No description available.

Syftet med min uppsats har varit att undersöka hur en romankaraktär kan förstås utifrån två analytiska ramar, intermedialitet och kaosnarration. Undersökningen består utav en inledande registrering av de intermediala elementen, en efterföljande fördjupning och slutligen en kortare, kaosnarratologisk analys där romanen placeras i en passande kontext.

No description available.

The aim of this essay is to study constructions of femininity and sexuality in Sara Stridsberg’s novel Darling River (2010). The analysis is based on queer theory and the term ’skev’ – a variation of ’queer’ that allows one to focus on additional forms of normativity apart from sexual desire – and examines how the characters of the novel are challenging the heteronormative framework by performing gender and sexuality in non-normative, subversive ways. In short, I discuss how the relationship between femininity, body and destiny is being portrayed, how the characters question heteronormativity by overdoing femininity, and by being unable (unwilling) to perform adult femininity. I also show how the novel constitutes non-normative sexuality in, for example, incestuous, non-reproductive and non-monogamous ways. Furthermore, I locate queer leakages in the text, and discuss how the characters relate to objectification and agency.

No description available.

The aim of this study is to address how “skevt” [skewed] girlhood is constructed in relation to age, time, and sexuality in three literary works of the Swedish author Sara Stridsberg: the novel Darling River (2010), the play Konsten att falla (2017) and the short story Tre systrar (2021). In the study, I pose the following questions: How is the skewed girlhood portrayed in relation to constructions of time and age? How does the construction of skewed femininity interact with the construction of sexual practice and sexual desires?     I use the term “skev” – a Scandinavian variation and hybrid of queer – to address how the girlhood is subverted in the texts, as well as to analyze how this not only occurs in relation to heteronormativity, but also within it. To explore this, I work with “skeva” [skewed] readings of the texts. My analysis is based on “skev” [skew] theory and queer temporality, through which I illustrate how the characters of the three literary works are challenging normative assumptions of girlhood and femininity, by performing gender and age as well as sexuality in non-normative ways. I discuss the girl’s bedroom as a form of heterotopia, in which both time and ageing are constructed in a skewed way. Furthermore, I locate a “skev” [skewed] temporality in the texts, connected to an absence of futurity.

Uppsatsen har tre syften, alla beträffande Sara Stridsbergs översättning av amerikanskan Valerie Solanas radikalfeminstiska SCUM Manifesto från 1968: att göra en övergripande karaktäristik av översättningen, att undersöka och presentera nyckelord i översättningen, samt att beskriva samspelet mellan Stridsbergs förord och översättning. Med textanalysmodeller av Yvonne Lindqvist, Lennart Hellspong och Per Ledin genomförs textanalyser av översättningen i stort, av ett urval av nyckelord och av förordet. Resultaten visar på att Stridsberg gjort en fri översättning med fokus på språk och stil, och att förordet kompletterar översättningen och bjuder in läsaren till olika sätt att läsa manifesttexten på. I diskussionen avhandlas resultatens betydelse i förhållande till tidigare forskning och vad mina resultat betyder utifrån André Lefeveres teorier om att ideologiska och poetologiska faktorer är det viktigaste vid översättsval. Uppsatsens slutsats är att Stridsberg översatt texten i huvudsak som litterär text istället för som politisk kortare skrift eller längre pamflett, och att förordet presenterar Stridsbergs ingång till texten och hjälper läsaren att göra en litterär läsning av manifestet. / This essay has three purposes, all relating to the Swedish translation of Valerie Solanas’s SCUM Manifesto by Sara Stridsberg. These are: to do a characterization of the translation, to investigate and present keywords in the translated text, and to describe the interplay between Stridsberg’s foreword and translation. Models for text analysis by Yvonne Lindqvist, Lennart Hellspong and Per Ledin are applied for investigating both the general translation, a selection of the keywords and the foreword. The results indicate that Stridsberg’s translation is a free one, where the focal points are style and diction, and also that the foreword is a supplement to the translation that invites the reader to different ways in which to read the manifesto. The discussion deals with both the question of what my results mean in relation to previously existing research, and what they mean according to André Lefeveres theories about ideology and poetics being the most important factors when making choices in tranlation. The conclusion of the essay is that Stridsberg translated the text mainly as a literary text as opposed to as a political brochure or pamphlet, and that the foreword presents Stridsberg’s perspectives on the text and helps the reader do a literary reading of the manifesto.

