Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till långtidssjukskrivningar i Sverige och stressrelaterade diagnoser står för 49 procent där kvinnor är överrepresenterade. Konsekvenserna av stressrelaterad ohälsa leder till stora problem i vardagen. Där den subjektiva upplevelsen av inkongruens mellan krav och förmåga i aktivitetsutförande samt en obalans i aktivitetsmönster är centrala. Inom arbetsterapi anses ett balanserat aktivitetsmönster och kongruens i aktivitetsutförande vara en förutsättning för delaktighet och hälsa. Syftet med studien var att undersöka förekomsten av arbetsterapeutiska interventioner för kvinnor med stressrelaterad ohälsa och deras självskattade upplevelser av interventionerna. Metoden som användes var en kvantitativ tvärsnittsstudie där data från 188 kvinnor insamlades via en egenkonstruerad webbenkät på sociala nätverket Facebook. Enkäten berörde demografisk data samt förekomst och självskattad upplevelse av sju arbetsterapeutiska interventioner. Resultatet visade att 37 procent av respondenterna erhållit någon form av arbetsterapeutisk intervention och i snitt 2.5 interventioner per respondent. Inga statistiska regionala skillnader kunde urskiljas i förekomst av arbetsterapeutiska interventioner. Den mest förekommande interventionen var Tips och råd för att hantera stressiga situationer (31%). Anpassningar på arbetsplatsen, miljö och utförande var den intervention som skattades högst då 13 av de 14 kvinnor (93%) som deltagit i interventionen skattade Mycket bra/Ganska bra. Totalt skattade kvinnorna samtliga arbetsterapeutiska interventioner Mycket bra/Ganska bra (80%). Slutsats: Resultatet visade att arbetsterapeutiska interventioner förekom endast bland cirka en tredjedel av de kvinnor som sökt vård relaterat till stressrelaterad ohälsa. Dock ansåg majoriteten att deras upplevelser av interventionerna var positiva vilket indikerar att arbetsterapeutiska interventioner kan vara ett stöd i rehabiliteringen för kvinnor med stressrelaterad ohälsa. / Mental ill-health is today the most common cause of long-term sick leave in Sweden and stress-related diagnoses account for 49 percent where women are over-represented. The consequences of stress-related ill-health leads to difficulties in everyday life. Where a subjective experience of incongruence between requirements and ability in occupational performance and an imbalance in activity patterns are crucial. Having a balanced activity pattern and experiencing congruence in occupational performance are considered to be essential for experiencing participation and health in occupational therapy theory. The purpose of this study was to explore the incidence of occupational therapy interventions for women with stress-related disorders and their self-rated experiences of the interventions. The method used was a quantitative cross-sectional study where data from 188 women were collected using a self-designed web survey on the social network Facebook. The questionnaire concerned demographic data and the incidence and self-rated experience of seven occupational therapy interventions. The result showed that 37 percent of the respondents had received some form of occupational therapy intervention and on average 2.5 interventions per respondent. There were no statistical regional differences in the incidence of occupational therapy interventions. The most common intervention was Strategies for managing stressful situations (31%). The intervention Workplace adjustments of performance and environment rated highest where 13 out of 14 women (93%) rated Very good/Fairly good. Overall the occupational therapy interventions where rated as Very good/Fairly good (80%). Conclusion: The overall result showed that occupational therapy interventions occurred only among approximately one-third of the women who sought care related to stress-related disorder. However, the majority considered that their experience of the interventions were positive, which indicates that occupational therapy interventions can be a support in the rehabilitation of women with stress-related disorders.

