state actor sometimes fails to achieve strategic victory in a conflict with another state actor. The more specific aim is to increase the understanding of why Russia, the military stronger state, did not achieve the strategic objective of the operation at Hostomel Airport in February 2022. The study was carried out as a single case study, using the method “structured, focused comparison”. Two theories were used to increase the understanding of the outcome, Warden´s theory of Air Superiority and Leonhard´s theory of Combined Arms. The results of the study shows that both Warden´s and Leonhard´s theories contributed to a more comprehensive understanding of the outcome of the operation. Russian forces lack of air superiority resulted in several consequences and frictions to the Russian assault. Russian forcescould not operate freely in the air and both the Ukrainian air defence and air force were able toaffect the Russian forces throughout the operation. One of the most important conclusions of the study was that the Russian forces lack of air superiority enabled the Ukrainian air force to bomb and destroy the runways, making them impossible to land heavy aircraft on. Russia did notimplement the principles of combined arms during most of the operation, and never at the critical moments. One consequence of this could be that the initial attack was prolonged, making it impossible for Russian reinforcements to land on the runways.

It is a growing belief that transitioning towards sustainable cities requires a wide citizen engagement, yet many local governments are not able to define how citizen engagement should be done. This research was conducted to assess municipalities’ effort in engaging citizens when working for sustainability. This study focuses on creating a strategic guide for municipalities to use when engaging citizens to work with the UN Sustainable Development Goals (SDGs). A systemic analysis approach was selected to examine the SDGs through the Framework for Strategic Sustainable Development, followed by a Value Stream Analysis for the SDGs. Then a mapping method used, where each SDG was linked to a level of citizen engagement on Arnstein’s ladder for citizen engagement (1969). A group interview for practitioners was held in Karlskrona Municipality in Sweden for an evaluation purpose. The results revealed a risk of misalignment for some SDGs, a relational matrix map was created where each SDG was related to a level of Arnstein’s ladder in a graphic visual, which can be used by the municipality as guide to choose the level of engagement for each SDG. A set of insights were revealed concerning the enablers and barriers for citizen engagement in municipal context.

Inom ett väldigt forskningsintensivt område, strategiskt arbete, identifierades ett hålrum inom den tillgängliga litteraturen som berörde strategiska satsningar inom ideella organisationer utan direkt ekonomiskt intresse. Den här uppsatsen har därför haft till syfte att fylla det här tomrum och det har gjorts genom en kvalitativ fallstudie vid Chalmers Tekniska Högskola där två ideella studentorgansiationer, Chalmers Studentkår och Maskinteknologsektionen, har undersökts. Undersökningen har genomförts genom flera intervjuer med aktiva medlemmar samt före detta aktiva medlemmar för att på så vis skapa en bred, generell, bild av organisationerna och hur de arbetar med strategiska frågor. Resultatet av undersökningen var att stort fokus bör ligga i att analysera organisationerna och skapa en tydlig vision för att ha en entydig väg framåt i arbetet samtidigt som den interpersonala aspekten är otroligt viktigt med både engagemang, motivation och incitament samt kontinuitet och överlämningar mellan åren i organisationer som är väldigt person intensiva föratt säkerställa ett lågt kunskapstapp. / Within a highly research-intensive area, namely strategic work, a gap was identified in the available literature that focused on strategic ventures in nonprofit organizations without direct financial interest. This essay has therefore been designed to fill this gap and it has been done through a qualitative case study at Chalmers University of Technology, where two non-profit student union organizations, Chalmers Student Union and the Mechanical Engineering Division have been investigated. The thesis work has been conducted through several interviews with active members as well as former active members in order to create a broad, general picture of the organizations and the strategic work carried out. The result of the thesis work was that the focus should be on analyzing the organizations and creating a well-defined strategy creating a way forward in the day to day work efforts. At the same time, the interpersonal aspect is incredibly important with both commitment, motivation and incentives as well as continuity and handover between years in organizations which are very personally intensive to ensure a minimized knowledge loss in the shift.

