This study examines how the American comic book industry’s output is addressing the issue of Islam and in which manner the portrayal of Islam in the great American comic book universes have changed since 2001. The comic books are examined from the postcolonial perspective as formulated by Chandra Mohanty and the power and resistance-perspective as formulated by Michel Foucault. Examination of the comic books reveals far greater focus on universal values, orthopraxy and inclusive perspectives than it does on dogmatic teachings, orthodoxy and sectarianism while at the same time partly relying on generalizations and archetypes concerning Islam. To change the power balance requires what I call intervention from the objective, that is to say that ambiguity regarding Muslim characters has to be eliminated by the narrative. This reveals the prominence of the so-called white assistance fantasy in superhero fiction. / Den här studien granskar hur den amerikanska serieindustrins produktion bemöter ämnet islam och hur porträtteringen av islam i de stora amerikanska serieuniversumen förändrats sedan år 2001. Serietidningarna granskas genom det postkoloniala perspektivet formulerat av Chandra Mohanty och makt- och motståndsperspektivet av Michel Foucault. Granskning av serierna avslöjar långt större fokus på universella värden, ortopraxi och inkluderande perspektiv än dogmatiska läror, ortodoxi och sekterism samtidigt som man delvis förlitar sig på generaliseringar och arketyper rörande islam. För att ändra på maktbalansen behövs det ofta vad jag kallar intervention från det objektiva, det vill säga att tvetydighet om muslimska protagonister måste raderas av narrativet. Detta avslöjar den framträdande företeelsen av så kallade vit assistans-fantasier inom superhjältefiktion.

Denna uppsats undersöker superhjältefilmers syn på rättskipning, lag och rätt och därigenom representation av relationen mellan legalitet, legitimitet och etik. De två superhjältefilmerna jag utgår från är Batman v Superman och Captain America: Civil War. Båda filmerna är väldigt lika varandra, till exempel genom att båda har uttryck för krig och att slåss mot varandra i filmtitlar. Metoden som har använts i uppsatsen är en tematisk analys av dialogerna i båda filmerna. Dialogerna som tagits upp i uppsatsen handlar om brott, rättvisa och ansvar. Det finns intressanta aspekter på rättvisa som också redovisas genom karaktärerna runt om hjälten också. Sådana karaktärer kan vara journalister, författare, flickvänner, betjänter, till och med skurkar. Alla dessa karaktärer har var sin åsikt om hur hjälten ska handla och det är slående hur de skapar en diskussion som visar hur komplexa filmerna gör frågorna som tas upp.

In this essay, we examine how three female superheroes in movies are portrayed and how that role has changed over time. We have chosen to examine Wonder woman, Supergirl and Black widow. The time period exanimated was a period between 1974 and 2020. The time period was chosen by availability to material from real feature movies and TV series. The purpose of the essay is to investigate whether there are any general differences in how female superheroes have been portrayed in movies and in TV series during the specified time period. What we examine is whether they have been sexualized, both in appearance and personality. We selected a goal-oriented selection that has been made of the movies and TV series we examined. Our findings indicate that the portrayal of these female super heroes has over time changed by increasing the depth of emotions. Our first analysis showed that the first portrayal did not include emotions but later on in the new movies and TV series we can find that the heroes have a more emotional story line and character. In the first movies and TV series, the superheroes do not encounter any major problems other than having to save the world, in the 2010s the storyline goes in to more depth and they face difficulties in managing their superpowers or having to deal with their past. The category of superpowers has not changed among the characters if we ignore Wonder woman. Clothes are from the beginning something that sexualized the characters and does not change over time, however, the sexualization of the superheroes' clothes is questioned in the later movies and TV series. We can also see a pattern of the female characters having feminine traits. The portrayal of a female as tender and maternal has over time not changed but there is a change over time in giving female characters’ other traits like aggression.

