Undersökningens syfte är att studera om elever fått vägledningen som hjälpt dem inför deras gymnasieval. Fokus ligger på att belysa om vägledningen hjälpt och hur den sett ut samt hur eleverna skulle vilja ha det. De teoretiska utgångspunkterna innefattar teorier om valprocessen, vägledningsmodeller och tidigare forskning inom vägledning. Vi har intervjuat sex elever i årskurs nio som har fått vägledningsinformation. Metoden vi använt oss av är fokusgrupp-intervju, därefter har en narrativ analys gjorts - även kallad berättarform. Resultatet visar att elever önskar lära känna sin studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar också att eleverna vill ha vägledning tidigare under högstadiet.

En elevs karriärutveckling hänger samman med hur dennes utbildning och arbetsliv formas i relation till varandra. Syftet med studien var att få mer kunskap om hur lärare och studie- och yrkesvägledare vid skolor tillhörande skolformen Lärvux förbereder elever i övergången från studier till arbetsliv och vad som eventuellt kan hindra och begränsa deras arbete. En kvalitativ ansats har utförts där fyra semistrukturerade intervjuer har genomförts med både studie- och yrkesvägledare samt lärare på Lärvux. Resultatet visar att skolorna använder olika arbetsformer i förberedelserna. Detta utmärks vid upprättande av individuella studieplaner, vägledningssamtal med eleven, erbjudande av lärlingsutbildningar, marknadsföring av eleven och skolan, samt samverkan med olika aktörer i och utanför skolan. Orsaken till de skiftande arbetssätten beror på att skolorna har ojämlika förutsättningar för att kunna tillgodose elevers olika behov. Okunskap och ointresse för individer med funktionsnedsättning från arbetslivet är de hinder som begränsar förberedelserna. För att motverka dessa hinder präglas skolans arbetssätt av ett genuint engagemang samt en ständig strävan efter att utveckla skolformen. / A student's career depends on how the education and work is shaped in relation to each other. The purpose of this study is to gain more knowledge about how teachers and guidance counsellors in Lärvux prepare students from education to employment and what possibly can restrict their work. A qualitative approach has been performed with four semi-structured interviews that were conducted with both guidance counsellors and teachers at Lärvux. The results show that schools are using different methods of work during the preparations. These are characterized by the establishment of individual study plans, guidance counselling meetings with students, offering of vocational training, promoting both students and school, and collaborating with different participants both inside and outside the school. The main reason for the various ways of working is because the schools have unequal conditions to meet students’ different needs. Results also show different obstacles due to lack of knowledge and interest from the labour market in involving individuals with disabilities. These are the main barriers that are limiting the school preparations. True commitment and sustained effort in developing the school environment characterize the schools involvement in order to counteract these barriers.

Studien undersöker hur lokala arbetsgivares rekryteringsprocesser är utformade i en mellanstor kommun i Sverige. Syftet var att ta del av vilka kompetenser som gör en arbetssökande anställningsbar och hur studie- och yrkesvägledare kan arbeta med detta. Studien har utgått från en kvalitativ metod och datainsamlingen genomfördes med semi-strukturerade intervjuer. Studiens informanter bestod av fem rekryterare, två inom offentlig sektor och tre inom privat sektor. Med hjälp av tidigare forskning samt litteratur har insamlad data analyserats. Resultaten visar att vad som gör en arbetssökande anställningsbar framförallt är de hårda kompetenserna, och i andra hand kommer de mjuka kompetenserna. Resultatet visa även att anställningsbar är ett dynamiskt begrepp och inte innebär samma sak hos alla arbetsgivare, utan det varierar beroende på arbete och bransch.

