Sammanfattning:För att kunna genomföra väl underbyggda gymnasieval behöver vägledningen i grundskolan bidra till att utveckla elevers förmåga att sätta sig själv i relation till olika valalternativ. Anders Lovéns tidigare forskningsresultat påvisar att elever upplever en osäkerhet inför deras gymnasieval. Vårt problemområde behandlar därav studie- och yrkesvägledares arbetssätt med att förbereda elever inför deras gymnasieval. Examensarbetet belyser även hur väl underbyggda val kan gynna både samhälle och individ utifrån ett långsiktigt perspektiv. Syftet med studien är att få en ökad kännedom om studie- och yrkesvägledares arbetssätt med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval. Examensarbetet utgår från en kvalitativ undersökningsmetod. Vi har intervjuat tre respondenter som arbetar med vägledning från årskurs 1 och tre respondenter som arbetar med vägledning från årskurs 7. Examensarbetet har sin utgångspunkt i följande frågeställning: Hur kan studie- och yrkesvägledare arbeta i årskurs 1-9 med att utveckla elevers förmåga att genomföra väl underbyggda gymnasieval? Studien riktar sig till yrkesverksamma professioner inom skolväsendet, framför allt studie- och yrkesvägledare. Centrala begrepp som är återkommande i undersökningen är: Studie- och yrkesvägledning, väl underbyggda val, gymnasieval, självkännedom samt grundskola. Analysen utgår ifrån Gottfredsons psykologiska val- och beslutsteori Theory of circumscription & compromise, Hodkinson och Sparkes sociologiska karriärteori Careership, samt Anders Lovéns vägledningsmodell Fyrstegsmodellen. Sammanfattningsvis påvisar resultatet att samtliga respondenter som medverkat i studien arbetar med att öka elevers självkännedom, samt vidga elevers perspektiv gällande valalternativ och lära eleverna att reflektera över sig själva i relation till olika yrken. Respondenterna arbetar med att elever inte ska begränsa sina gymnasieval utifrån normer, status och etnicitet.

Vid EU:s toppmöte i Lissabon i mars år 2000 enades de aktuella medlemsländerna om att unionen år 2010 ska vara världens mest konkurrenskraftiga och dynamiska kunskapsbaserade ekonomi, med möjlighet till hållbar ekonomisk tillväxt med fler och bättre arbetstillfällen och en högre grad av social sammanhållning. Den fria rörligheten framhålls av många ekonomer och samhällsdebattörer som en viktig faktor för regionens ökade tillväxt och utveckling. I denna studie behandlas Lissabonstrategins inverkan på unga vuxna, i detta fall gymnasiestuderande, på den europeiska utbildnings- och arbetsmarknaden. Studiens empiriska undersökning utreder vilka geografiska horisonter tio gymnasiestuderande på två svenska utlandsskolor i Spanien har gällande sin framtida studie- och yrkessituation. Dessa redan ”internationaliserade” elever kan antas vara idealiska medborgare i en region som uppmuntrar fri rörlighet och ökade gemensamma lösningar över nationsgränserna. Enligt Högskoleverket föreligger ett behov av en ökad internationalisering av såväl studie- och yrkesvägledarutbildningen som dessa yrkesverksamma. Studien avser därför även att genom kvalitativa intervjuer med två studie- och yrkesvägledare på ovanstående skolor undersöka hur studie- och yrkesvägledningen fungerar på nämnda skolor relaterat till Lissabonstrategins intentioner och mål för unga vuxna. Mitt empiriska resultat visar, i enlighet med kritik i OECD:s utvärdering av den europeiska karriärvägledningspolitiken, att vägledningen på de två svenska utlandsskolorna erbjöd relativt liten information om eget företagande som en eftergymnasial yrkesmöjlighet. Såväl studerande som vägledare i min empiriska undersökning visar uppskattning över de handlingsprogram, exempelvis Bolognaprocessen, vars syften är att underlätta en ökad arbetskrafts- och studeranderörlighet inom den europeiska unionen. Flera intervjuade gymnasiestuderande såg en potentiellt fortsatt migrerande framtid rörande studie- och yrkesalternativ. Om denna slutsats kan härröras från ett sedan länge internationellt intresse hos de studerande eller ett aktivt uppmuntrande av ekonomisk migration av de intervjuade studie- och yrkesvägledarna är dock svårt att avgöra. En klar slutsats kan dock dras i att de svenska utlandsskolorna i högre grad kan prioritera skolans studie- och yrkesvägledning, vilket även uppmuntras genom såväl Lissabonstrategins handlingsprogram som av OECD. / Mobility is, according to many economists and debaters, an important factor in increasing economic growth and development. This study examines the Lisbon Strategy