<p><strong>Bakgrund: </strong>Anorexia nervosa karaktäriseras av en beslutsam strävan efter viktnedgång. Fler kvinnor än män drabbas och sjukdomen debuterar oftast i samband med puberteten.</p><p><strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa anorektikers upplevelser av att leva med anorexia nervosa. <strong></strong></p><p><strong>Metod: </strong>En kvalitativ ansats som baserades på fyra självbiografier. För att få fram biografiernas essens genomfördes en analys som baserades på Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. <strong>Resultat: </strong>Kvinnorna i biografierna uttryckte olika former av lidande. Sjukdomen är ett sätt att uttrycka sin olycka och sitt inre kaos. Den dagliga kampen mellan den friska och den sjuka sidan leder till att kvinnorna känner maktlöshet inför det inre kaos de drabbats av. Den drabbades vardag präglas av tvång, av en inre röst som bestämmer hur personen ska agera samtidigt som självförtroendet sakta men säkert bryts ner. Sjukdomen får dem att tvivla på sig själva och den bidrar till den skeva kroppsbild som är central för sjukdomen. <strong>Slutsats:</strong> Studien visar att sjukdomen anorexia nervosa är psykisk, fysisk och socialt påfrestande, vilket kräver att vi som vårdpersonal bör ha en bra förståelse och tillräckligt med kunskap som kan underlätta att hjälpa patienterna i deras lidande.</p>

Bakgrund: Anorexia nervosa karaktäriseras av en beslutsam strävan efter viktnedgång. Fler kvinnor än män drabbas och sjukdomen debuterar oftast i samband med puberteten. Syfte: Syftet var att belysa anorektikers upplevelser av att leva med anorexia nervosa. Metod: En kvalitativ ansats som baserades på fyra självbiografier. För att få fram biografiernas essens genomfördes en analys som baserades på Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Resultat: Kvinnorna i biografierna uttryckte olika former av lidande. Sjukdomen är ett sätt att uttrycka sin olycka och sitt inre kaos. Den dagliga kampen mellan den friska och den sjuka sidan leder till att kvinnorna känner maktlöshet inför det inre kaos de drabbats av. Den drabbades vardag präglas av tvång, av en inre röst som bestämmer hur personen ska agera samtidigt som självförtroendet sakta men säkert bryts ner. Sjukdomen får dem att tvivla på sig själva och den bidrar till den skeva kroppsbild som är central för sjukdomen. Slutsats: Studien visar att sjukdomen anorexia nervosa är psykisk, fysisk och socialt påfrestande, vilket kräver att vi som vårdpersonal bör ha en bra förståelse och tillräckligt med kunskap som kan underlätta att hjälpa patienterna i deras lidande.

Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för hur IFRS 3 och IAS 36 påverkat redovisningen i noterade koncernbolag. Studien kommer att analysera hur nedskrivning av goodwill påverkar redovisningens kvalitativa egenskaper. Syftet är även att analysera hur praktikerna upplever att IFRS 3 och IAS 36 bidragit till harmonisering av redovisningen. Studien är genomförd med en kvalitativ forskningsmetod och en abduktiv ansats. Tolkningarna i uppsatsen är gjorda utifrån ett hermeneutiskt synsätt. Den teoretiska referensramen är uppbyggd på data från litteratur, lagstiftning, artiklar och internetsidor. Empirisk data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med sju personer. Vår slutsats är att subjektiva bedömningar fått negativa effekter på redovisningens kvalitativa egenskaper. Det beror på IFRS 3 och IAS 36 är principbaserade och ger företagsledningen möjligheter att utforma redovisningen. Vi anser även att en tidsfördröjning finns vid nedskrivning av goodwill. Generellt har IFRS bidragit till en ökad harmonisering men IFRS 3 och IAS 36 har inte bidragit till en ökad harmonisering av redovisningen i Sverige. Det beror på att de subjektiva bedömningarna påverkat de kvalitativa egenskaperna på ett negativt sätt.

<p>Split-screen innebär att filmduken är uppdelad i flera delar. Uppsatsen behandlar</p><p>filmer där subjektiva upplevelser beskrivs med hjälp av split-screen. Det är ett berättande utifrån en karaktär. En subjektiv upplevelse kan vara en dröm, en hallinucation, ett minne, eller förnimmelse. Split-screen har funnits sen filmens begynnelse och haft sina glansdagar på bland annat 1910-talet och 1970-talet. I och med datorerna är det lättare att skapa split-screeneffekter Vi som publik är också mer vana vid flera datorfönster och bildrutor samtidigt. Split-screen har kommit in i en ny glansdager era. Det finns ett flertal filmer som använder sig av split-screen för att skildra subjektiva upplevelser. Uppsatsens metod är att lyfta fram exempel då det fungerar med split-screen och subjektiva upplevelser.</p>

No description available.

