B-uppsats i statsvetenskap av Elias Olsson, vt-2021, Handledare: Alesia Rudnik.               ”Till försvar av giljotinen, En normativ studie om det jakobinska skräckväldet i revolutionära Frankrike 1793–1794” Syftet med denna studie är att utforska hur Robespierre argumenterade för användningen av statligt revolutionärt våld i syftet att grundlägga ett nytt politiskt system, och utveckla hur dessa begrepp uppstår i en modern kontext. Utifrån detta konstrueras ett normativ rättfärdigande om konceptet revolutionär terror. Skräckväldet antas beteckna perioden mellan den 5 september 1793 till och med Thermidorkrisen i juli 1794. Frågeställningar för studien är A) utifrån vilka begrepp motiverade Robespierre användningen av terror? B) På vilka sätt uppstår statligt våld och de filosofiska begreppen som statsvetenskapliga koncepter i en modern kontext? Och C) Vilka slutsatser kan man dra från den franska revolutionen när det gäller dessa koncepter? Detta genom en normativ analys i egentlig mening varpå argumentation är av en deontoligsk och pragmatisk karaktär. Centralt källmaterial för studien är ”In Defense of the Terror: Liberty or Death in the French Revolution” (2016), av Sophie Wahnich: Lawrence Stone ”Theories of Revolution” (1966): Jack Goldstone ”The Comparative and Historical Study of Revolutions” (1982): ”Slavoj Žižek presents Robespierre: Virtue and Terror” av Slavoj Žižek (2017): Jean-Jaques Rousseaus ”The Social Contract” (1998). Utifrån de teorier och begrepp utvecklade av Rousseau och Robespierre, hävdas användning av terror vara en nödvändig och rationell handling för att bevara det republikanska styret och sprida nya politiska värden, det beskrivs som det grundläggande brottet för borgerlig demokrati. Begreppen och konceptet terror blir relevanta med den arabiska våren, både i dess framsteg och misslyckanden. Rörelsen av protester hävdas ha förlorat sitt momentum i avsaknad av revolutionära alternativ, i avsaknad av att omfamna terror. Det består fortfarande många frågor angående revolutionär politik. Dess hur och varför, men även också om vad framtidens sociala fördrag kan tänkas innehålla. Nyckelord: jakobinklubben; Jakobiner; volonté générale; suveränen; sociala fördraget; dygd; terror; skräckvälde