Myndigheten för delaktighet har fått i uppdrag av regeringen att se till att funktionshinderspolitiken efterlevs och stöttar kommuner, stat och regioner i arbetet för att delaktiggöra personer med funktionsnedsättningar i samhället. Att stötta och sprida information gäller även för studie- och yrkesvägledare som är verksamma inom skolvärlden. De möter elever med olika behov och förutsättningar, samt elever som står inför eftergymnasiala övergångar. Studiens syfte är att undersöka hur studie- och yrkesvägledare arbetar med synskadadeelever. I Studien ställs två forskningsfrågor: 1) Vilka utmaningar upplever studie- och yrkesvägledare i vägledningssituationer med synskadade vid övergången till eftergymnasiala studier och ut på arbetsmarknaden? 2) Hur ser studie - och yrkesvägledare på synskadades möjligheter att etablera sig arbetsmarknaden efter genomförd utbildning. En kvalitativ metod med semistrukturerad intervjuguide användes under intervjun. Analysen utgår från Careership teorin. Resultaten pekar på att synskadade elever har större behov av vägledning och i behov av tidigare vägledningsinsatser än sina normalseende jämnåriga. Det behövs flersamverkansresurser för en trygg och smidig övergång till eftergymnasiala studier, vilke tkräver både mer tid, planering och resurser i anspråk. Synskadade möter även i högre grad fler utmaningar i övergångar till eftergymnasiala studier än elever med normal syn, och dessa finns både inbyggda i samhällsstrukturen och i den sociala omgivningen och inte minst inom den synskadade individen själv.

I gränslandet mellan barn- och vuxenliv ställs ungdomar inför många utmaningar. Under denna komplexa period finns bland annat en förväntan, att denne på ett vuxet och moget sätt, ska hantera och ta beslut om framtida utbildning och karriär. Samtidigt som det sker ett sökande efter identitet och tillhörighet. Om man dessutom tvingas fly, utan sina föräldrar, från ett land drabbat av krig blir dessa utmaningar än fler och ännu större. Socialstyrelsens (2021) statistik visar att 35 369 ensamkommande barn kom till Sverige under 2015. Endast 8% av dessa var flickor. Tidigare forskning åskådliggör ett mottagande, till största del baserat på pojkar och deras behov, vilket gör att flickorna kommer i skymundan och i många fall missgynnas i framtida karriärvägar. I denna kvalitativa studie har fokus varit att studera och analysera karriärvägar för fem ensamkommande flickor från Afghanistan. Ett land med stark könsegregation, där korrupta juridiska system missgynnar landets kvinnor skriver Brunnberg och Darvishpour (2016). Studien tar även del av flickornas upplevelser av mötet med studie- och yrkesvägledning. Resultaten visar att tidigare skolerfarenhet, föräldrars utbildning samt typ av uppehållstillstånd är betydande för flickornas framtida karriärvägsmöjligheter. Således finns det ett stort behov av att vidare undersöka ensamkommande barns väg in i det svenska skolsystemet. Framförallt finns det behov av fler studier som ser till de ensamkommande flickornas erfarenheter och behov. Den här kvalitativa uppsatsen har som ambition att bidra med ny kunskap inom detta område. / In the borderland between childhood and adulthood, young people face many challenges. During this complex period, there is an expectation that they, in an adult and mature way, will handle and make decisions about their future education and career. At the same time as there is a search for identity and belonging. If you are also forced to flee, without your parents, from a country affected by war, these challenges will be even more and even greater. The National Board of Health and Welfare's (2021) statistics show that 35,369 unaccompanied children came to Sweden in 2015. Only 8% of these children were girls. Previous research illustrates a reception, largely based on boys and their needs, which means that the girls are overshadowed and in many cases disadvantaged in future career paths. In this qualitative study, focus has been on studying and analyzing career paths for five unaccompanied girls from Afghanistan. A country with strong gender segregation, where corrupt legal systems disadvantage the country's women (Brunnberg och Darvishpour, 2016). The study also shows the girls experiences of the meeting with studying and career guidance. The results show that previous school experience, parents education and type of residence permit are significant for the girls future career path opportunities. Thus, there is a great need to further investigate the path of unaccompanied children into the Swedish school system. Above all, there is a need for more studies that look at the experiences and needs of unaccompanied girls. This qualitative thesis aims to contribute new knowledge in this area.

