Bakgrund: Stress är ett vanligt förekommande problem hos barn och tonåringar i dagens Sverige. I rapporter om tonåringars fysiska och psykiska hälsa uppger många tonåringar att de lider av flera olika besvär såsom magont, huvudvärk, sömnproblem och ångest, och sämst mår tonårsflickor. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa orsaker till stress bland barn och tonåringar, hur stress kommer till uttryck och hur stress kan lindras. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. I studien sammanställdes och analyserades fem kvalitativa och tre kvantitativa artiklar. Resultat: Resultatet illustreras i tre kategorier: Hur stress uttrycks, orsaker till stress och faktorer som lindrar stress. Varje kategori belyses utifrån tre områden: individuellt, relationer och miljö. Slutsats: Stress uppkommer i olika områden; på individnivå, i relationer till andra och av den omgivande miljön. Den här studien visar att det är viktigt att känna igen symtom på stress hos barn och tonåringar i vardagen, att identifiera orsaker och att hjälpa dem så att de kan hitta egna verktyg för att hantera sin stress.

No description available.

Syftet med studien var att beskriva operationssjuksköterskor upplevelser av stressorer i ar-betet. Beskrivande design med kvalitativ ansats tillämpades. Semistrukturerande intervjuer genomfördes med tolv operationssjuksköterskor vid ett sjukhus i Sverige. Manifest och latent innehållsanalys användes vid analys av intervjuerna. Resultatet ledde fram till följande huvud-tema; Tiden ska hållas till varje pris. De två subteman som växte fram ur kategorierna var; Stora operationsprogram med liten personalstyrka och Otrygghet och brist på förståelse i det höga tempot. Med ett operationsprogram som stod i fokus och brist på personal arbetade operationssjuksköterskorna, under tidspress under arbetspassen. Med övertid och ett ständigt justerande av personal och patienter, lyckades personalen att genomföra operationsprogram-met. Brist på tid för kontroll av medicinsk teknisk utrustning och medicinsk teknisk utrustning som slutade att fungera under operationen, upplevdes som mycket stressande. Ett dåligt samarbete med ett flertal operatörer och arbetet på sterilcentralen gjorde att operationssjuk-sköterskorna upplevde stress. / The purpose of this study was to describe theatre nurses experiences of stressors at work. Descriptive design with qualitative approach was applied. Semi structured interviews were conducted with twelve theatre nurses at a hospital in Sweden. Manifest and latent content analysis was used for analysis of the interviews.The result led to the following main themes; The time must be kept at all costs. The two subthemes which grow out of the categories were; Major operations program with a small staff and Insecurity and lack of understanding on the high tempo. With an operations program that was in focus and lack of staff worked theatre nurses under time pressure during the working hours. With overtime and constant adjustment of staff and patients, managed staff to carry out the operation program. Lack of time for the control of medical devices and medical equipment that had ceased to function during surgery, was experienced as very stressful. Poor cooperation with several surgeons and work in sterile center made the theatre nurses experienced stress.

Syftet med uppsatsen är att exponera och tydliggöra vilka verktyg/arbetssätt projektledare kan använda sig av i evenemangsprojekt för att hantera stress hos projektdeltagarna. De två frågeställningarna som vi anser har kunnat besvara detta syfte är: På vilket sätt kan stressorer förekomma i ett evenemangsprojekt? Samt. Hur kan en projektledare arbeta med stresshantering i ett evenemangsprojekt.Metoden som vi har valt för att besvara dessa frågeställningar är kvalitativa intervjuer, dessa har varit semistrukturerade, till ett riktat urval respondenter. För att komma åt vilka stressorer som kan påverka projektmedlemmarna i ett evenemangsprojekt har vi intervjuat två projektdeltagare. För att komma åt hur hanteringen av stress har vi intervjuat två projektledare. Urvalet av respondenter är följande; Svenska Kyrkan och Projecta AB.Utifrån vår undersökning har vi kommit fram till 15 stycken stressorer som kan förekomma i ett evenemangsprojekt. Dessa 15 stressorer är sedermera indelade i fyra stycken kategorier av stressorer, dessa är uppgiftsstressorer, personliga stressorer, organisatoriska stressorer samt fysiska stressorer.För att hantera stress inom dessa fyra olika kategorier av stressorer har vi kommit fram till att det i huvudsak kan ske genom, planering, stöd, samtal och genom att ta det lugnt.

