Denna undersöknings uppdragsgivare, som valt att vara anonym, har under en längre tid haft problem med hög korttidssjukfrånvaro vilket har lett till höga omkostnader. Organisationen har sedan en tid tillbaka haft ett pågående hälsofrämjande arbete för att öka frisknärvaron på arbetsplatsen, men det har funnits en önskan om att ta in utomstående perspektiv för att vidare kunna arbeta med frågan på ett utvecklande sätt. Syftet med studien var därför att undersöka medarbetarnas syn på den korttidssjukfrånvaron som fanns på arbetsplatsen för att få fram vad de ansåg vara de bakomliggande orsakerna till detta. Med ett kvalitativt tillvägagångssätt i form av semistrukturerade telefonintervjuer samlades information in kring fokusområdet, utifrån framtagen intervjuguide. Resultatet analyserades sedan och presenterades utifrån identifierade teman. Resultatet tyder på att de befintliga hälsofrämjande aktiviteter som arbetsgivaren anordnar tenderar att ha lågt deltagandeantal. Det framkommer även att medarbetarnas arbetstider, lön och brist på variation i arbetet är det som väger tyngst när det kommer till orsaker till korttidssjukfrånvaro. Resultatet visar även på att den gemenskap som finns bland medarbetare i arbetsgrupperna och samarbetet med chefer är något som ses positivt på och har en positiv inverkan på motivation.

The purpose of this study was to examine the work-related stress among trainers and office workers through a survey that was constructed to address the research questions. Short-term stress can be explained as a primary physiological change in the body in form of secretion of adrenaline and norepinephrine, which enhances performances. There is also good evidence that physical activity can promote physical and mental health. If the body is exposed to short-term stress over a longer period, it has the opposite effect both mentally and physically. This study was built on a mixed method approach, with a mix of both quantitative and qualitative questions, which of most were quantitative. The survey was distributed to three different companies, with various work duties. Surveys were collected during two different times, with a significant amount the last time. It was thereby analyzed and coded into the program Excel (2016). Only considerable data was later presented to match the research questions. To conclude the results, 82 percent felt work-related stress, while 18 percent didn’t feel work-related stress. Many study participants often feel work-related stress, and more than half of the participants in the study do not know how to handle their work-related stress. The minority of participants however, feels a positive change in terms of achievement and well-being, which is the research area studied less between the negative and positive impact that stress may have. Work-related stress can further reflect today’s approach on stress and scientist have identified a need for further research on “eustress” (positive stress). / Syftet med denna studie var att undersöka den arbetsrelaterade stressen hos tränare och kontorsarbetare genom en enkätundersökning som konstruerades för att behandla forskningsfrågorna. Kortvarig stress kan förklaras som en primär fysiologisk förändring i kroppen i form av utsöndring av adrenalin och noradrenalin, vilket förbättrar prestationen. Det finns även god evidens på att fysisk aktivitet kan främja den fysiska och psykiska hälsan. Om kroppen utsätts för kortvarig stress under en längre period kan den ha motsatt effekt både mentalt och fysiskt. Studien byggde på ett ”mixed method” tillvägagångssätt, med en blandning av både kvantitativa och kvalitativa frågor, varav de flesta var kvantitativa. Enkätundersökningen distribuerades till tre olika företag, med olika arbetsuppgifter. Enkäterna samlades in under två olika tillfällen, och efter dessa två tillfällen fanns det tillräckligt med besvarade enkäter. Det analyserades och kodades efteråt i programmet Excel (2016). Endast betydande data presenterades för att besvara forskningsfrågorna. För att sammanfatta resultatet kände 82 procent arbetsrelaterad stress, medan 18 procent inte kände någon arbetsrelaterad stress. Många deltagare i enkätundersökningen kände ofta av arbetsrelaterad stress, och mer än hälften av deltagarna i studien visste inte hur de skulle hantera stressen. Minoriteten av deltagarna känner av en positiv förändring i fråga om prestation och välbefinnande, detta är forskningsområdet som studerats minst avseende den negativa och positiva inverkan som stress kan ha. Arbetsrelaterad stress kan ytterligare reflektera dagens synsätt på stress, och forskare har identifierat behovet av ytterligare undersökning på ”eustress” (positiv stress).