I läroplanen för grundskola, förskoleklass och fritidshem 2011 står det att skolan ansvarar för att varje elev efter genomgången grundskola kan göra väl underbyggda val av fortsatt utbildning och yrkesinriktning. Forskning inom studie- och yrkesvägledning visar på stora brister hur området integreras i skolan. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka lärarnas perspektiv på studie- och yrkesvägledning i årskurs 1–6. För att få svar på våra frågeställningar har vi valt att använda oss av enkäter. Resultatet visar att lärarna saknar tillräckliga kunskaper för att integrera studie- och yrkesvägledning i undervisningen, men de anser att studie- och yrkesvägledning är viktigt. En lärare menar att “Det är ju det hela skolgången syftar till: att förbereda för ett kommande yrkesliv”. / The swedish curriculum for compulsory school, pre-school class and after-school center 2011 states that the school is responsible for each pupil after completing compulsory school can make well-founded choices of further education and vocational orientation. Research in study- and career guidance shows major shortcomings in how the area is integrated into the school. The purpose of our study is to investigate the teachers perspectives on study- and career guidance in grades 1–6. To get answers to our questions, we have chosen to use surveys. The results show that teachers lack sufficient knowledge to integrate study- and career guidance in teaching, but that they believe that study- and career guidance is important. One teacher says that “This is what the whole schooling is about: to prepare for a future professional life".

The purpose of the study was to investigate how teachers and teaching assistants work with gender roles and vocational pattern among the children in preschool. To find out, a qualitative survey was conducted in the form of 11 interviews with preschool teachers and assistant personnel, who worked with children aged 1-6 years. The teachers and assistants worked in different areas and had differentlevels of education. The collected data was categorized into different themes based on the research questions. The material was analyzed based on Gottfredsson´s theory of circumscription and compromise, Hirdman´s theory of gender and also on earlier research. The result showed that the staff did not consciously work with the professions in preschool, but on the other hand unconsciously in different projects and themes. The children did not play vocations very often and children in vulnerable areas did not play vocations at all. Furthermore, the result of the study showed that most preschool-staff worked to achieve as gender-neutral-environment as possible, because preschool-staff considered that the indoor environment and material things affected the children to gender stereotypes. The study found that the forest is a gender-neutral environment in which cross-border-activities were established. Our conclusion of the study showed that the staff did not notice gender stereotypes among children playing vocations, although earlier research and theory show that these patterns develop at an early age. Furthermore, we concluded that preschool-staff lack knowledge about the methods and tools that best suit the work on gender issues and gender stereotypes. This has meant that the work and attitude of the staff varied. Personnel without preschool education and who worked for a long time have difficulty breaking old routines, where boys and girls are treated differently. / Syftet med studien var att undersöka hur pedagoger arbetar med könsstereotypa roller ochyrkesmönster bland barnen i förskolan. För att ta reda på detta gjordes en kvalitativ undersökning iform av 11 intervjuer med förskolepedagoger som arbetade med barn i åldern 1-6 år. Pedagogernaarbetade i olika upptagningsområden och hade olika utbildningsnivåer. Insamlad data kategoriseradesin i olika teman med utgångspunkt i frågeställningarna. Materialet analyserades utifrån Gottfredssonsteori om begränsningar och kompromisser, Hirdmans teori om genussystemet och tidigare gjordforskning. Resultatet visade att pedagogerna inte medvetet arbetade med yrken i förskolan, mendäremot omedvetet i olika projekt och teman. Barnen lekte inte yrken särskilt ofta och barn i utsattaupptagningsområden lekte överhuvudtaget inte yrken. Vidare visade resultatet av undersökningen attde flesta pedagoger arbetade för att få till en så könsneutral förskolemiljö som möjligt, då pedagogernaansåg att inomhusmiljön och materiella ting påverkar barnen till könsstereotypa mönster. I studienframkom att skogen är en könsneutral miljö där gränsöverskridande aktiviteter kom till stånd. Vårslutsats av undersökningen, visade att pedagogerna inte lagt märke till könsstereotypa yrkesmönsterbland barn, trots att tidigare forskning och teori påvisar att dessa mönster utvecklas i tidig ålder.Vidare drog vi slutsatsen att pedagoger saknar kunskap om vilka metoder och verktyg som bäst lämparsig vid arbetet med genusfrågor och könsstereotypa mönster. Det har gjort att arbets- ochförhållningssätt bland pedagogerna varierat. Personal utan förskoleutbildning och som arbetat längehar svårt att bryta gamla rutiner, där pojkar särbehandlas.