Enkäter användes för att undersöka studenters och yrkesverksammas (inom yrkesinriktningarna PA, lärare och sjuksköterska) upplevelser av stressorer och val av copingstrategier. Totalt deltog 193 respondenter i studien. I resultatet framkom att stressorn ekonomi rapporterades av studenter men inte av yrkesverksamma. Yrkesinriktningarna skilde sig åt i valet av copingstrategierna; aktiv coping, positiv omtolkning och planering. Studenter och yrkesverksamma skiljde sig från varandra i copingstrategierna; aktiv coping, planering, självanklagelse, missbruk och det fanns tendenser till skillnader i religion. Studenter och yrkesverksamma inom respektive yrkesinriktning skiljde sig i; planering, religion, och det fanns tendenser till skillnader i instrumentellt stöd. Diskussionen fokuserar på skillnader i valet av copingstrategier mellan studenter och yrkesverksamma inom yrkesinriktningarna.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka och beskriva eventuella skillnader respektive likheter i graden av fysisk aktivitet, stressorer, symptom och copingstrategier hos manliga elever som läser respektive inte läser specialidrott (benämns i fortsättningen som SI) på gymnasiet.(1)I vilken grad är eleverna fysiskt aktiva? (2)I vilken grad upplever och/eller känner eleverna stressorer? (3)I vilken grad upplever och/eller känner eleverna symptom vid stress? (4)I vilken grad använder sig eleverna av copingstrategier? Metod Metoden är av explorativ kvantitativ karaktär, som med enkät som verktyg, undersöker och kartlägger fysisk aktivitet, stressorer, symptom och copingstrategier hos manliga elever som läser på gymnasiet. Populationen består av två grupper elever (n=25 á). De läser i samma utbildningsprogram men det som särskiljer grupperna är att de läser respektive inte läser SI. Enkäten distribuerades som en gruppenkät, vilket innebar att enkäterna delades ut, besvarades och samlades in i ett sammanhang. Inga interna eller externa bortfall påverkade undersökningen. Svarsalternativen var slutna där respondenterna fick kryssa i en likert-skala, med sex olika alternativ, för vilket svarsalternativ som stämde bäst och några frågor lämnade utrymme för fritt och öppet svarande. Vid analys av deskriptiv rådata användes SPSS (22.0) samt Excel. Eventuella skillnader mellan grupperna har analyserats med hjälp av Pearsons chi2-test. Signifikansnivån sattes till (p <0,05). Resultat De elever som läser SI är signifikant mer fysiskt aktiva än de som inte läser SI. De har både större volym (antal tillfällen och tid) av fysiskt aktivitet och högre aktivitetsnivå.Vad gäller stressorer var det bara ”krav från lärare” som visade på en signifkant skillnad mellan grupperna. Elever som läser SI upplever kraven från lärare, i betydligt lägre grad än de som inte läser SI. Vidare är tidsbrist, skoluppgifter, egna krav och betyg stressorer som minst 60 procent i båda grupperna, upplever som stressande i hög eller mycket hög grad.Ingen signifikant skillnad hittades mellan grupperna vad det gäller symptom. Minst hälften av alla elever i båda grupperna upplever dock irritation och trötthet i hög eller mycket hög grad. Resultaten visar också på en trend, där nästan dubbelt så många elever som inte läser SI upplever oro och ångest i hög eller mycket hög grad.Vad gäller copingstrategier uppgav 40 procent av eleverna som läser SI att de inte alls använder sig av studier som coping där motsvarande siffra är 8 procent hos elever som inte läser SI, vilket visade på en signifikant skillnad. Fysisk aktivitet som coping visar också på en signifikant skillnad mellan grupperna, där 88 procent av eleverna som läser SI uppger att de använder sig av fysisk aktivitet som coping medan motsvarande siffra är 28 procent för de elever som inte läser SI. Slutsats Eftersom denna studie enbart är en explorativ studie som kartlägger möjliga stressorer, symptom och copingstrategier så går