and its impact on young adults on the European educational and employment arena. The empirical study is based on qualitative research that investigates which geographic intentions ten students of secondary education at two Swedish schools in Spain have concerning where to achieve future education and employment. The study is also based on qualitative interviews with two student and career counsellors at the schools mentioned and the relation between their work and the intentions of the Lisbon Strategy. Many of the informants in the study planned a potential migrating future of studying and searching for employment. If this interest is based on the individual’s solely interest of economic migration or on encouragement of doing so by the student and career counsellors is not concluded. However the empiric result confirms the criticism of OECD's evaluation of the European career guidance policies that shows a shortage of prioritizing student and career counselling among educational institutions across Europe.

Detta examensarbete syftar till att ge en ökad förståelse för hur elever i år 9 upplever tillvägagångssätt vid gymnasiepresentationer. Studien fokuserar på deras upplägg och inte på informationsinnehåll. Arbetet utgår från mottagarna av informationen, dvs. ett elevperspektiv. En metodkombination har använts och studiens resultat har samlats in med hjälp av kvantitativ och kvalitativ metod. Enkätens syfte är att ge en bredd av elevernas åsikter och med djupintervjuerna fördjupa förståelsen från enkätsvaren. Examensarbetet baseras på totalt 70 enkätsvar samt sex djupintervjuer med elever i år 9, vilka insamlades i samband med gymnasiepresentationernas slut.De teoretiska perspektiv vilka examensarbetet grundas i behandlar skilda pedagogiska inriktningar, vilka belyser olika aspekter i undervisningssituationer. Dessutom innefattas arbetet av ett teoretiskt perspektiv vilket berör forskningsområdet lärstilar. I resultatdelen presenteras enkätsvaren i diagram och tabeller för att bli mer överskådliga. Resultatet för de sex elevintervjuerna redogörs var för sig. Vad det gäller examensarbetets analys har ett flertal gemensamma nämnare påträffats i elevernas svar. De mest framstående är att eleverna anser att tillvägagångssätten på gymnasiepresentationen karaktäriseras av att studie- och yrkesvägledaren pratade mest. Dessutom visar analysen att eleverna helst vill att gymnasieinformationen presenteras efter lunch samt att de föredrar att studie- och yrkesvägledaren pratar mestadels under presentationen, dock med krav i att andra metoder även förekommer.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka några manliga studenters väg frångymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen. Utifrån syftet har jag formulerat följande frågeställning: Hur har manliga studenter på studie- ochyrkesvägledarutbildningen kommit fram till sitt val av utbildning? För att få svar påfrågeställningen har jag gjort en kvalitativ intervjuundersökning. Mitt urval är tremanliga studenter på studie- och yrkesvägledarutbildningen i termin ett på Malmö högskola. Intervjupersonerna har under intervjuerna fått tänka tillbaka till sittgymnasieval och berätta hur deras väg fram till studie- och yrkesvägledarutbildningenhar sett ut. För att tolka resultaten har jag använt mig av Gottfredsons teori omkompromiss och egenbegränsning.Mina resultat visar att endast en av intervjupersonerna hade vid gymnasievaletbestämt vad han ville göra efter gymnasiet och kunde därför välja ett gymnasieprogram utifrån det. De andra två valde gymnasieprogram mer utifrån sina kompisars val. Efter gymnasiet visste ingen av intervjupersonerna vad de ville blioch de provade därför alla på ett flertal olika utbildningar och yrken. De har därefterpå olika sätt kommit i kontakt med studie- och yrkesvägledarutbildningen som dealla tre ansett stämmer överens med deras självbild. Samtliga intervjupersoner hardålig eller ingen erfarenhet av studie- och yrkesvägledning på grundskolan ochgymnasieskolan. För en av intervjupersonerna har det varit en påverkande faktor ibeslutet att bli studie- och yrkesvägledare.Ett par slutsatser jag kan dra är att tanken att bli studie- och yrkesvägledare är någotsom har vuxit fram hos samtliga intervjupersoner. Trots att det finns likheter mellan intervjupersonernas vägar, ser deras vägar från gymnasieval till studie- och yrkesvägledarutbildningen olika ut. Den önskvärda framtida arbetsplatsen har för en av intervjupersonerna varit en påverkande faktor vid valet av utbildning.