I det här arbetet har vi undersökt hur studie- och yrkesvägledare i grundskolan ser på sin yrkesroll, hur de arbetar och vilka skärningspunkter det finns mellan detta och skollagen. Vi är speciellt intresserade av hur de tänker kring och hur de arbetar med elevernas genus, sociala och kulturella bakgrund. Vi har genomfört djupintervjuer med sex studie- och yrkesvägledare som arbetar inom grundskolan och har använt oss av en innehållsanalys. Vårt resultat visar att det finns flera skärningspunkter mellan skollagen, skolan och studie- och yrkesvägledarnas perspektiv på studie- och yrkesvägledning och vad det innebär och hur studie- och yrkesvägledarnas arbete faktiskt ser ut. Dessa dilemman uppstår, bland annat, när det handlar om ansvaret för studie- och yrkesvägledningen och vad som är studie- och yrkesvägledarens roll. Vi ser flera områden som kräver en djupare diskussion då det finns underliggande dilemman som förhindrar att bristerna i studie- och yrkesvägledningen försvinner. / In this essay we have looked in to how study and career counselors in primary school view their profession, how they work, the school law and if there is any discrepancy between these three. We are especially focused on how they think and work with gender, social and cultural background. We have conducted six interviews with study and career counselors in primary school and used content analysis. Our results show that there are several discrepancies between the schools’, the school law and the study and career counselors view on what study and career counselling means and what a study and career counselor should do and what study and career counselors actually do. These discrepancies emerge mostly when you talk about the responsibility for the study and career counselling and what the study and career counselors’ role is. We can see several areas where a deeper discussion is needed since there are underlying dilemmas which prevents the flaws with study and career counselling in primary school from disappearing.

Syftet med examensarbetet var att beskriva hur studie- och yrkesvägledare arbetar på högskola/universitet och hur studie- och yrkesvägledarna förhåller sig till de nya förutsättningarna. De nya förutsättningarna kan vara arbetslöshet, ett högre tryck, studenters behov och att övergången från skola till arbete blir längre. Som en inledning valde vi att förklara hur studie- och yrkesvägledare arbetar på dessa instanser. Därefter ville se om de nya förutsättningarna hade påverkat studie- och yrkesvägledarnas arbetssätt på den lokala och den centrala vägledningen. Avslutningsvis ville vi ta reda på hur studie- och yrkesvägledarna uppfyller studenternas behov av vägledning. Vår uppsats bygger på kvalitativa intervjuer från sju informanter. Sex av dessa är verksamma studie- och yrkesvägledare och en av dessa har tidigare arbetat inom området. Resultatet visade att studie- och yrkesvägledarna hade en basservice som de arbetade utifrån, men hjälpen riktas till olika individer. Den lokala vägledningen har en mer informativ roll och studie- och yrkesvägledarna är mer specialiserade kring vissa utbildningar på den valda högskolan/universitetet. Studie- och yrkesvägledarna på den centrala vägledningen arbetar med generella frågor som berör allt kring studier. Vidare visar resultet att förändringar skett och studie- och yrkesvägledarna märkt av ett tryck främst under ansökningsperioderna. Samarbetet mellan den lokala och centrala vägledningen har lyfts fram som en viktig del i arbetet med att hjälpa studenterna. För att uppfylla studenternas behov visar resultatet att tillgänglighet lyfts fram som det viktigaste och att studenten får den hjälp denne behöver. Resultatet visar även att förändringar lett till att studie- och yrkesvägledarna dubbelbemannas och att det höga trycket påverkar studie- och yrkesvägledarna. Tidigare forskning som kopplas till resultatet är, The Counseling Role of College and University Counseling Centers. Journal of Counseling Psychology (Warman, 1961) och International Association of Counseling Services: Standards for University and College Counseling Services (IACS, 2011). De teorier som har använts som analysverktyg i studien är Empowerment och Antonovsky’s KASAM. / The aim of this study was to describe the work of guidance and career counselors in a college/university and how they relate to the new conditions. The new conditions can be seen as unemployment, a higher pressure, the students needs and that the transition from school to work is much longer. As an introduction we chose to explain how guidance and career counselors work in a college/university. Then we wanted to see if the new conditions had affected the guidance and career counselors work. We also wanted to know how they meet the students needs. Our study is based on qualitative interviews from seven informants. The results showed that guidance and career counselors had a basic service wich they worked by, but the counseling is individualy based. The career guidance is offered by a local and a central instance. The guidance and career counselors have a more informative role. They are more specialized on certain programs at the college/university. Guidance and career counselors at the central instance are offering general help with issues affecting all about studies and a wider guidance to help students that have issues with the elections. The results also show that changes have taken place, and the guidance and career counselors noticed a pressure primarily during application periods. The cooperation between the local and central guidance has been highlighted as an important work to help the students. To meet the students needs, results show that accessbility is highlighted as the most important. The results also show that changes has lead into doubling the staff at application periods and that the high pressure affects the guidance and career counselors. Previous research linked to the study are, The Counseling Role of College and University Counseling Centers. Journal of Counseling Psychology (Warman, 1961) and International Association of Counseling Services: Standards for University and College Counseling Services (IACS, 2011). The theories that have been used as analytical tools in the study are, Empowerment and KASAM by Antonovsky.

