Studie- och yrkesvägledning är ett frågetecken för en del människor, vi som blivande studie och yrkesvägledare har märkt detta i konversation med människor vi möter. Hur studie- och yrkesvägledningen styrs och organiseras är något som vi inte hittat tidigare forskning kring. Studiens syfte är att undersöka implementeringen av skollagen genom att undersöka hur rektor styr och organiserar studie- och yrkesvägledningen i grundskolan. Studiens frågeställningar är följande:1. Hur planerar, utvärderar och utvecklar rektor arbetet med studie- ochyrkesvägledningen på grundskolan?2. Hur ansvarsfördelar rektor arbetet och hur samordnar rektor samarbetet mellanpersonalen i arbetet med studie- och yrkesvägledningen på grundskolan?3. Hur styr rektor arbetet med kontinuerlig vägledning på grundskolan?4. Hur styr rektor vägledningen utefter elevers behov av vägledningssamtal?Vi har i studien använt implementeringsteori som teoretisk utgångspunkt för att analysera resultatet och implementeringen av Skolverkets allmänna råd för arbetet med studie- och yrkesvägledning. Vi har använt en kvalitativ i form av intervjuer med sex grundskolerektorer. Studien visar på att de flesta av rektorerna inte arbetade med att planera, utvärdera eller utveckla studie- och yrkesvägledningen på skolan även fast att de uttryckte vilja för det och visade på förståelse av innebörden i de allmänna råden. Studien visade också på att det oftast var studie- och yrkesvägledarna som startade initiativet i att skapa ett samarbete mellan dem och lärarna på skolorna eftersom rektorerna ansåg att det fanns en distinkt skillnad i deras arbetsuppgifter utifrån deras yrkesprofessioner. Den kontinuerliga vägledningen på skolorna lyste med sin frånvaro trots att rektorerna visade på förståelse för betydelsen. Slutligen så visar studien på att rektorerna på samtliga skolor visade på att de kunde, ville och förstod att de skulle ge eleverna, var och en med sitt behov, vägledningssamtal.

I vårt examensarbete fördjupar vi oss i orsakerna till studieavhopp från studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola. Vidare tittar vi på studenternas upplevelse av misslyckande och personlig utveckling i samband med studieavhoppet både retrospektivt och idag. Idén till detta arbete väcktes då många av våra studiekamrater successivt hoppade av utbildningen. Eftersom orsaker till studieavhopp på högskolan är ett outforskat ämne i Sverige bestämde vi oss för att forska vidare inom området.Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie med sex personer som valde att inte fullfölja sina studier. Vårt underlag till intervjuerna baserades på 23 enkätsvar från tre årskullar. För att få en vidare bild av Malmö högskolas syn på studieavhopp valde vi att intervjua programansvarig för utbildningen och två studie- och yrkesvägledare. Vår studie utgår framförallt från Vincent Tintos teorier om studieavbrott.Resultatet av vår studie visar att studieavhopp är en komplicerad process som påverkas av många olika faktorer som integreras i varandra. Det som också tydliggörs är att våra resultat inte stämmer överens med Malmö högskolas uppfattning angående avhoppsorsaker. Det som framkommer tydligt är att faktorer så som ekonomi och familjförhållanden inte är största påverkansfaktorer när det gäller avhopp. Det är framförallt felval beroende på för svaga yrkes- och utbildningsmål samt avsaknad av engagemang gentemot högskolan som leder till att studenterna inte fullföljer sin utbildning. Vidare visar våra resultat att de flesta respondenter inte upplevde sitt avhopp som ett misslyckande varken vid avhoppstillfället eller idag. Samtliga respondenter ser idag sitt avhopp som ett steg i sin personliga utveckling.

