Forskning visar att studie- och yrkesvägledning i dagens samhälle inte ses som hela skolans ansvar. En kommun har startat ett projekt, där alla kommunens grundskolor ska ha en plan för att studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse ska bli hela skolans ansvar. Syftet med den här studien är därför att beskriva och analysera studie- och yrkesvägledarnas upplevelser av projektet. Studien har två frågeställningar som ämnar besvara studie- och yrkesvägledarnas syn på hur lärare upplever integrerad studie- och yrkesvägledning, samt vilken syn studie- och yrkesvägledarna har på projektets upplägg. Genom en kvalitativ metod har fyra studie- och yrkesvägledare intervjuats. Den insamlade datan har analyserats utifrån de teoretiska begreppen learning by doing, kontext, miljö och meningssammanhang. Resultatet visar att respondenterna upplever att många lärare inte förstår vad studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse innebär, men att många lärare trots detta väver in studie- och yrkesvägledning i lektionerna i dagsläget. En plan för studie- och yrkesvägledning upplevs ge förutsättningar för att studie- och yrkesvägledningen ska bli hela skolans ansvar, vilket skulle kunna ge effekter som studiemotiverade elever. Att en/ett par lärare från så gott som varje skola har fått delta på workshops samt fått information av kommunens studie- och yrkesvägledare, ses som ett bra tillvägagångssätt för att få ut studie- och yrkesvägledningen i verksamheten.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en grundskola arbetar för att implementera studie- och yrkesvägledning i vid bemärkelse, som hela skolans ansvar. Styrdokument beskriver att skolor bör arbeta med studie- och yrkesvägledning på ett långsiktigt och individanpassat sätt för att ge elever möjlighet att göra väl underbyggda val i framtiden. Ändå visar olika granskningar att utbudet av studie- och yrkesvägledning i grundskolan många gånger är bristande och av varierad kvalitet. En grundskola i Skåne arbetar i nuläget för att implementera studie- och yrkesvägledning under lektionstid, som ett projekt i skolorganisationen. Projektets implementering ska leda till att skolans elever ska få verktyg för framtida val men även att skolan aktivt ska arbeta med studie- och yrkesvägledning som ett gemensamt ansvar.Undersökningen genomfördes med en kvalitativ metod där intervjuer gjordes med fem lärare och en studie- och yrkesvägledare alla verksamma inom den undersökta skolorganisationen. Resultatet för undersökningen visar att skolan har kommit igång med projektet och börjat lägga en grund för etablering och vidareutveckling men även att skolans rektor har en betydande roll i projektet. Med uppsatsens teori Career Development Learning in School Systems som är en del av The Systems Theory Framework framkommer det i analysen hur skolan som system och dess delar så som rektor, lärare, studie- och yrkesvägledare och resurser är väsentliga för systemets helhet. Det framkommer dessutom att skolan påverkas av samhället och påverkar i sin tur detta. Det finns ständiga påverkningar inom och mellan dessa delar och system.

Att personer kan få studie- och yrkesvägledning i skolan vet de flesta, men var vänder sig vuxna som redan har ett arbete? Syftet var att undersöka vad personer, som varit anställda på samma arbetsplats i minst 15 år, som har eller haft en önskan om förändring, känner till om vuxenvägledning. Att intervjupersonerna skulle haft denna långa anställningstid på samma arbetsplats var för att vi ville undersöka om de var arbetsplats- eller yrkesinlåsta eller ”stannare” på arbetsmarknaden men också för att säkerställa att de haft tankar på att förändra sin arbetssituation men inte genomfört någon förändring.Utifrån våra frågeställningar och genom kvalitativa intervjuer tar vi del av varför de stannade kvar, vilka upplevelser de hade av vuxenvägledning, vad de skulle behöva stöd i, var och på vilket sätt de tycker att vuxenvägledning ska bedrivas. Resultatet redovisas utifrån tre teman som bygger på vårt syfte och våra frågeställningar. Resultatet analyseras genom en innehållsanalys som bygger på empiri, humanistisk teori, karriärteorier och tidigare forskning. Analysen visar att de flesta intervjupersonerna har behov som kan relateras till studie- och yrkesvägledning. Det kan vara vägledning i att se på styrkor och svagheter, få information, råd och praktisk hjälp. Intervjupersonerna har dåliga kunskaper om var de kan vända sig för att få vägledning och menar också att det behövs bättre marknadsföring av verksamheten, vilket är huvudresultatet i vårt arbete. Anledningar till att de stannat i 15 år eller längre är bland annat på grund av trygghet, familj, avsaknad av mod och vägledning, men också att de trivs och utvecklas på sin arbetsplats.