det inte att dra några generella slutsatser om eleverna upplever sig stressade, om de upplever sig ha symptom som orsakar ohälsa eller om de har tillräckliga verktyg för att hantera stress. Däremot har studien fångat upp specifika stressrelaterade problem som man inte bör ignorera och normalisera. Detta kan leda till att eleverna inte får den hjälp som de eventuellt är i behov av. / Aim The aim of this study is to explore and describe any differences or similarities in the degree of physical activity, stress factors, symptoms and coping strategies between students who study the nationally approved sports programmes (NASP) and those who don’t, at upper secondary school. (1)To which degree are students physically active? (2)To which degree do students experiencing stressors? (3)To which degree do students experiencing symptoms of stress? (4)To which degree do students make use of coping strategies? Method The method is explorative and quantitative in nature, with a questionnaire as the survey tool. The questionnaire examine physical activity, stress factors, symptoms and coping strategies among male students. The population consists of two groups of students (n=25 á). The students studying the same basis educational programmes, but what distinguishes the students in to different groups is whether they studying NASP or not. The questionnaire was distributed to a group questionnaire, which means that the questionnaires were handed out, answered and collected simultaneously. No internal or external fallin-of affected the survey. The questions had mostly closed response options and structured with a six degree likert scale. Some questions left room for free and open responses. SPSS (22.0) and Excel where used at the analysis of descriptive data. Any differences between the groups were analyzed using Pearson's chi2 test. The level of significance where (p <0.05). Results Students who are studying SI is significance more physical active than those students who don’t studying SI. They have both higher volume (number of occasions and time) of physical activity and higher level of activity (intensity).When it comes to stressors it was only ”demands from teachers” that showed a significant difference between the groups. Students who are studying SI experience demands from teachers in a much lower degree than students who are not studying SI. Futher more 60 procent of all students experience the stressors lack of time, school assignments, self demands and grades as stressful at a high or very high degree.No significant difference was found between the groups in terms of symptom. But at least half of all students in both groups experience irritation tiredness in high or very high degree. The result also show a trend where almost twice as many students who are not studying SI experience concern and anxiety in a high or very high degree.When it comes to copingstrategies 40 procent of the students who are studying SI stated that they don’t use studies as coping at all, when the corresponding figure for students who are not studying SI are 8 procent, wich showed a significant difference. Physical activity as coping also showed a significant difference between the groups, where 88 procent of the students who are studying SI stated that they use physical activity as a coping, when the corresponding figure for students who are not studying SI are 28 procent. Conclusions Because this study is an exploratory study that map potential stressors, symptom and copingstrategies it is not possible to draw any general conclusions about whether students feel stressed, if they feel that they have symptoms that cause ill health or if they have enough tools to handle stress. However, the study has picked up specific stress related problems that we should not ignore or normalise. If we do, there is a risk that students do not get the help that they are in need of.