Socialsekreterare är en yrkesgrupp inom vilken det förekommer ett stort antal sjukskrivningar på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa. Det framkommer att arbetsmiljön samt ledarskapet har en stor påverkan på de anställdas psykiska hälsa. Syftet med studien var att genom en kvalitativ metod undersöka hur enhetschefer inom socialtjänsten arbetar för att förebygga stressrelaterad psykisk ohälsa bland sina anställda. Vidare undersöktes också huruvida ett rumsligt nära ledarskap har någon påverkan på det förebyggande arbetet. Intervjuer genomfördes med fyra enhetschefer anställda inom socialtjänsten. Som hjälp vid intervjuerna användes en halvstrukturerad intervjuguide med öppna frågor. Analysen utgick från innehållsanalys samt krav, kontroll och stödmodellen. I resultatet framkom att ett rumsligt nära ledarskap är av stor vikt för enhetschefer när det gäller det förebyggande arbetet. Närhet gör att enhetschefer lättare kan följa med i det dagliga arbete, se när arbetsbelastningen på de anställda ökar samt se hur de anställda mår. Det framkommer också att stöd från chef och kollegor är viktigt för att förebygga stress, då man som anställd behöver känna att man inte står ensam med arbetet. Tydlighet i socialsekreterarens yrkesroll framgår också som en viktig faktor, vilket kan påverkas av god introduktion samt mentorskap vid nyanställning. Handledning, regelbundna teammöten, samtal samt mätning och reglering av arbetsbelastning framkommer också som viktiga rutiner i det förebyggande arbetet. / Social workers are a professional group where there are a large number of sick leaves related to stress-related mental illness. It appears that the working environment and leadership have a great impact on the employees´mental health. The aim of the study was to find out through a qualitative method how unit managers within the social services work to prevent stress-related mental illness among their employees. Furthermore, we also looked into whether a spatially close leadership has any impact on the preventive work. Interviews were made with four unit managers within the social services. At the interviews a semi-structured interview guide with open questions was used as a guideline. The analysis was based on content analysis and the demand, control and support model. As a result of the analysis we came to the conclusion that a spatially close leadership is of a great importance to the unit managers regarding the preventive work. To be near the employees makes it easier for the unit managers to follow the daily work, to discover when the employees´ workload increases and to see the well-being of the employees. It also appears that support from the unit manager and the colleagues is important in order to prevent stress, as employees need to feel that they don´t stand alone in their work. Clarity in the professional role also appears as an important factor, which can be influenced by a proper introduction as well as mentoring for newly employed. Guidance, regular team-meetings, conversations as well as measurement and regulation of the workload also appear to be important routines in the preventive work.

Genom en randomiserad kontrollerad design undersöktes om ett fem veckors deltagande i ett KBT-baserat, väglett och internetadministrerat återhämtningsträningsprogram kan förändra återhämtningserfarenheter, upplevd stress och/eller livskvalitet hos arbetande individer med begynnande till lindrig stress. Totalt inkluderades 69 deltagare, vilka randomiserades till antingen interventionsgrupp (n=35) eller väntelista (n=34). Genom en ANCOVA analyserades skillnader gällande värden på REQ (samt index för psykologisk distans, avslappning, bemästring och kontroll) efter fem veckors deltagande i träningsprogrammet respektive väntelistan med kontroll för värden vid förmätning. Samma analys utfördes för skattade värden på DASS-7 samt BBQ. Resultaten visade signifikant högre värden för den aktiva interventionsgruppen gällande både återhämtningserfarenheter samt upplevd livskvalitet. Därtill påvisades signifikant lägre grad av upplevd stress hos interventionsgruppen. Beräkningar av Cohens d visade mellangruppskillnader med stora effektstorlekar för REQ (d=1.05) index för psykologisk distans (d=0.85), avslappning (d=0.89), bemästring (d=1.01) samt DASS- 7 (d=0.80). Måttliga effektstorlekar påvisades för indexet kontroll (d=0.54) samt för BBQ (d=0.57). Studien ger ett unikt bidrag till att bredda kunskapen om vilka interventioner som kan vara verksamma för ökad återhämtning. Resultaten indikerar att deltagande i programmet kan premieras för individer med begynnande till lindrig stressproblematik och att detta potentiellt kan inverka på de negativa effekter som uppstår av långvarig stress utan adekvat återhämtning. Studien motiverar vidare forskning kring fördjupad utvärdering av återhämtningsträningsprogrammet, samt undersökning av relationen mellan en individs återhämtning och välmående.

Naturbaserad terapi utprövas i Sverige för utmattningssyndrom och annan stressrelaterad ohälsa. Ett omfattande forskningsunderlag visar på naturens läkande effekter vad gäller stressreduktion och återhämtning. Det behövs dock mer forskning för att klargöra behandlingens effekter. Syftet med denna studie är att undersöka patienters och behandlares upplevelser av naturbaserad terapi i formen grön rehabilitering och trädgårdsterapi, för att få förståelse för vilka faktorer som upplevs vara verksamma i behandlingen,  hur förändring upplevs ske och vad den innebär. Totalt har 12 kvinnor, sex behandlare och sex patienter, intervjuats. Materialet har analyserats induktivt tematiskt. Resultatet visra på trivsel, motivation och upplevt växande hos alla respondenter. Patienterna betonar miljö och bemötande; aktivitet, värme och upplevd kravlöshet. Naturvistelser samt gruppformatet med kreativa och fysiska övningar ger utmaningar, mer medveten närvaro i kroppen, samt symbolik som underlättar kommunikation. Sammantaget visar resultaten på förbättringar för flera patienter vad gäller både kroppsmedvetande och kommunikationsfärdigheter. De har också fått strategier som ger dem bättre möjligheter att hantera ångestrelaterade situationer i vardagen. För personalens del är arbetsmotivation utifrån förbättrad arbetssituation den mest framträdande faktorn.