I studien undersöks studie- och yrkesvägledares erfarenheter av psykisk ohälsa hos elever i gymnasieskolan. Studie- och yrkesvägledare är menad att finnas som stöd för dessaelever genom samtal i syfte att de ska kunna göra välgrundade studie- och yrkesval genom att ge tydlig information för att underlätta övergångar. I föreliggande studie har sex studie- och yrkesvägledare medverkat i syfte att undersöka vilken typ av psykisk ohälsa de möter och vad de har för syn på hur den psykiska ohälsan påverkar karriärutvecklingen. Studien undersöker även på vilket sätt studie- och yrkesvägledare arbetar för att vara till stöd och vilka möjligheter och hinder de möter i arbetet med dessa elever. Studien utgår ifrån kvalitativa intervjuer och frågeformulär. Studiens resultat visar att informanterna ger stöd till elever som lider av psykisk ohälsa i form av information, motiverande samtal och anpassade studieplaner. Det framkommer även att ungdomarnas mående påverkar deras karriärutveckling på grund av försämrade studieresultat som resulterar till ej avslutad eller fördröjd gymnasieutbildning.

Detta är en kvalitativ studie som har till syfte att utveckla kunskap om studie- och yrkesvägledares användning av digitala kanaler. Genom att samhället är i en ständig pågående utveckling gällande digitalisering, visar också forskning på att våra kommunikationssätt förändras. Kommunikationen mellan oss människor har utvecklats och idag använder vi den på flera olika sätt. Mot denna bakgrund ligger studiens intresse och utgångspunkt i digitala kanaler och hur de kan kopplas samman till studie- och yrkesvägledning. Sex kvalitativa intervjuer har genomförts med yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare. Resultatet visar att det gemensamma för informanterna är de inte har fått kunskap om digitala kanaler från sin genomförda studie- och yrkesvägledarutbildning. Resultatet visar även på tydliga gemensamma teman och mönster som informanterna har gällande digitala kanalers användning och hur de bör utvecklas. Samtliga informanter nämner tillgänglighet, flexibilitet och anpassningsbarhet som positiva aspekter när det kommer till arbetet med digitala kanaler. Vidare framkommer även att informanterna använder olika kanaler utifrån var dem är verksamma.

Den framtida arbetsmarknaden är otroligt viktig för elevers etablering efter studier samtidigt är det inget som prioriteras. Syftet är att undersöka hur elever i årskurs 9 bedömer vikten av den framtida arbetsmarknaden inför gymnasievalet och hur elevernas tillgång till information om detta ämne ser ut. Frågeställningar handlar om tillgången till informationen om den framtida arbetsmarknaden, hur de bedömer deras kunskapsnivå angående detta ämne har påverkat gymnasievalet och vilka andra faktorer som kan tänkas påverka gymnasievalet. Studien är en kvalitativ undersökning med enkät som metod. Teorierna vi har använt oss av för att analysera data är Hodkinson och Sparkes Careership teori och Cognitive Information Process (CIP) teorin. Resultatet visar att arbetsmarknadens efterfrågan på arbetskraft inte har påverkat elevernas gymnasieval men eleverna anser att det är viktig information att få och alla har inte fått den.

Studien belyster två elitsatsande fotbollsspelares väg genom eller förbi studie- och yrkesvägledningen, samt två studie- och yrkesvägledares erfarenheter från arbete med elitsatsande individer. En av studie- och yrkesvägledarna är själv f.d. elitidrottare och delger därmed även sina erfarenheter som sökande. Studiens syfte är att klargöra respondenternas erfarenheter för att kunna lyfta olika påverkansfaktorer som kan finnas hos dessa sökande, samt att belysa vad inom vägledningen som kan gagna dessa individer inför, under och efter sin karriär. Studiens frågeställningar berör därmed respondenternas erfarenheter av tidigare vägledning samt deras tankar om framtidens vägledning. Studien kan även väcka tankar om vägledning inom andra elitsatsande områden utöver fotbollen. Studien utgår från ett fenomenologiskt perspektiv då den avser att visa respondenternas egna upplevelser av vägledningen, den är även kvalitativ för att kunna få djupgående information. Då studien handlar om olika påverkansfaktorer används Social Cognitive Career Theory och Learning Theory of Career Counseling samt begreppet ”Cooling down” för att delvis kunna beskriva hur viss påverkan i individers omgivning senare kan påverka deras karriärval. Resultatet visar påverkan från många olika faktorer i fotbollsseplarnas omgivning. För studie- och yrksesvägledningen får det betydelse genom att vi ständigt jobbar utifrån individens bästa medan andra enligt denna studies respondenter ser fotbollsspelaren mer generellt som en idrottare. Då en elitsatsning innebär stor målmedvetenhet så saknas det utrymme för en reservplan som hade kunnat lindra den oro som spelarna har med sig under karriären. Studiens resultat kan inte generaliseras på grund av dess storlek men väcker tankar om vilken påvkeran som kan förekomma i en fotbollsspelares karriär.