För cirka ett år sedan satt vi på samma plats som idag. Vid den tidpunkten skrev vi vår b-uppsats, Irrationella yrkesval, finns det? En uppsats om när studie- och yrkesvägledare anser att en sökande väljer ett irrationellt yrkesval. Den uppsatsen inspirerade oss till det arbete du läser nu. Vi ville undersöka fler situationer där vägledarens förhållningssätt inte är självklara. Vårt arbete syftar därför att undersöka hur studie- och yrkesvägledare på gymnasieskolan själva upplever sitt bemötande av elever som utfört kriminella handlingar. Första delen i arbetet behandlar tidigare forskning som berör ungdomskriminalitet. Bemötandet av kriminella ungdomar från polis, skola och ur ett vägledaretiskt perspektiv. Vi ser även närmare på vilka grupper i samhället som ligger i riskzonen för att begå kriminella handlingar och hur kriminella ungdomars framtid ser ut. Teorierna som används för att förklara det resultat som framkom i arbetet består av Foucaults teori om makt, Goffmans teori om stigmatisering och Hägg & Kuoppas samtalsmodell för studie- och yrkesvägledare. Studien genomfördes genom sex kvalitativa intervjuer med studie- och yrkesvägledare som arbetar i gymnasieskolan. Resultatet presenteras i form av en analys. I analysen av resultatet framträder flera trådar som påvisar paradoxer som kan finnas i ett vägledningssamtal med en elev som begått kriminella handlingar. Vi har försökt att åskådliggöra dessa genom att lyfta upp problemen till ytan och i visa fall föreslagit hur vi anser vägledarna kan agera istället. / Almost a year ago we sat in the same location as today. At that time we wrote our b- essay, Irrationella yrkesval, finns dem? An essay that is based on interviews with guidance counselors and what they believe is irrational career decisions from their clients. The paper inspired us to write the essay you are reading now. We wanted to explore more situations where the counselor's approach is not obvious. Our work aims to investigate how guidance counselors in gymnasium perceive their treatment by the criminal students. The first part of the work deals with previous research in youth crime. Treatment of criminal youth from police, school and from a guidance counselor’s perspective. We also observe which groups in society who are at a larger risk for committing criminal acts and the criminal youth's future looks like. The theories used to explain the results that emerged from the work consists of Foucault's theory of power, Goffman's theory of stigma and Hägg & Kuoppas guidance model for guidance counselors. The study was conducted by six qualitative interviews with guidance counselors who work in gymnasiums. The results are presented in the form of an analysis. The analysis of the results appears more threads showing paradoxes that might be in a guidance meeting with a student, who committed criminal acts. We have tried to illustrate this by lifting the problem to the surface and in some cases suggested how we believe counselors can act instead.