Sjuksköterskor på sjukhusavdelningar upplever stress genom höga krav och lågt stöd från arbetsgivaren, låg kontroll över arbetet och stor arbetsbelastning. Syftet med den här studien var att beskriva vilka stressorer som finns hos avdelningssjuksköterskor på sjukhus och vilka copingstrategier de använder för att hantera stressen. Frågeställningar till studien är: Vilka stressorer finns hos sjuksköterskor som arbetar på sjukhus? Vilka copingstrategier använder sjuksköterskor på sjukhus för att hantera stressen? Studiens metod är systematisk litteraturstudie. Analysmetoden är latent innehållsanalys. Totalt inkluderas 14 stycken artiklar i studien. Artiklar söktes i databaser Cinahl+, PubMed och PsycInfo. Resultatet visar bland annat att sjuksköterskor stressas av hög arbetsbelastning, brist på personal, tidspress, omorganisationer och brist på stöd från ledningen. Sjuksköterskorna hanterar stressen genom problemfokuserad coping, känslofokuserad coping och att söka socialt stöd. Slutsatsen i studien är att sjuksköterskor upplever en rad olika stressorer på sjukhusavdelningen. Vilken copingstrategi sjuksköterskan använder sig av är individuellt och är beroende på situationen.

<p>Kronisk njursvikt är ett allvarligt och på sikt livshotande sjukdomstillstånd.Patienten med kronisk njursvikt utsätts för en mängd stressorer relaterade till sjukdomstillståndet och hemodialysbehandlingen. För att utföra omvårdnad behöver sjuksköterskor kunskap om hur patienten hanterar dessa stressorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hanteringsstrategier vid sjukdomsrelaterade stressorer hos patienten med hemodialys. Sju vetenskapliga artiklar analyserades. Två kategorier framkom i resultatet som var "att få förutsättninar för coping" och "att ha förutsättningar för coping". Mest förekommande och effektivast var problemfokuserad coping. En mängd hanteringsstrategier relaterade till problemfokuserad och känslofokuserad coping framkom. Patienter med österländsk kultur hanterade stressorerna annorlunda än de med västerländsk kultur. Ytterligare forskning inom området är nödvändig, till exempel vore det av intresse att se om det är skillnad mellan hur män och kvinnor hanterar stressorer. Implementeringen av denna kunskap bland sjuksköterskor inom njursjukvården skulle kunna förbättra stödet till patienten under olika faser i det kroniska förloppet.</p>

Kronisk njursvikt är ett allvarligt och på sikt livshotande sjukdomstillstånd.Patienten med kronisk njursvikt utsätts för en mängd stressorer relaterade till sjukdomstillståndet och hemodialysbehandlingen. För att utföra omvårdnad behöver sjuksköterskor kunskap om hur patienten hanterar dessa stressorer. Syftet med litteraturstudien var att belysa hanteringsstrategier vid sjukdomsrelaterade stressorer hos patienten med hemodialys. Sju vetenskapliga artiklar analyserades. Två kategorier framkom i resultatet som var "att få förutsättninar för coping" och "att ha förutsättningar för coping". Mest förekommande och effektivast var problemfokuserad coping. En mängd hanteringsstrategier relaterade till problemfokuserad och känslofokuserad coping framkom. Patienter med österländsk kultur hanterade stressorerna annorlunda än de med västerländsk kultur. Ytterligare forskning inom området är nödvändig, till exempel vore det av intresse att se om det är skillnad mellan hur män och kvinnor hanterar stressorer. Implementeringen av denna kunskap bland sjuksköterskor inom njursjukvården skulle kunna förbättra stödet till patienten under olika faser i det kroniska förloppet.

Syftet med denna fenomenologiska uppsats var att ta reda på om det fanns skillnader beträffande vad de kvinnliga och manliga studenterna vi har talat med upplevde som stressande. Dessa skillnader skulle ha analyserats med hjälp av Berger och Luckmanns teorier om socialisering, samt West och Zimmermans, Butlers och Hirdmans tankar kring genus. Avsikten var också att jämföra resultatet med tidigare forskning. Studien genomfördes med hjälp av en kvalitativ metod och insamlandet av data skedde vid semistrukturerade intervjuer med fyra manliga studenter och fyra kvinnliga studenter.Studien visade inga tydliga skillnader mellan vad de studerade kvinnorna och männen upplevde som stressande. Dock fanns vissa tendenser till att kvinnorna oroade sig mer över problem, framtiden och vad som skulle ske. Detta var något de upplevde som stressade. Männen hade en annan inställning till problem och framtiden, dvs. att man inte behöver oroa sig, det kommer att lösa sig till slut. Kvinnorna tenderade också att vara missnöjda med sina prestationer och ständigt kräva mer av sig själva. Även detta var något som de ansåg vara stressande.