Vi har i denna uppsats diskuterat och belyst hur den optimala vägledningen skulle kunna se ut. Anledningen till detta är att vi planerar att starta ett eget företag inom vägledning och vi har genom detta examensarbete lagt grunden till en affärsidé kring hur vårt företag i framtiden kan arbeta med studie- och yrkesvägledning. Detta har vi gjort genom intervjuer med studie- och yrkesvägledare på Infoteket och Malmö högskola samt intervjuer med sökande som varit och besökt dessa verksamheter. Vi har kommit fram till att varken Malmö högskola eller Infoteket bedriver det som vi efter denna uppsats anser vara den optimala vägledningen. Verksamheterna har inte någon möjlighet att individanpassa vägledningen på ett sådant sätt att vi kallar det optimalt, de väljer ibland att inte klargöra ramar och samtalsinnehåll för de sökande dessutom känner de sökande ibland att de inte satt igång någon process överhuvudtaget när de gått därifrån. Utifrån detta arbete har vi insett att det krävs en hel del för att kunna erbjuda den optimala vägledningen. Det allra viktigaste, och kanske svåraste, som vi kommit fram till är att vägledningen alltid måste individanpassas. Det som är optimal vägledning för en sökande är inte den optimala för en annan. För att kunna individanpassa samtalen har vi kommit fram till att det krävs flexibilitet, resurser m.m. Detta för att kunna skapa ett forum där det finns möjlighet att anpassa miljön, samtalsklimatet och vägledningsprocessen till varje individ. Vi vill dock tillägga att det viktigaste av allt är att den optimala vägledningen ska utgå ifrån att den sökande känner sig nöjd och fått den hjälp som han eller hon var ute efter.

AbstractDenna uppsats har till syfte att undersöka vilka föreställningar studie- och yrkesvägledare har om folkhögskolan och se på hur dessa föreställningar påverkar vägledningen av enskilda individer. Metoden har varit en kvalitativ intervjustudie med åtta studie- och yrkesvägledare. Resultaten visar att det finns tydliga föreställningar om att folkhögskolan passar bättre för vissa individer än för andra. Samtidigt upplevs folkhögskolan vara en positiv skolform för de flesta. De som framförallt ses passa på en folkhögskola är de individer som av olika skäl har misslyckats med den traditionella skolan, kreativa individer och de som vill använda folkhögskolan som en väg in till högskolan. Undersökningens resultat har prövats utifrån teoretiska perspektiv om människors olika pedagogiska och neurofysiologiska skillnader. En slutsats har då varit att föreställningarna om folkhögskolan i väsentlig mån bygger på dessa skillnader. Individer vars tankestil är mer holistisk och har förmågor som inte främst bygger på de logisk-matematiska och lingvistiska anses passa bättre på folkhögskolan. De individer som har en mer systematisk tankestil med sina styrkor i just ovan förmågor ses passa bättre i den traditionella skolan där undervisningsmetoder och struktur är organiserade för att passa just dessa tankestilar.