Det övergripande målet med den här uppsatsen har varit att skapa en framtidsprognos rörandeämnet organisationsteori. Jag har använt den hypotetisk-deduktiva metoden för att kunnaskapa trovärdiga prognoser. Den teori jag väljer att använda som utgångspunkt är enorganisationsstruktur skapad av Henry Mintzberg, som jag sedan kopplar samman medföljande fyra olika organisationsteorier: Human Resource Management, StrategisktManagement, Produktionsmanagement och Knowledge Management.Själva strukturen är uppbyggd så att jag i den teoretiska referensramen beskriver dåtidensteorier (Den byråkratiska skolan, Scientific management, Den administrativa skolan ochHuman relations management) med fokus på de klassiska organisationsteorierna. Sedan är detmin uppfattning om hur organisationsteorier utnyttjas i nutiden som finns i kapitlet ommoderna organisationsteorier. Utifrån den teoretiska referensramen baserad på dåtid och nutidskapar jag sedan hypoteser gällande framtiden.

<p>”Intensive family therapy”</p><p>Journal study</p><p>Abstract</p><p>The Family board in Falun gives since a couple of years priority to intense familytheraphy work with families in need of help/support. Intensive family therapy (IFT) was developed during the 1970s with the purpose of helping families. The theoretical mainlines upon which the IFT – model is based is the, structural-, strategic- and systemic perspective. The purpose with this study is to examine if the IFT – models theoretical starting points are being used in the practical work with the families, in the chosen activity, and the result of the treatment. 14 interactive journals from families, which have finished their treatment, were analysed in our study.</p><p>From the journals of the family board, the summary made by the family therapist, literature, and scientific articles about family therapy we made a number of hypotheses, to which we with help from our line of questions elected the answers. We have analysed the results from mainly a qualitative approach, but we have also used a quantitative approach depending at the fact that we want to examine if the family board uses the IFT – model. How the families themselves consider how they have been helped and the unanimity considering the outcome of the results, was analysed out of this approach. In our point of view the quantitative part becomes a complement to the qualitative results. Our conclusions of the results compared to the purpose of the study reveals that the family board works according to some of the criterias of the “IFT” model, which is shown in the journals and clearly marked, and unanimity exists according to the view of a positive outcome between the families and the therapists.</p><p>Finally we would like to request further research and investigation within this subject, and hope that this study has awakened some interest for the model.</p> / <p>Sammanfattning</p><p>Familjeenheten i Falun bedriver en verksamhet med inriktning mot ett intensivt familjeterapeutiskt arbete med familjer som är i behov av stöd/hjälpinsatser. "Intensiv Familjeterapi" (IFT) utvecklades som behandlingsmodell under 1970- talet med syfte att hjälpa familjer. De teoretiska huvudinriktningar som "IFT" - modellen bygger på är: den strukturella, den strategiska och den systemiska riktningen. Syftet med denna studie var att undersöka om "IFT" modellens teoretiska utgångspunkter används i det praktiska arbetet med familjer, samt hur utfallet av behandlingen upplevs av inblandade aktörer. I studien har vi analyserat 14 stycken journaler från familjer som avslutat ett intensivt familjeterapeutiskt arbete. Utifrån familjeenhetens journaler, familjeterapeutens terapisammanfattning samt litteratur och vetenskapliga artiklar om familjeterapi skapades ett antal antaganden, som vi med hjälp av uppställd frågeställning valde att söka svar på. Resultatet har analyserats främst utifrån en kvalitativ, men även kvantitativ ansats då vi dels ville undersöka om akut- och familjeenheten använt "IFT", men även undersöka om familjer anser sig fått hjälp och hur samstämmighet kring utfallet i så fall såg ut. Vi menar att den kvantitativa delen blev ett komplement till det kvalitativa resultatet. Vår bedömning utifrån studiens syfte är att familjeenheten arbetar utifrån "IFT" modellens intentioner. I journalerna synliggörs dels vissa kriterier som; problembeskrivning, hierarkisk organisation, praktiska arbetsverktyg och samtal, hur man arbetar utifrån "IFT" modellen och att det råder samstämmighet, mellan familjen och familjebehandlaren, kring ett positivt utfall. Kriteriet reflekterande processer återfanns inte i journalerna. Vår förhoppning är att studien kan komma att ligga som grund för fortsätta utvärderingar eller nya undersökningar.</p>