I denna studie undersöks sju skolor som saknar vägledare genom intervjuer med skolledarna. Syftet med studien att studera hur rektorer på skolor som saknar vägledare ser på och tolkar vägledning samt hur de organiserar och tillgodoser vägledningI studien används en kvalitativ metod, vilket är relevant för undersökningen eftersom målet är att få en helhetsförståelse och en djupare inblick i skolledarnas syn kring vägledning. I arbetets teoridel presenteras olika teorier och förklaringsmodeller om ledarskap, organisering och översättning (tolkning). Skolledarnas arbete innebär ledarskap inom skolan, organisering av skolan och tolkning/översättning av skolans styrdokument som skollag och läroplan.Resultatet visar i sin helhet att skolorna som saknar en utbildad vägledare kompenserar denna tjänst med annan personal, det kan vara allt från mentor till specialpedagog eller en konsult som redan har annan sysselsättning på respektive skola, detta för att spara på anställningskostnader. Skolledarna ser de knappa resurserna från kommunen som en orsak till att vägledning inte prioriteras och menar att staten och kommunerna därefter bör sats mer på vägledning genom att höja budgeten.

Etableringsreformen ger Arbetsförmedlingen ett ansvarsfullt uppdrag där ständiga innovationer syftar till att effektivisera arbetsförmedlarnas arbete med nyanlända. Problematiken kopplas till arbetsförmedlarnas handlingsutrymme i vägledningsarbetet som avgränsas på grund av en rad olika administrativa arbetsuppgifter samt det stora antalet klienter. Syftet blir att utforska hur arbetsförmedlare arbetar med den här målgruppen där avgränsningen omfattas av två huvudbegrepp, mångkulturalism och mångkulturell vägledning. Således utformas undersökningens frågeställning kring arbetsförmedlarnas reflektion kring mångkulturalism samt deras hänsynstagande till mångkulturell vägledning i samtal med nyanlända.Data har samlats in via intervju av åtta arbetsförmedlare, verksamma inom etableringsprogrammet. Empiriskt material tolkas i delanalyser av teman som rör mångkulturalism och mångkulturell vägledning, med användning av flera olika teoretiska referenser, inklusive sociologisk teori som Careership. Slutsatsen blir att arbetsförmedlarnas förståelse kring mångkulturalism kopplas till den positiva effekten av invandringen i form av en främjad arbetsmarknad samt social och kulturell samhällsutveckling där deras hänsynstagande till mångkulturell vägledning begränsas av rollen som förmedlare samt arbetserfarenheten med målgruppen.

Omgivningen påverkar alla människor i varierande utsträckning, inte minst när ett studie- ochyrkesval fattas. Den här undersökningens syfte är att synliggöra hur sex yrkesverksammastudie- och yrkesvägledare resonerar och förhåller sig i vägledning där elevens studie- ochyrkesval fattas kollektivt. Kunskap från denna undersökning skulle kunna bidra med insikteroch perspektiv på hur vägledarprofessionen kan stödja elever som befinner sig i en positiondär studie- och yrkesval fattas mer kollektivt än individualistiskt. Vår empiri belyser attföräldrar påverkar elevers studie- och yrkesval i störst utsträckning. Andra påverkansfaktorersom synliggörs i vår empiri är kompisar, lärare och sociala medier. Det framgår också attstatus har ett inflytande i val av yrke eller utbildning samt att vårdnadshavarna och elevernaibland har en bristande kunskap om hur det svenska skolsystemet fungerar, vilket kanresultera i mindre underbyggda karriärval. I under- sökningen använder vi oss av en kvalitativmetod med semistrukturerade intervjuer. Syftet med intervjumetoden är att följa upp medföljdfrågor där informanterna kan utveckla sina resonemang och vara mer utförlig i svaren.De teoretiska begrepp som används för att analysera empirin är handlingshorisont, habitus,socialt- och utbildningskapital.