I Varbergs kommun startade ett samverkansprojekt inom vägledning i mitten på 90-talet. Projektet fick namnet VY, Varbergs Yrkesvägledare och var ett samarbete mellan Arbetsförmedlingen i Varberg och kommunens studie- och yrkesvägledare. Meningen med min studie är att undersöka framväxten av Varbergs Yrkesvägledare (VY). Vad var orsaken till att VY skapades är frågeställningen som jag kommer att arbeta efter. Jag kommer att undersöka om det fanns några fördelar med projektet och vad som hände på vägen.Under 1990-talet etablerades vägledningscenter på olika platser runt om i landet. Detta skedde också i Varberg där man redan 1994 hade tankar om att förändra kommunens vägledningsinsatser. På flera håll upplevdes att det fanns behov av en förändring inom vägledningen. Behov fanns i de olika organisationerna att utveckla verksamheten och kunnandet. Detta gjorde att man sökte sig till varandra för att kunna byta erfarenheter. I kommunen arbetade studie- och yrkesvägledarna var och en för sig och hade mycket lite fortbildning och kontakt med arbetsliv. På Arbetsförmedlingen klarade man inte riktigt kravet att hålla igång studieinformationen. Vägledningen skulle gå från att bara omfatta vissa grupper till att omfatta alla människor i olika skeden i livet.Genom att intervjua nyckelpersoner som varit med från projektets start ville jag få en bild av hur projektet växt fram och vilka faktorer som påverkat. En frågeguide med öppna frågor användes vid intervjuerna. Det fanns utrymme för de intervjuade att tala fritt och komma in på andra spår.Resultatet visar att tanken om ett samarbete har uppstått på flera olika håll under 1990-talet. Både vägledarna inom kommunen och Arbetsförmedlingen kände ett behov av att samordna vägledningsinsatserna. Det fanns också en önskan att lära av varandra. Den önskan som kom från båda håll underlättade nätverkandet. Min slutsats är att det är fruktbart med nätverk men att man måste veta vad man vill ha ut av det. Om nätverket ska vara till för kunskapsutbyte eller för informationsutbyte har stor betydelse för hur det ska utformas.

Undersökningsområdet i detta examensarbete är karriärcoaching och studie- och yrkesvägledning. Inom dessa båda yrken undersöks flera aspekter som exempelvis den historiska bakgrunden, vilka samtalsmetoder som används och på vilket sätt yrkesverksamma vägledare och karriärcoacher arbetar. Likheter och skillnader undersöks också, detta för att få kunskap om huruvida det kan finnas en konkurrens mellan yrkesgrupperna på arbetsmarknaden men också för att uppmärksamma eventuella möjligheter till samarbete. Vi har genomfört en enkätundersökning med 115 studenter på studie- och yrkesvägledarprogrammet vid Malmö högskola samt gjort intervjuer med yrkesverksamma personer inom både vägledning och karriärcoaching. Syftet med enkätundersökningen var att få en uppfattning om hur mycket kunskap som fanns kring karriärcoaching hos dessa studenter och om de önskade få mer kunskap i området. Ambitionen med intervjuundersökningen var att ge en så täckande bild som möjligt av de båda yrkesområdena. Resultatet visar på både skillnader och likheter mellan yrkena och att det finns en möjlig konkurrenssituation men även möjligheter till samarbete.