”Intensive family therapy” Journal study Abstract The Family board in Falun gives since a couple of years priority to intense familytheraphy work with families in need of help/support. Intensive family therapy (IFT) was developed during the 1970s with the purpose of helping families. The theoretical mainlines upon which the IFT – model is based is the, structural-, strategic- and systemic perspective. The purpose with this study is to examine if the IFT – models theoretical starting points are being used in the practical work with the families, in the chosen activity, and the result of the treatment. 14 interactive journals from families, which have finished their treatment, were analysed in our study. From the journals of the family board, the summary made by the family therapist, literature, and scientific articles about family therapy we made a number of hypotheses, to which we with help from our line of questions elected the answers. We have analysed the results from mainly a qualitative approach, but we have also used a quantitative approach depending at the fact that we want to examine if the family board uses the IFT – model. How the families themselves consider how they have been helped and the unanimity considering the outcome of the results, was analysed out of this approach. In our point of view the quantitative part becomes a complement to the qualitative results. Our conclusions of the results compared to the purpose of the study reveals that the family board works according to some of the criterias of the “IFT” model, which is shown in the journals and clearly marked, and unanimity exists according to the view of a positive outcome between the families and the therapists. Finally we would like to request further research and investigation within this subject, and hope that this study has awakened some interest for the model. / Sammanfattning Familjeenheten i Falun bedriver en verksamhet med inriktning mot ett intensivt familjeterapeutiskt arbete med familjer som är i behov av stöd/hjälpinsatser. "Intensiv Familjeterapi" (IFT) utvecklades som behandlingsmodell under 1970- talet med syfte att hjälpa familjer. De teoretiska huvudinriktningar som "IFT" - modellen bygger på är: den strukturella, den strategiska och den systemiska riktningen. Syftet med denna studie var att undersöka om "IFT" modellens teoretiska utgångspunkter används i det praktiska arbetet med familjer, samt hur utfallet av behandlingen upplevs av inblandade aktörer. I studien har vi analyserat 14 stycken journaler från familjer som avslutat ett intensivt familjeterapeutiskt arbete. Utifrån familjeenhetens journaler, familjeterapeutens terapisammanfattning samt litteratur och vetenskapliga artiklar om familjeterapi skapades ett antal antaganden, som vi med hjälp av uppställd frågeställning valde att söka svar på. Resultatet har analyserats främst utifrån en kvalitativ, men även kvantitativ ansats då vi dels ville undersöka om akut- och familjeenheten använt "IFT", men även undersöka om familjer anser sig fått hjälp och hur samstämmighet kring utfallet i så fall såg ut. Vi menar att den kvantitativa delen blev ett komplement till det kvalitativa resultatet. Vår bedömning utifrån studiens syfte är att familjeenheten arbetar utifrån "IFT" modellens intentioner. I journalerna synliggörs dels vissa kriterier som; problembeskrivning, hierarkisk organisation, praktiska arbetsverktyg och samtal, hur man arbetar utifrån "IFT" modellen och att det råder samstämmighet, mellan familjen och familjebehandlaren, kring ett positivt utfall. Kriteriet reflekterande processer återfanns inte i journalerna. Vår förhoppning är att studien kan komma att ligga som grund för fortsätta utvärderingar eller nya undersökningar.