Split-screen innebär att filmduken är uppdelad i flera delar. Uppsatsen behandlar filmer där subjektiva upplevelser beskrivs med hjälp av split-screen. Det är ett berättande utifrån en karaktär. En subjektiv upplevelse kan vara en dröm, en hallinucation, ett minne, eller förnimmelse. Split-screen har funnits sen filmens begynnelse och haft sina glansdagar på bland annat 1910-talet och 1970-talet. I och med datorerna är det lättare att skapa split-screeneffekter Vi som publik är också mer vana vid flera datorfönster och bildrutor samtidigt. Split-screen har kommit in i en ny glansdager era. Det finns ett flertal filmer som använder sig av split-screen för att skildra subjektiva upplevelser. Uppsatsens metod är att lyfta fram exempel då det fungerar med split-screen och subjektiva upplevelser.

Abstract Bakgrund: År 2018 levde cirka 190 000 personer i Sverige med en ätstörning varav majoriteten som insjuknade var unga kvinnor. Går en tillbaka 30-40 år i tiden var ätstörningar ett sällsynt problem i samhället, idag däremot är det ett välkänt begrepp inom sjukvården. En av de vanligaste ätstörningarna är anorexia nervosa och studier har visat att det första året efter en har blivit friskförklarad är det störst risk för återfall och att det finns begränsad forskning gällande tillfriskningsprocessen utifrån ett patientperspektiv. Syftet: Syftet med denna studie är att få en djupare förståelse för hur tillfrisknandet från anorexia nervosa kan upplevas av någon som diagnostiserats med anorexia nervosa. Metod: För att besvara syftet har en kvalitativ metod använts. Fyra intervjuer har genomförts med personer som har diagnostiserats med sjukdomen anorexia nervosa. Transkriberingarna av intervjuerna har sedan analyserats med inspiration utifrån en tematisk analys. Resultat: Resultatet visade att det kunde finnas faktorer som både underlättade och försvårade tillfrisknandet. Motivationsfaktorer såsom sociala relationer kunde vara en bidragande faktor för att gå mot ett tillfrisknande och underlätta processen. Faktorer som kunde försvåra tillfriskningsprocessen var bland annat brist på den psykologiska återhämtningen i behandlingen som kunde bestå av negativ självkänsla och behov av kontroll. I tillfriskningsprocessen framkom det av informanterna att det var stort fokus på den fysiska delen i behandlingen. Slutsatser: Informanterna uttryckte att det finns ett behov av att arbeta mer subjektivt i behandlingen för att underlätta den psykologiska delen av tillfrisknandet. Vägen till att bli diagnostiserad med anorexia nervosa enligt DSM-5 är tydlig medan vägen ur sjukdomen och vad frisk innebär är desto otydligare. Nyckelord: anorexia nervosa, tillfrisknande, försvårande/underlättande, motivation, relationer, frisk/sjuk, kvalitativa intervjuer, tematisk analys, KASAM, disease, illness.

Denna studie syftar till att undersöka lärares upplevelser av textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska i grundskolans årskurser 4 – 6. De frågeställningar som studien ämnar besvara är: Vilka textböcker upplever lärare används i undervisningen av ämnet engelska i grundskolans årskurs 4–6? Hur upplever lärare att textböcker används i undervisningen av ämnet engelska? Vilka upplevelser har lärare av att använda textböcker i undervisningen av ämnet engelska? Vilka kompletterande undervisningsstrategier upplever lärare används för att möta eventuellt bristande innehåll i textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska?  Studien är baserad på teorin fenomenologi och metoden fenomenografi. En kombination av teorin fenomenologi och metoden fenomenografi används för att beskriva kärnan av fenomenet textböcker genom att studera likheter och skillnader i lärares upplevelser av fenomenet.  I studien används en kvalitativ metod som utgår från semistrukturerade intervjuer. Sju lärare från olika kommuner och skolor intervjuas för att besvara studiens frågeställningar. Intervjuerna transkriberas och analyseras i sin helhet för att få fram studiens resultat. Datan kategoriseras sedan utifrån identifierade likheter och skillnader.  Resultatet visar att de textböcker som används i undervisningen av ämnet engelska är Champ, New What´s Up? och Good Stuff Gold. Samtliga lärare använder textböcker på liknande sätt genom att nyttja böckernas kapitel med text och glosor. Vidare anser samtliga lärare att textböckerna möter kursplanens mål för ämnet engelska och böckerna används därav som en guide vid planering av lektioner. Flera lärare upplever att innehållet i textböcker är svårt att nivåanpassa, men några lärare upplever att det går bra att anpassa innehållet till en lägre nivå. Dessutom upplever flera lärare att elever som möter det engelska språket på sin fritid utvecklar bättre kunskaper i ämnet. Majoriteten av lärarna är positiva när det gäller representationen av kulturell mångfald i textböcker, då de upplever att det finns en medvetenhet kring att synliggöra olika individer vid utformningen av textböckerna. Majoriteten av lärarna upplever inte heller att det förekommer könsstereotyper. Alla lärare kompletterar textböckerna för att möta de brister som återfinns i användningen i undervisningen. Det kan innebära att använda egenproducerat material, andra läromedel, internet och skönlitteratur.  Samtliga lärare upplever fördelar och nackdelar med textböcker. Utifrån studien dras slutsatsen att textböcker är fördelaktiga att använda i undervisningen av ämnet engelska, men det krävs en kritisk medvetenhet hos lärare för att möta textböckers brister.