Det är ett växande problem med att alltfler elever som lämnar grundskolan utan behörig till gymnasieskolan. Obehörigheten innebär att elevernas önskade val till ett nationellt program begränsas, men en möjlighet är att komplettera sin behörighet via introduktionsprogrammen [IM]. Tidigare forskning visar att obehöriga elever befinner sig i en utsatt situation med risk att hamna i utanförskap på arbetsmarknaden. Syftet med denna studie är att ur ett elevperspektiv undersöka hur introduktionselever resonerar kring deras övergång till gymnasieutbildning, vilka tankar de har om sin framtida karriärval samt upplevelser av studie- och yrkesvägledning som de har fått. Studiens teoretiska utgångspunkter är Hodkinson & Sparkes teori om Careership och Gottfredsons teori om självbild, begräsning och kompromiss.Resultatet i denna studie visar att de ofullständiga betygen gör att informanter kompromissar med sina val mot åtkomliga och nåbara alternativ på IM. Övergången till IM beskrivs som en bättre studiemiljö, där informanternas studier har förbättrats genom individuellt stöd och hjälp från lärarna. Vidare visar resultatet att flera av informanter har en optimistisk syn på arbetsmarknaden, och det finns en tilltro att det kommer lösa sig i framtiden. Det framkommer att en fullständigt gymnasieutbildningen ansågs som betydelsefullt, men inte helt avgörande för hur deras framtid kommer att bli. Sammantaget upplever flera av informanterna att studie- och yrkesvägledare [SYV] på gymnasieskolan har väglett dem i rätt riktning och betydelsefull för dem. Medan en del av dem önskar en tidigare förberedelser vid gymnasievalet, exempelvis information om IM och framtida möjligheter med de olika gymnasieprogrammen efter gymnasieskolan av SYV på grundskolan.

Detta examensarbete handlar om långtidssjukskrivna kvinnor och om hur de upplever sin situation som sjukskrivna. Vilka hinder upplever de för att komma tillbaka till arbete? Vilken roll skulle en professionell studie- och yrkesvägledning kunna spela för att övervinna dessa hinder.

För att kunna etablera sig på arbetsmarknaden har en gymnasieexamen blivit nästintill ett måste. Av de nyanlända elever som kommer till Sverige efter sju års ålder är endast 44 procent behöriga att komma in på ett nationellt gymnasieprogram. Varje elev i gymnasie-skolan ska ges möjlighet till studie- och yrkesvägledning för att utveckla förmågan till individuell studieplanering och medvetet kunna ta ställning till fortsatt studie- och yrkes-inriktning. Det råder en stor variation kring när och i vilken omfattning nyanlända elever får studie- och yrkesvägledning. Denna studie syftar till att undersöka hur studie- och yrkesvägledare verksamma inom språkintroduktionen på gymnasiet arbetar med nyanlända elever. Frågeställningarna behandlar hur vägledarna strukturerar arbetet, anpassar arbetet efter elevers språkkunskaper och hur de förhåller sig till elevernas karriärmål.Studiens resultat grundar sig i sex kvalitativa intervjuer som visar att studie- och yrkes-vägledarna har olika syn på när det är lämpligast att påbörja vägledningsarbetet. Elevernas språkkunskaper ses som ett hinder för att tidigt kunna påbörja vägledningssamtal och andra vägledande insatser. Elevernas olika bakgrund påverkar hur de upplever sin skolgång och sina karriärmöjligheter. Resultaten har analyserats utifrån Bourdieus begrepp Fält, Socialt och Kulturellt kapital, Hodkinson och Sparkes begrepp Handlingshorisont samt de tre huvudbegreppen i Antonovskys teori KASAM, Begriplighet, Hanterbarhet och Menings-fullhet.

Studiens syfte var att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledares uppfattningar om elitidrottande gymnasieelevers studier och idrottssatsningar och det stöd och den vägledning som dessa elever erhåller och är i behov av. Forskningsfrågorna var: Vilket stöd erhåller dessa elever för att balansera studier och idrottssatsningar? Hur upplever studie- och yrkesvägledarna elevernas balansgång mellan studier och idrott, exempelvis vad avser eventuella utmaningar eleverna har? Studien följde den kvalitativa forsknings-traditionen och individuella semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio studie- och yrkesvägledare. Resultaten visar att de elitsatsande idrottseleverna uppfattas som motiverade och målmedvetna men ofta även stressade och drabbade av prestationsångest. En slutsats är att skolpersonal bör ha en samsyn i hur de ska arbeta för att stötta denna målgrupp.