This study aims to examine the norm-breaking body in Sara Stridsbergs literary fantasy Drömfakulteten (2006) or The Faculty of Dreams (English translation, 2019) which explores Valerie Solanas’ life. Solanas is known for the feminist text SCUM Manifesto (1968, Swedish translation, 2003) and for shooting the artist Andy Warhol.  Solanas has a very distinct separation between body and mind that is apparent in the novel. She ignores her body and whishes not to be aware of it. She only ever thinks about her manifesto, which becomes her mind. To explore the norm-breaking body, my essay is based on Mikhail Bakhtin’s theories of the grotesque body. In this work, I also present different theories that have been inspired by the grotesque, for instance; the female grotesque and the gurlesque. While the grotesque focuses more on the body as a biological organism, the female grotesque and gurlesque focus more on how the female body and femininity is perceived in society and how they break the societal norms. The women are making a “spectacle of themselves”, in Mary Russo’s words. I want to apply these theories on the protagonist, Valerie Solanas, and analyze how the grotesque and norm-breaking body is portrayed in the novel. To further the exploration between body and mind I have the decided to analyze the meaning of the manifesto for Solanas, and also the narrator’s role in how her body is described to the reader.

I beskrivningar av Sara Stridsbergs författarskap är Birgitta Trotzig ett återkommande namn. Främst har deras språkliga likheter betonats, men det finns även innehållsmässiga likheter då de båda återkommer till att skriva om moderskap. I denna uppsats jämförs hur moderskap gestaltas i Brigitta Trotzigs Dykungens dotter (1985) och Sara Stridsbergs Happy Sally (2004). Främst studeras hur moderskap gestaltas i de två romanerna, på vilka sätt moderskapet bryter från de rådande könsnormerna samt på vilka sätt verken problematiserar de moraliska aspekter och dilemman som kvinnlig frigörelse och moderskap innebär. Jämförelsen görs genom en tematisk komparativ läsning, och nyckelbegrepp i läsningen är genuskontrakt och norm. I båda romanerna ges en komplex bild av moderskapet, där både kvinnor som vill ha barn och kvinnor som väljer att göra abort skildras. I både Dykungens dotter och Happy Sally finns karaktärer som bryter mot den traditionella modersrollen och mot genuskontraktet, och för dessa normbrott krävs att de betalar ett pris. En skillnad i romanerna är huruvida karaktärerna bryter mot normen av fri vilja eller inte.

Tanken med uppsatsen är alltså att belysa kön och ålders betydelse för hur man skildrar och betraktar sexuella relationer. Jag har därför valt att analysera fyra skönlitterära verk, där kvinnan respektive mannen är den äldre parten i relationen, och den skildras ur kvinnan respektive mannens perspektiv. På grund av fokuseringen på könsskillnader är det alltså främst heterosexuella relationer som behandlas, men även överträdelser från detta inom verken är av stor vikt. Jag kommer även analysera hur verken mottagits, vilka diskussioner som kommits att föras om dem inom kritiken. För att rättvisare kunna jämföra verken och mottagandet har jag valt att fokusera på enbart svenska verk och mottagandet i Sverige. Verken är tidsmässigt utspridda över 35 år, då jag även velat undersöka om man kan se någon förändring i attityden till dessa frågor över tid. En av romanerna som kommer att behandlas är Larssons ovan nämnda Autisterna, där det alltså rör sig om en äldre man och en flicka, ur mannens perspektiv. Detta kommer att sättas i relation till en roman som enligt Witt-Brattströms premisser ”ger flickan en röst”: Darling River (2010) av Sara Stridsberg (f.1972). Här får man bland annat följa den 13- till 30-åriga Lo, som frivilligt har sex med ett flertal betydligt äldre män. Vad gäller relationer där kvinnan är äldre kommer jag använda mig av Liknelseboken (2013) av Per-Olov Enquist (f.1934), där den 15 åriga Per-Olov har frivilligt sex med den 51-åriga Ellen, och Jag minns alla mina älskare och hur de brukade ta på mig (2000) av Kerstin Thorvall (1925–2010), där den 40- till 50-åriga Kerstin har samlag med ett flertal villiga män i 20-års åldern. Uppsatsen kommer alltså att behandla sexuella relationer med betydande åldersskillnader i bred bemärkelse, inte enbart vad som vanligtvis skulle diskuteras i samband med pedofili. Detta för att kunna problematisera vad kring vad kön och ålder har för betydelse för uppfattningarna om sexuella relationer: vem som ses som ett barn, vem som uppfattas som ett subjekt, och vad som anses vara sjukligt eller ett övergrepp. I alla verk är det dock minst 20 år mellan parterna, och den yngre parten beskrivs upprepade gånger som ett barn.