För att värna om finansiell stabilitet utförs kontinuerligt bedömningar utav de risker och hot som återfinns mot det finansiella systemet, man granskar också det finansiella systemets motståndskraft emot dessa. För att förhindra att nya bankkriser uppstår införs med jämna mellanrum nya regleringar. Däribland skall en ny redovisningsmodell implementeras för redovisning utav kreditförluster – Expected loss model. Denna redovisningsmodell ger upphov till ett ökat inslag av bedömningar vid redovisning utav kreditförluster. Det blir därmed intressant att försöka förklara banktjänstemäns och revisorers uppfattningar angående subjektiva bedömningar och dess påverkan på en rättvisande bild vid redovisning utav kreditförluster. Genom att tillämpa en abduktiv ansats i studien har en växling mellan empirisk och teoretisk reflektion möjliggjorts vid skapande utav hypotesen. Med hjälp utav ett webbaserat frågformulär har man undersökt banktjänstemän och revisorers uppfattningar angående i vilken utsträckning subjektiva bedömningar leder till en rättvisande bild vid redovisning utav kreditförluster. Frågeformuläret tilldelades banktjänstemän som dagligen arbetar med förlustavsättningar och samtliga auktoriserade revisorer vilka är medlemmar i FAR. Empirin har sedan bearbetats statistiskt för att kunna testa den hypotes som tagits fram med bakgrund i studiens teoretiska referensram. Genom denna studie har man statistiskt kunnat säkerställa att det återfinns en skillnad i uppfattningar mellan banktjänstemän och revisorer angående hur subjektiva bedömningar speglar en rättvisande bild utav bankens kreditkvalitet. Man kan således i enlighet med studiens hypotes påvisa att banktjänstemän i större utsträckning anser att subjektiva bedömningar leder till en mer rättvisande bild utav bankens kreditkvalitet. Då bedömningar med stor sannolikhet förändras i samklang med rådande marknadsklimat och aktuella redovisningsstandarder anser man att studien fyller en kunskapslucka inom området. / To protect the financial stability, assessments of the risk and threats to the financial system are carried out continuously. Also, the financial system’s resilience against these risks and threats is reviewed. To prevent creation of new bank crisis new regulation are implemented continuously. Among these, a new accounting model is implemented for the accounting of credit losses - Expected loss model. This accounting model gives rise to an increase in the use of assessments in the accounting of credit losses. This makes it interesting to try explaining bank office workers and auditors’ perceptions regarding subjective judgments and their impact on a true and fair view in accounting of credit losses. The application of an abductive view in the study made it possible to switch between empirical and theoretical reflections to be used in the creation of the hypothesis. An investigation of bank office workers and auditors’ perceptions regarding the extent to which subjective judgments impacts a true and fair view in accounting of credit losses was carried out through a questionnaire. The questionnaire was handed to bankers who in their daily work are in contact with loss provision and to all certified public accountants that are members of FAR. The result was then statistically processed in order to test the hypotheses which have been created from the study’s theoretical framework. This study has statistically made it possible to show that there is a difference in perceptions between bank office workers and auditors’ regarding how subjective judgments reflect a true and fair value of the bank’s credit quality. Therefore it is possible in accordance with the study’s hypothesis to prove that bank office workers to a greater extent believe that subjective judgments lead to a more true and fair value in accounting for credit losses. Since assessments with high probability change in consistence with current market conditions and accounting standards, it is believed that the study fills a knowledge gap in the field.

Vårt syfte med denna uppsats har varit att undersöka hur sex pedagoger i förskola och skola ser på och arbetar med bildskapande i verksamheterna. Vi ville också undersöka vilka likheter och skillnader vi kunde finna hos de två kategorierna av pedagoger. Vår undersökning har vi gjort med hjälp av kvalitativa djupintervjuer med de sex pedagogerna. Uppsatsen är även utförd med fortlöpande litteraturstudier kopplat till vårt ämne. I vår litteraturgenomgång ger vi först en historisk tillbakablick på bildskapandet i den svenska förskolan och skolan. Därefter visar vi på hur bildskapande tas upp i de båda läroplanerna. Litteraturavsnittet avslutas med en kort presentation av de teorier vi behandlar i analysen. Resultatet visar att alla sex pedagogerna använder sig av bildskapande i sin verksamhet, men att syftet med det varierar kraftigt, främst mellan de olika verksamheterna, men även inbördes. Vi har dragit slutsatsen att förskolans bildskapande är friare och mer kommunikativt än det bildskapande som förekommer i skolan. Vi har också kommit fram till att en pedagogisk diskussion är nödvändig för att klargöra läroplanernas intentioner och få in dessa i verksamheten.