Syftet med den här studien är dels att undersöka hur det nya sättet att arbeta med studie och yrkesvägledning i Falköping fungerar, sedan starten av Vägledningscentret i höstas, och dels att undersöka vad elever tycker och tänker om den vägledning de får idag.Förra hösten ersattes praon i Falköpings kommun av VISA, som står för Vägledning Inför Studier och Arbetsliv. VISA har tagits fram genom projektet Personligt Entreprenörskap – att forma sin egen framtid. Jag har undersökt vad eleverna tycker om den nya formen av prao och hur fungerar den i praktiken Jag har använt mig av en kvantitativ metod och låtit elever i årskurs nio, besvara en enkät med frågor om vägledning och VISA. Jag har även låtit studie och yrkesvägledarna i kommunen besvara en enkät för att få deras synvinkel på de nya sätt som de nu arbetar på. Då det inte finns så mycket litteratur kring det nya arbetssätten så har jag också gjort två intervjuer, en med en koordinator och en med en projektledare.I resultat av studie- och yrkesvägledarenkäterna så beskrivs bland annat studie- och yrkesvägledarnas arbetsuppgifter i Falköping och vad de tycker och tänker om de arbetsuppgifter och de arbetssätt som de arbetar på. Det framkommer också i resultatet vilka arbetsuppgifter som har försvunnit och vilka som har tillkommit inom yrket i Falköping.I resultat av elevenkäterna så framkom det bland annat att många av eleverna tyckte att den information som de fick av sin studie- och yrkesvägledare inför gymnasievalet var bra eller mycket bra.Fler än hälften av eleverna tyckte att det samtal som de hade med sin studie- och yrkesvägledare inför gymnasievalet hjälpte dem att komma fram till vilket gymnasieprogram som de skulle välja.Femtiofem av eleverna tyckte att det arbetsplatsförlagda studiebesöket var bra, Tjugo elever tyckte att det var mycket bra.Den andra hälften, sjuttien elever, tyckte att besöken var mindre bra eller inte alls bra.

Studie- och yrkesvägledaren står inför ett dilemma när det kommer till att vägleda elever på ett sådant sätt att deras studie- och yrkesval inte begränsas av kön, samtidigt som de enligt Sveriges vägledarförenings (2007) etiska riktlinjer skall förhålla sig till neutralitet och objektivitet. Hur förstår vägledare den könsuppdelade arbetsmarknaden och hur ser de egentligen på sitt ansvar att vägleda utifrån ett genusperspektiv? På vilket sätt upplever vägledarna att genus kommer till uttryck i vägledningssamtal och hur agerar de för att inte reproducera kön? Detta är en kvalitativ studie i form av intervjuer med sju examinerade studie- och yrkesvägledare runt om i Skåne som tar sin utgångspunkt i Linda Gottfredsons teori om begränsningar och kompromisser och Yvonne Hirdmans teori om genussystemet. Studien visar på att studie- och yrkesvägledare har förståelse för att den könsuppdelade arbetsmarknaden medför konsekvenser men att vägledarna i stor utsträckning finner det obekvämt att vägleda utifrån ett genusperspektiv. Ett tydligt mönster vi ser är att vägledare skjuter ifrån sig ansvaret att elevers val inte ska begränsas utefter deras kön, och säger att det är för sent att ta tag i problemet.

Elever i årskurs nio står inför ett val då de ska söka till gymnasiet. De blir informerade, av studie- och yrkesvägledarna och även av rektorerna på gymnasieskolorna, om de program som det finns att välja på i deras närhet. Vi har bestämt oss för att titta närmare på den här informationen, hur den ser ut och om alla program får lika mycket uppmärksamhet. Vi har valt att inrikta oss på det individuella programmet. Detta har lett följande frågeställningar:•Vilken information får högstadieeleverna om individuella programmet?•Hur presenteras informationen för eleverna på högstadiet?•Vilka attityder har studie- och yrkesvägledare på högstadiet och rektorerna på gymnasieskolan till individuella programmet? För att nå fram till ett resultat har vi använt oss av viss litteraturgenomgång men främst av de intervjuer som vi har genomfört med sex stycken studie- och yrkesvägledare och två rektorer. I resultatet kan vi se att studie- och yrkesvägledarna använder sig av stereotyper när de kategoriserar eleverna som går på individuella programmet. De menar att det är en viss typ av människor som finns där. Både studie- och yrkesvägledarna och rektorerna är överens om att individuella programmet inte är ett program som eleverna aktivt söker, utan istället hamnar på. De är även eniga om att programmet har en negativ stämpel. Genom intervjuerna kan vi tycka oss se fördomar om individuella programmet både hos studie- och yrkesvägledarna samt rektorerna.