Syftet med denna studie är att göra en kvalitativ textanalys och bildanalys av Elias och Agnes Våhlunds böcker Handbok för superhjältar del 3: Ensam (2018) och Handbok för superhjältar del 4: Vargen kommer (2018). Studien undersöker böckernas text- och bildinnehåll utifrån ett värdegrundsperspektiv, med inriktning på litteraturens karaktärer. Vidare diskuteras böckerna i anknytning till läroplanens värdegrundsuppdrag och hur de kan tillämpas i undervisningen för att belysa värdegrunden. Min studie tillämpar en kvalitativ textanalys och bildanalys, samt tolkningstraditionen hermeneutiken. För att kunna undersöka mina två utvalda böcker, med inriktning på litteraturens karaktärer, utifrån ett värdegrundsperspektiv tillämpas, bland annat, pedagogikprofessorn Gunnel Colneruds tolkning av värdegrundens fem grundläggande värden. Slutsatsen av studien är att värdegrundens fem grundläggande värden synliggörs i Handbok för superhjältar del 3: Ensam (2018) och Handbok för superhjältar del 4: Vargen kommer (2018). De utvalda händelserna synliggör: Människolivets okränkbarhet, Individens frihet och integritet, Alla människors lika värde, Jämställdhet mellan kvinnor och män och Solidaritet mellan människor. Slutsatsen är att böckerna Ensam och Vargen kommer kan användas i undervisningen för att belysa värdegrunden då värdegrundens fem värden synliggörs hos karaktärerna i de utvalda händelserna.

Syftet med studien är att ge en kritisk belysning av hur superhjältemotivet och genus presenteras i bokserien Handbok för superhjältar som är populär bland barn och används i skolorna. Bokserien har även en tillhörande lärarhandledning där det finns tips och idéer för hur en kan jobbar med böckerna i skolan. Även böckernas normer med tyngdpunkt på genus och underliggande budskap undersöks. Vidare undersöker vi hur hjältemotivet påverkar elever i grundskolan. Tidigare forskning som är relevant för studien är M May Naraharas litteraturöversikt som behandlar barnböcker hur de förr var riktat till respektive kön och hur könsrollsstereotyper påverkar barn. Vidare används Maria Nikolajevas artikel Harry Potter och barnlitteraturens hemligheter där hjältens betydelse och förutsättning diskuteras samt vuxenormaliteten i barnlitteraturen. Till sist presenteras Birgitta Henes avhandling som är relevant för studien där hon undersökt ett 20-tal olika böcker hur pojkar respektive flickor tar plats litteraturen.Resultatet visar att bokserien inte förhåller sig könsneutralt. Mobbning som ska vara en utgångspunkt för böckerna tar lite plats och det saknas konsekvenser för vad mobbning både orsakar och konsekvenser för de som mobbar. Genom det intersektionella perspektivet kan vi se att en vithetsnorm präglar böckerna med olika typer av makthierkier. I och med superhjältetemat blir böckerna mer abstrakta och elever kan förhoppningsvis se att alla har en superhjälte inom sig. Däremot anspelar det på att du behöver bli någon annan för att vara speciell och bli bekräftad av samhället, vilket kan vara problematiskt.

Representation in the media has become a debated topic over the last decade, with many people advocating for more diversity in movies and on TV. After ten years of entirely white male superheroes, Marvel released Black Panther in 2018, featuring an almost all-black cast. Four years later, in 2022, they released Black Panther: Wakanda Forever, with Marvel's first ever black female superhero in the lead.  This thesis examines the construction of gender in the two movies, whilst applying a lens of intersectionality. The purpose of the study is to analyze how the films relate to stereotypes and norms surrounding masculinity and femininity. The research question posed was: How is gender represented in Black Panther and Black Panther: Wakanda Forever, from an intersectional perspective, through the negotiating of stereotypes and gender norms? The theoretical framework consists of Hirdmans gender-contract, Hall's representation theory, intersectionality as well as social semiotics and discourse-theory. The research question was answered using multimodal critical discourse analysis. The model “Hero's Journey” was used to identify key-scenes in the movies which were then analyzed based on the theoretical framework.  The study finds that the movies overall do a good job of negotiating stereotypes, with many examples of norm-breaking behavior from both female and male characters, despite the latter being somewhat more in line with the stereotypes identified. Seeing as representation is a powerful tool in shaping societal discourse, this speaks for the movies abilities to create a more inclusive perception regarding the topic of gender.

Syftet med föreliggande studie är att få fördjupad kunskap om karaktärerna i Pippi Långstrump och Handbok för superhjältar del 1: Handboken ur ett genusperspektiv och att undersöka böckernas didaktiska potential med koppling till dagens läroplan. Detta görs genom en komparativ text- och bildanalys av de två verken. Analysen visar att det finns likheter och skillnader mellan hur karaktärerna framställs och att huvudkaraktärerna Pippi och Lisa kan ses som normbrytande. Böckerna kan även användas för att implementera de värderingar om könsnormer som läroplanen föreskriver. De har didaktisk potential och kan användas i undervisningen men med ett kritiskt förhållningssätt.