Syftet med detta examensarbete är att kartlägga hur studie- och yrkesväglednings-situationen ser ut för intagna på kriminalvårdens anstalter, samt synliggöra hur studie- och yrkesvägledningen kan utvecklas för att tillgodose intagnas vägledningsbehov inom om-rådet rehabilitering. Ytterligare ett syfte med arbetet är att bidra med ny kunskap då vi inte finner tidigare nationell forskning inom området.För att kunna undersöka detta har vi valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat befattningshavare och intagna. Resultatet visar hur studie- och yrkesvägledningen är orga-niserad på kriminalvårdens anstalter och vi har funnit gemensamma syften för studie- och yrkesvägledning, rehabilitering och kriminalvårdens rehabilitering. Utifrån resultatet ansågs studie- och yrkesvägledning som en naturlig del av kriminalvårdens rehabilitering. Resultatet pekar även på att existerande studie- och yrkesvägledning inte uppfyllde de in-tagnas behov. För att uppfylla deras behov utformade vi en modell som innebär att studie- och yrkesvägledning i kriminalvården har en central funktion bland övriga aktörer, vilka har kontakt med den intagne. / The purpose with this thesis is to identify how the study and vocational guidance situation looks like, in prison in the Swedish treatment of offenders, and make it visible how the study and vocational guidance can be developed to meet inmates’ guidance needs, within the area rehabilitation. An additional purpose of the work is to contribute with new knowledge as we don’t find any previous national research in the area.To investigate this, we have chosen a qualitative method, where we have inter-viewed some official staff and inmates. The result showed how the study and vocational guidance is organized in prison in the Swedish treatment of offenders. We found common purposes for study and vocational guidance, rehabilitation and the rehabilitation in the Swedish treatment of offenders. Study and vocational guidance is considered as a natural part of the rehabilitation in Swedish treatment of offenders. The result indicated that the existing study and vocational guidance doesn’t meet the inmates’ needs. In order to meet their needs, we have worked out a model that implies that study and vocational guidance in the Swedish treatment of offenders; have a central role among the other actors, who have contact with the inmates.

Tidigare forskning och dagstidningar visar att det kommer många invandrade akademiker till Sverige, däribland lärare, samtidigt som det råder stor brist på pedagoger. Utländska lärares vidareutbildning är ett projekt vid sex universitet och högskolor i Sverige, dit lärare med en utländsk examen kan vända sig för att komplettera sin utbildning och få en svensk lärarlegitimation eller behörighet. Med anledning av detta är syftet med arbetet att undersöka invandrade lärares syn på ULV-projektet och vilka hinder och möjligheter de mött. Vi har även undersökt hur de upplever tillgången till studie- och yrkesvägledning. För att besvara våra frågeställningar har tidigare forskning, teorin Planned happenstance och begreppen Kapital och Habitus tillsammans med kvalitativa intervjuer använts. Det empiriska materialet inhämtades genom sex kvalitativa intervjuer med ULV-deltagare från Malmö högskola. Resultatet visar bland annat att deltagarna ser positivt på projektet och upplever många möjligheter. De menar till exempel att de nu har två lärarutbildningar och att de har utvecklats och vuxit oerhört som både person och pedagog. Resultatet visar även att språket, som från början var deras största upplevda hinder, idag kan ses som en möjlighet. / Earlier research and newspapers show that many immigrant academics come to Sweden, including teachers, while there is a great shortage of educators. Foreign teacher training (ULV-project) is a project at six universities and colleges in Sweden, where a teacher with a foreign degree can turn to complete their education and get a Swedish teacher certification. For this reason, the purpose of the thesis is to examine immigrant teachers' views of the ULV-project and what obstacles and opportunities they faced. We also examined how they perceive the access to educational and vocational guidance. In order to answer our questions, previous research, the theory Planned happenstance and concepts Capital and Habitus along with qualitative interviews were used. The empirical data was collected through six interviews with ULV participants from Malmö University. The result shows that participants look positively on the project and they experience many possibilities. They argue, for example, that they now have two teacher education degrees and that they have developed and grown tremendously as both a person and a teacher. The result also shows that language, which from the beginning was their greatest perceived barriers today, can be seen as an opportunity.