Målgruppen unga som varken arbetar eller studerar är heterogen med olika behov ochrisken att hamna i tidigt utanförskap samt svårigheter att etablera sig på arbetsmarknaden ärcentralt för målgruppen. Flera av Sveriges kommuner behöver utveckla arbetet med atterbjuda individanpassade insatser. Via gemensamma aktiviteter är vår tes att mening ochhopp om framtiden kan formuleras vilket kan motverka utanförskapet och över tid förstärkamålgruppens position på arbetsmarknaden. Därför intresserar sig vår undersökning för hurgemensamma aktiviteter har konstruerats och använts. Syftet med undersökningen är att tareda på hur yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret använder sig avgemensamma aktiviteter i arbetet med unga vuxna som varken arbetar eller studerar. Iundersökningen vill vi också ta reda på hur aktiviteterna konstrueras samt vad deyrkesverksamma upplever att aktiviteterna bidrar till för målgruppen. Frågeställningarna är: ● Hur konstrueras och används gemensamma aktiviteter inom det kommunalaaktivitetsansvaret (KAA)?● Hur resonerar yrkesverksamma inom det kommunala aktivitetsansvaret kringaktiviteterna och resultatet som dessa kan ge? Sex semistrukturerade intervjuer har genomförts med yrkesverksamma inom KAA ochresultatet analyseras utifrån SocioDynamisk vägledningsteori med begreppensamkonstruktion, livsplanerande och perspektivvidgande som utgångspunkt. Resultatetshuvuddrag är att yrkesverksamma arbetar flexibelt utifrån individen och att människanssjälvbestämmande värdesätts. Samkonstruktion finns men är ej centralt i kommunerna.Aktiviteterna konstrueras för att tillgodose de behov som identifierats hos målgruppen. Ikommunerna är vägledningen en process med liknande inslag. Nyckelord: gemensamma aktiviteter, individanpassning, kommunala aktivitetsansvaret,samkonstruktion, studie- och yrkesvägledning

1990 och 2000-talets politiska reformer inom skola och arbetsmarknad har på flera sätt skapat nya begrepp och inställningar i det svenska samhället. Dessa begrepp har i sin tur lett till olika diskussioner kring hur 2000-talets skola och arbetsmarknad ska se ut och bestå av. Några av dessa begrepp är, individualism, kompetensutveckling, valfrihet och matchning. De två senare begreppen nämns särskilt ofta i samband med utbildnings- och yrkesval samt studie- och yrkesvägledning, För inträde på dagens arbetsmarknad krävs oftast minst gymnasieexamen, gärna i kombination med tidigare arbetserfarenhet. Samtidigt har Sverige en hög arbetslöshet där unga utan avslutad gymnasieutbildning, och individer med utländsk bakgrund, är överrepresenterade. Syftet med denna studie är att få mer kunskap om vägledningens praktik i relation till begreppen valfrihet respektive matchning. Därmed ligger fokus på vägledarnas syn på och erfarenheter av begreppen valfrihet och matchning i relation till deras yrkesroll och arbetsuppgifter. Studien är kvalitativ med en induktiv ansats och en tematisk innehållsanalys. Den består av semistrukturerade intervjuer med sju utbildade studie- och yrkesvägledare som arbetar med vägledning för olika åldersgrupper. I intervjuerna framkommer att vägledarna är väl förtrogna med begreppen valfrihet och matchning. Dock finns det olika uppfattningar där främst grundskolans men även gymnasieskolans vägledare betonar vikten av valfrihet. Denna inställning hänger samman med risken att uppfattas som en rådgivare, vilket beskrivs som en person som styr och påverkar ungdomarnas val. Vägledarna för vuxna i olika omställningar talar mindre om matchning och valfrihet och betonar att deras uppdrag är att hjälpa deltagarna ut i studier eller sysselsättning. Detta hänger samman med de vägledningssökandes ålder och kulturella bakgrund. Detta, i sin tur, medför att valalternativen har minskat och att de vägledningssökande måste se mer realistiskt på sin situation och därmed mer på arbetsmarknadens krav och möjligheter. Sammantaget är vägledarna kluvna till begreppen och förespråkar en blandning av bägge och inte ett antingen eller. I framtiden tror vägledarna att främst matchning kommer att betonas mer vilket de ställer sig tveksamma till.