Studiens syfte är att analysera hur kvinnliga superhjältar porträtteras i dagens filmer med fokus på populärkultur, feminism och genus.  Vi har valt att analysera filmerna Wonder Woman (2017), Captain Marvel (2019) och Black Widow (2021) genom en hermeneutisk och semiotisk analysmetod. Det teoretiska ramverk som används i analysarbetet är fyra olika teorier som behandlar begreppet genus, “The Male Gaze” som handlar om den manliga blicken i film och slutligen teorin om stereotyper. Teorierna bidrar till en ökad förståelse för hur kvinnliga superhjältar framställs i filmerna. Resultat och analys identifierade att tre superhjältar utmanar och befäster de könsroller som finns i samhället. Alla har både feminina och maskulina drag men där de utseendemässigt sexualiseras. De kvinnliga superhjältarna har en feministisk ståndpunkt men det framställs olika. I slutdiskussionen diskuteras resultat tillsammans med tidigare forskning och teorier. Vi kan se en förändring på hur de kvinnliga superhjältarna framställs då vi jämför med den tidigare forskningen i förhållande till dagens populärkultur och feminism.

Denna studies syfte är att undersöka hur elevers möjlighet till språklig utveckling och utveckling av litterär repertoar kan påverkas av läsning av långserieböcker och det innehåll som de tillhörande lärarhandledningarna lyfter fram. Vidare kommer en diskussion om lärarens kompensatoriska uppdrag att föras i förhållande till läsintresse, litterär repertoar och lärarhandledningarnas didaktiska val. Långserierna som undersöks är LasseMajas Detektivbyrå, PAX, Handbok för superhjältar och Musse & Helium. Frågeställningarna rör långserieböckernas litterära repertoarer utifrån berättarteknisk analys med en litteraturvetenskaplig begreppsapparat. Ytterligare frågeställning handlar om den kvantitativa språkutvecklingen i långserierna där ramverket LIX används, samt hur det tas tillvara på som undervisningsmöjligheter i böckernas lärarhandledningar. Tidigare forskning visar att skönlitteratur har en tydlig plats i skolans tidiga år och att både lärarens didaktiska val och elevernas intresse spelar roll för att skapa möjligheter till läsglädje och läsutveckling. Vidare belyser olika forskare att långserieböckernas karaktäristiska drag kan ses som både positiva och negativa för läsutveckling. Studiens teoretiska utgångspunkter grundar sig i Rosenblatt, Langer och McCormicks resonemang om mötet mellan läsaren och texten samt textens repertoar. I de teoretiska utgångspunkterna återfinns även en litteraturvetenskaplig begreppsapparat och ramverket LIX vilka fungerar som analysverktyg i studien.  Undersökningen av långserieböckerna gjordes först genom en berättarteknisk analys. Därefter jämfördes böckerna i de utvalda serierna med varandra och en analys av den litterära repertoarens utvecklingen gjordes utifrån en litteraturvetenskaplig begreppsapparat. Den språkliga komplexiteten undersöktes med hjälp av en LIX-räknare och värdena jämfördes mellan böckerna inom samma serie.  En slutsats som kan dras av studien är att långserieböckerna inte kan avfärdas som genre av böcker utan att böckerna behöver ses som individuella skönlitterära verk med olika litterära repertoarer där deras tillhörande lärarhandledningar uppvisar varierande brister i hur möjligheter till utveckling av den litterära och allmänna repertoaren tas tillvara. Elevernas möjlighet till språklig utveckling och utveckling av litterära repertoar beror således mycket på hur läraren väljer att kompensera för de brister som verken och lärarhandledningarna uppvisar.  Vidare forskning skulle kunna behandla serierna som helhet för att möjliggöra slutsatser om de förändringar som observerats är kontinuerliga eller slumpmässiga.

This is a case study of Carlstad Comic Con 2011 and 2012.The purpose is to study the event in relation to a project management and a local culture policy perspective. This in order to analyze the organization of a popular culture event and see how such a local event may benefit Karlstad as a city. Besides studying the organization of Carlstad Comic Con and its outcomes I am sketching a short cultural history of popular culture media and its context within recent year’s globalization.The study shows that the events have had a great beneficial impact on the local industry; lacking any negative sides, and have put Karlstad in an international context which goes directly in line with the standard guidelines for project management of region culture policy. Concerning how to organize the event the organizers have not followed a strict project structure. The organization of Carlstad Comic Con is based on a great enthusiasm for popular culture which eventually has led to an appreciated event both by visitors and artists alike.