Society, including the education system and labor market, is constantly evolving, placing demands on career counselors to continuously develop their skills and stay up to date with these changes. Previous research has relatively little information on how career counselors in Sweden themselves experience professional development. Hence, the purpose of this study is to explore the experiences of professional development among career counselors in municipal primary and secondary schools. The study adopts a qualitative approach through interviews with six practicing career counselors. To investigate the purpose, two research questions have been formulated: How do career counselors in municipal primary and secondary schools experience the influence of themselves and their colleagues on their professional development? And: How do career counselors in municipal primary and secondary schools experience the influence of external factors on their professional development? The empirical data has been analyzed using Illeris' formula of competence and Patton and McMahon's STF-model. The analysis reveals that career counselors have a natural or acquired curiosity to learn more things. It was found that career counselors receive the greatest support and can discuss questions about new relevant professional development within their network. The analysis also indicates that career counselors may need more guidance from policymakers regarding their professional development to maintain a high quality. / Samhället, inklusive skola och arbetsmarknad, är i ständig förändring vilket ställer krav på studie- och yrkesvägledare att kompetensutveckla sig och att hålla sig ajour med dessa förändringar. I tidigare forskning finns det relativt lite forskat på hur studie- och yrkesvägledare i Sverige själva upplever kompetensutveckling. Därifrån kommer syftet med denna studie; att utforska vilka upplevelser av kompetensutveckling studie- och yrkesvägledare har inom kommunal grund- och gymnasieskola. Studien utgår ifrån en kvalitativ ansats med intervjuer av sex verksamma studie- och yrkesvägledare. För att undersöka syftet har det formulerats två forskningsfrågor; hur upplever studie- och yrkesvägledare inom kommunala grund- och gymnasieskolor att de själva och deras kollegor påverkar deras kompetensutveckling? Samt: Hur upplever studie- och yrkesvägledare inom kommunala grund- och gymnasieskolor att externa faktorer påverkar deras kompetensutveckling? Genom Illeris kompetensformel och Patton och McMahons STF-modell har empirin analyserats. I analysen framkommer det att studie- och yrkesvägledare har en naturlig eller inlärd nyfikenhet att lära sig fler saker. Det visade sig att studie- och yrkesvägledare har störst stöd och kan bolla frågor kring ny relevant kompetensutveckling via sitt nätverk. Analysen visade även att studie- och yrkesvägledare kan behöva en större styrning från politiker gällande deras kompetensutveckling för att hålla en hög kvalitet.

Studiens syfte är att bidra till ökad förståelse för studie- och yrkesvägledares roll och deras arbete inom grundskolan för elever med problematisk skolfrånvaro och hur samverkan fungerar med övriga professioner i det elevhälsofrämjande i arbetet för dessa elever. För att kunna besvara studiens frågeställningar har semistrukturerade intervjuer genomförts med sju verksamma studie- och yrkesvägledare i grundskolan. Insamlade intervjudata analyserades och tolkades med hjälp av tidigare forskning, samt teoretiska utgångspunkter. Studiens resultat visade att det enligt respondenterna råder en viss okunskap om skolans uppdrag gällande studie- och yrkesvägledning, samt om studie- och yrkesvägledares kompetens bland övriga professioner och ledning i grundskolan. Vidare visade resultatet att studie- och yrkesvägledare ofta tar främsta ansvaret för studie- och yrkesvägledningen på skolorna och detta beskrevs bero på en svag styrning. Relationsskapande och meningsskapande upplevdes som två viktiga bitar, i arbetet med elever med problematisk skolfrånvaro. Ytterligare ett resultat var att respondenterna beskrev marknadsföring av studie- och yrkesvägledares kompetens som nödvändigt. Detta mot bakgrund av att kunna nyttjas inom fler arbetsområden i skolverksamheten, samt för att stärka studie- och yrkesvägledarrollen.