Syftet med denna studie var att undersöka rektorers syn på studie- och yrkesvägledningens betydelse i årskurs 1-6 samt hur de leder det arbetet. Studien är kvalitativ och baserad på semistrukturerade intervjuer som genomfördes med sju verksamma rektorer samt en verksam biträdande rektor. I åtanke vid urvalet fanns även en önskan om att få en geografisk spridning, samt representanter av både manligt och kvinnligt kön. Med utgångspunkt i studiens frågeställningar tematiserades och analyserades det insamlade materialet med hjälp av The Dots Analysis (Law & Watts, 1977), Social Cognitive Career Theory (Lent, Hackett & Brown, 2002) samt careership-teorin (Hodkinson & Sparkes, 1997). Resultatet visade att antalet aktiva och strategiska insatser på de intervjuades skolor var ganska få. Rektorerna verkade medvetna om de nationella styrdokument som finns beträffande studie- och yrkesvägledning. Vidare ansåg rektorerna att studie- och yrkesvägledning är viktigt för barnen.

Denna studie berör studie- och yrkesvägledarnas vägledningsprocess med de individer som söker vägledning men även är nyanlända. I takt med samhällets globalisering har värdet av studie- och yrkesvägledning påtalats då vägledningssamtal har blivit en viktig metod som lyfts i styrdokument för studie- och yrkesvägledning. Trots det finns det brister i vilka tillvägagångssätt som varit framgångsrikt i vägledning med nyanlända. Studien har genom en kvalitativ studie intervjuat fem respondenter som delgett deras interaktion med nyanlända vägledningsökande och visat på vilka begränsningar samt möjligheter som uppstår i vägledning med nyanlända samt vilka verktyg som tillämpas. Studie- och yrkesvägledarens förutsättningar att vägleda nyanlända vägledningsökande berörs likaså i denna studie. Studien visar på att den främsta begränsningen i vägledningssamtal med nyanlända är den språkliga asymmetrin men möjligheter finns då vägledare ser vikten av omformuleringar och tydlighet. Studie- och yrkesvägledarens förutsättningar i vägledning med nyanlända visar på att det finns en skillnad då betydelse av arbetsplats och ledning är av vikt.

För att kunna göra väl underbyggda karriärval krävs en utvecklad valkompetens. Syftet med detta arbete är att se hur yrkesverksamma studie- och yrkesvägledare definierar och arbetar med valkompetens inom grundskolan och jämföra det med synen hos vägledare inom gymnasieskolan gällande valkompetens och vad de förväntar sig att vägledare inom grundskolan gör. Tio stycken kvalitativa intervjuer genomfördes med yrkesaktiva studie- och yrkesvägledare inom grund- och gymnasieskolan. Till hjälp i analysarbetet användes tidigare forskning i ämnet samt teorierna Circumscription and Compromise av Gottfredson, Cognitive Information Processing av Peterson, Sampson Jr, Lenz och Reardon samt teorin om KASAM av Antonovsky. Resultaten visar att ett stort mått av samsyn finns kring definitionen av begreppet valkompetens. Samtidigt arbetar vägledarna väldigt olika för att uppnå målet kring elevernas utveckling av valkompetens och vägledare inom gymnasieskolan förväntar sig att eleverna fått mer information än vad grundskolan vägledare förmedlat.