Stressrelaterad ohälsa är ett växande problem i västvärlden och i Sverige är utmattningssyndrom den vanligaste psykiatriska diagnosen som leder till sjukskrivning. Socialstyrelsen beskriver att de som söker hjälp för utmattning befinner sig i kris, men denna aspekt följs varken upp i diagnoskriterier eller behandlingsrekommendationer. Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur personer som har drabbats av utmattningssyndrom men som inte längre befinner sig i den akuta fasen kan uppleva erfarenheten i efterhand. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta personer och analysmetoden som användes var tolkande fenomenologisk analys, IPA. Studiens resultat tyder på att utmattningssyndrom kan vara en livsförändrande erfarenhet präglad av förluster och förändringar som kan orsaka ett kristillstånd där den drabbades självbild sätts på prov och inre konflikter uppstår. Utmärkande är att den drabbade kämpar med att förstå livssituationen och att finna en ny orientering i tillvaron samt att processen kan leda till perspektivskiften och nya lärdomar som upplevs som värdefulla. Vidare signalerar resultaten om att den som drabbas av utmattning kan uppleva en avsaknad av ett rum i vårdsammanhang där inre konflikter och svåra känslor som sorg kan lyftas, utforskas och bearbetas. Slutligen diskuteras utmattningsdiagnosens relevans och funktion i relation till upplevelsen av att drabbas samt kliniska implikationer och förslag till framtida forskning / Stress-related illness is a growing problem in western countries. In Sweden, exhaustion disorder is the leading cause of sick leave due to psychiatric disorders. According to The National Board of Health and Welfare, people seeking help for exhaustion are in a state of crisis, but that aspect does not influence either the diagnostic criteria nor the treatment recommendations. The aim with the following study was to examine how persons diagnosed with exhaustion disorder regard the experience when they are no longer in an acute stage of illness. Semi-structured interviews were conducted with eight persons and the method used for analysis was interpretative phenomenological analysis (IPA). The results indicate that exhaustion disorder can be a life-changing experience characterized by losses and changes causing a state of crisis that can challenge earlier self-conceptions and lead to inner conflicts and grief. Prominent to the experience is a struggle to understand one’s life situation and to find a new direction in life. The process also seems to lead to meaningful insights. Furthermore, the results indicate that people suffering from exhaustion disorder can experience a lack of a place in healthcare settings where they can raise, explore and process difficult emotions and inner conflicts. The relevance and function of the diagnosis is discussed, as well as clinical implications and future research.

Syftet med studien är att få en ökad förståelse för och kunskap i de förändringar en människa genomgår i samband med stressrelaterad ohälsa och gruppbehandling. Fokus kommer ringa in och tydliggöra de processer som människorna erfar efter gruppbehandlingen och därefter analysera lärandet betydelse i dessa processer. Studien utgår från ett kvalitativt perspektiv med livsberättelser som intervjuform. Genom att skildra personernas erfarenheter och hitta beröringspunkter med det transformativa lärandet kan studien bidra till en ökad förståelse för utmattningens och gruppbehandlingens roll i dras utveckling och vidare ge läsaren möjlighet till mer kunskap i deltagarnas lärprocesser. Resultatet visar att utmattningen blir som ett brott i livet som påverkar hur människan ser på sig själv och sitt liv. I och med gruppbehandlingen bryter deltagarna sin isolering och i interaktionen med de andra gruppdeltagarna visar resultaten att det förekommer transformativa processer. Gruppbehandlingen utgör ett meningsfullt sammanhang där deltagarna hittar nya meningsperspektiv, använder sig utav kritiskreflektion, kommunikativt lärande samt att det sker en förändring av identiteten.

Bakgrund: Det finns få studier gjorda av vilka åtgärder en arbetsplats bör genomföra för att få en effektiv och hållbar återgång till arbetet, för personer med stressrelaterad ohälsa. Syfte: Syftet med studien var därför att beskriva hur personer som tidigare varit sjukskrivna för stressrelaterad ohälsa, upplevde stöd från arbetsplatsen vid återgång i arbetet. Metod: Deltagarna bestod av sex personer som varit sjukskrivna under olika tidsperioder de senaste fem åren. Datainsamlingen skedde genom enskilda intervjuer med öppna frågor som gav tolkningsutrymme för deltagarna. Intervjutexterna analyserades därefter enligt en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen mynnade ut i två huvudkategorier: ”Anpassningar av arbetssituationen främjar arbetsåtergången” och ” Den sociala miljön påverkar arbetsåtergången”. Dessa innehöll vardera tre underkategorier. Slutsats: Slutsatsen av studien är att stödet från arbetsplatsen behöver ges efter individens kapacitet i förhållande till arbetsmiljön, såväl som i arbetsuppgifternas krav.