No description available.

Inom högstadieskolan är det flera yrkesprofessioner som bör samarbeta med skolans studie- och yrkesvägledningsuppdrag för att eleverna ska få med sig rätt förutsättningar till att kunna göra väl underbyggda studie- och yrkesval. Forskning har visat att det är viktigt med tydlighet kring studie- och yrkesvägledningens organisering och mål för att få arbetet med vid vägledning att fungera. Historiskt sett har lärare haft en central roll i skolans studie- och yrkesvägledning. I tidigare läroplaner har studie- och yrkesvägledning ingått i samtliga ämnen och idag har läraren fortfarande ett ansvar över att stärka elevers självkännedom som underlag för val. Syftet med den här studien är därför att undersöka hur högstadielärare ser på den vida vägledningen och hur uppdraget studie- och yrkesvägledning som hela skolans ansvar arbetas med. Kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts med åtta yrkesverksamma högstadielärare. En tematisk analys visade att högstadielärarna har bristande kännedom om sin roll i arbetet med studie- och yrkesvägledning eftersom de inte fått någon utbildning i ämnet. Viljan och engagemanget bland informanterna parallellt med att det finns ett behov av att ge lärarna rätt förutsättningar för att kunna fullfölja det som står i läroplanen diskuteras.

De allmänna råden för arbete med studie- och yrkesvägledning belyser att rektorer har en stor del av ansvaret för arbetet med studie- och yrkesvägledning i skolan. De har det yttersta ansvaret att se till att elever får sitt behov av vägledning uppfyllt. Studie- och yrkesvägledare uttrycker att det är svårt att driva frågor i ämnet på sina arbetsplatser och att de arbetar ensamma med att påvisa värdet i vägledning. Syftet med studien är att undersöka hur några rektorer i grund- och gymnasieskolor förhåller sig till och arbetar med studie- och yrkesvägledningen i sin verksamhet. Genom semistrukturerade intervjuer har studien samlat erfarenheter och åsikter från sju yrkesverksamma rektorer. De berättar om ansvaret i arbetet med studie- och yrkesvägledning, sin syn på vägledarens roll i skolan samt om hur de arbetar som ledare. Resultatet av den tematiska innehållsanalysen visar att rektorer är medvetna om sitt ansvar, men är osäkra på vägledarens kompetenser och arbetsuppgifter. Hur rektorns ledarskap påverkar verksamheten i stort diskuteras, eftersom rektorns ledarskap och inställning till sina ansvar är central på arbetsplatsen. Studien har visat rektorns sida av samarbetet mellan rektorer och vägledare. Framtida forskning om erfarenheter av samarbetet från båda sidorna skulle kunna ge en mer nyanserad bild av situationen.

Elevstressen i den svenska högstadieskolan har ökat under en längre tid, vilket kan få en rad konsekvenser. Genom vägledning kan bland annat studie- och yrkesvägledare samt lärare underlätta för de stressade eleverna. Studiens syfte är att bidra med kunskap om studie- och yrkesvägledares samt lärares perspektiv på elevstress och vägledning i grundskolans högstadium. Studien vill även bidra med kunskap om hur stressen kan påverka studieval, samt få förståelse för vilka bakomliggande faktorer som bidrar till den ökade elevstressen i skolan. Med hjälp av styrdokument, skollagen och tidigare forskning presenteras de begrepp och faktorer som kan ligga bakom den ökade elevstressen. Utifrån tidigare forskning förklaras även hur vägledning kan användas för att stötta eleverna. Studien bygger på en kvalitativ ansats och datainsamlingen skedde via semi-strukturerade intervjuer med studie- och yrkesvägledare samt lärare. Resultatet som framkom var att stressen i skolan ökat. Resultatet visar att informanterna märker av den ökade elevstressen och ser olika bakomliggande faktorer till ökningen. De ser även alternativ till hur vägledningen kan gå till i en stressad skolmiljö. Vidare forskning behövs om hur vägledning kan användas i den alltmer stressade skolmiljön och vilka konsekvenser stressen kan få för framtida studie- och yrkesval.