Stress är något alla människor kan uppleva i sin vardag, och är en naturlig del för att vi ska överleva. Men vad händer när stressen blir långvarig och utvecklas till fysisk och psykisk ohälsa? Varför blir våra hjärnor så stressade? Då utmattningssyndrom är väldigt vanligt i dagens samhälle, och något jag själv hade erfarenheter av, ville jag förstå och komma till kärnan av problemet. Jag har i mitt avgångsprojekt arbetat med att visualisera och berätta om utmattning och stressrelaterad ohälsa. Under projektet undersökte jag vad stress är, och tog bland annat kontakt med Marie Åsberg som myntade begreppet utmattningssyndrom och som är senior professor inom stressrehab, på Daneryds sjukhus. Jag har visualiserat ämnet från olika perspektiv och genrer: via samhällsanalys, biografi, fabel, självbiografi. Min visuella research ledde till en publikation med fragmentariska bilder, bildberättelser och tecknade serier.

Syftet med vår studie var att studera trädgårdsterapins roll i människors tillfrisknande från stressrelaterad ohälsa. Studiens frågeställningar var: (1) vilka faktorer beskrivs som stressreducerande i natur och trädgård? (2) på vilket sätt kan personer med stressrelaterad ohälsa bli hjälpta genom trädgårdsterapi? För att besvara våra frågeställningar användes en kvalitativ metod med hjälp av en kunskapsöversikt. Våra analysverktyg har varit KASAM och Coping. Slutsatsen av studien är att trädgård och natur kan stärka återhämtningsprocessen för människor med stressrelaterad ohälsa. Trädgård och natur kan bidra med stressreducerande faktorer som gör att återhämtningen påskyndas och stärks, såsom att hitta lugn, känna trygghet och få utrymme för reflektion. Även samtal och aktiviteter är viktiga delar för återhämtning i trädgårdsterapin. Sökord vi använt oss av är: trädgårdsterapi, terapiträdgårdar, grön rehabilitering, restorativ trädgård och stressrelaterad ohälsa. / The aim of this study was to study the role of horticultural therapy in people´s recovery from stress-related illness. Study questions were: (1) what factors are described as stress-reducing in nature and gardening? (2) in what way can people with stress-related illness be helped by garden therapy? In order to answer our questions, a qualitative methodology using a research synthesis has been made. Our analysis tools were Sense of Coherence and Coping. The study shows that garden and nature can enhance the recovery process for people with stress-related illness. Garden and nature can help with stress-reducing factors that make recovery accelerated and strengthened, such as finding peace, feeling safe and have a space for reflection. Also conversations and activities are important elements for recovery in the horticultural therapy. Keywords we have used are: horticultural therapy, healing gardens, garden therapy, therapeutic gardens, green rehabilitation, restorative garden and stress related illness.

Abstract  Individual psychological factors have been recognized to play an important role in the development of stress-related symptomatology. Despite extensive comorbidity between stress-related ill health and mood disorders, the advances in research on emotion regulation and transdiagnostics, have not been recognized in stress research to any considerable degree. In the current study, using a single subject design with multiple baselines across individuals (n=6), a transdiagnostic treatment intervention targeting maladaptive emotional regulation strategies was implemented on patients suffering from stress-related symptomatology. Results show that symptoms of exhaustion decreased in five of six participants on post-measures, with considerable convergence between measures of depression, anxiety and stress. Further investigation of treatment effects, alongside the processes linking emotion regulation and stress-related symptomatology are needed. / Sammanfattning  Individuella psykologiska faktorer spelar en viktig roll i utvecklingen av stressrelaterade symtom. Trots en omfattande samsjuklighet mellan å ena sidan stressrelaterad ohälsa, å andra sidan depression och ångest, har framsteg inom emotionsforskning och transdiagnostik inte uppmärksammats i någon stor utsträckning inom stressforskningen. I den aktuella studien användes en single subject design med multipla baslinjer mellan individer (n=6), för att implementera en emotionsinriktad transdiagnostisk behandling på patienter som lider av stressrelaterade symtom. Resultaten visar att fem av sex deltagare visade minskade tecken på utmattning efter genomgången behandling, med avsevärd konvergens mellan mått på depression, ångest och stress. För att kunna påvisa behandlingseffekter, samt förklara de processer som förbinder emotionsreglering och stressrelaterade symtom, behövs ytterligare forskning på området.