BAKGRUND: Här ger vi läsaren en introduktion genom en återblick i hur pedagogensroll inom förskolan har utvecklats genom historien. Vi förklarar även begreppen lek ochsamspel. Sedan lyfter vi in senare forskning kring uppfattningar av barns lek, samspeloch pedagogers roll i lek. Här tar vi även in vad som kan påverka att det blir svårt attsamspela i lek och hur pedagoger arbetar med det.SYFTE: Vårt huvudsyfte är att undersöka pedagogers uppfattningar om barn som harsvårt att samspela med andra barn i lek. Men som underordnat syfte har vi även att undersökabarns uppfattningar av samspel och lek.METOD: Kvalitativ metod med inspiration av fenomenografi. Vi intervjuade 12 pedagogeroch 15 barn mellan tre till sex år om deras uppfattningar. Undersökningen utfördes på4 olika förskolor.RESULTAT: Pedagogerna har en tydlig uppfattning kring barn som har svårt att samspelai lek. De har en medvetenhet i arbetet när de vill hjälpa barnen till samspel och lek.Det framkom också att barnen och pedagogerna uppfattar leken olika. Barnen uttryckeratt lek är en mer konkret aktivitet som de utför tillsammans med kamrater eller enskilt.Pedagogerna ser på leken som en social och lärande aktivitet där barnens kunskaper omhur man leker och personliga egenskaper påverkar lekens innehåll. / Uppsatsnivå: C

Dagens Sverige med människor från många olika länder ställer större krav på sjuksköterskornas förhållningssätt och kunskap om människors kultur, värderingar och levnadssätt. Inte minst inom ambulanssjukvården då mötet med patienten kännetecknas av att vara korta. Det är viktigt att man som vårdare och patient förstår varandra för att rätt vård skall kunna ges snabbt. Något som kan utgöra svårigheter för att kunna ge hjälp är bland annat språkförbistring och olika sätt att se på sjukdom och hälsa vilket kan leda till felaktiga bedömningar inom vården. Att inte kunna göra en bedömning av patienten på grund av att man inte kan kommunicera, förstå eller inte tillåtas undersöka patienten kan leda till sämre möte mellan vårdare och patient som i sin tur kan leda till sämre vård. Som sjuksköterska bör man i varje vårdsituation gå in med ett öppet sinne, vara medveten om sina egna värderingar och fördomar, och försöka sätta sig in i varje enskild patients livsvärld.Syftet med studien var att belysa de svårigheter som kan uppstå i mötet mellan ambulanspersonal och patienter med annan etnisk bakgrund. En kvalitativ intervjustudie med öppna frågor användes för att belysa informanternas upplevelse av ett fenomen. Informanterna bestod av sex sjuksköterskor som arbetar inom ambulansen i Storgöteborg på stationerna Lundby och Kortedala/Angered. Materialet analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) innehållsanalys. Analysen av intervjumaterialet mynnade ut i tre huvudkategorier Kulturella skillnader, Svårigheter i kommunikationen och Okunskap om sjukvård och hälsa dessa huvudkategorier hade totalt nio underkategorier. Resultatet påvisar att det finns svårigheter i mötet med patienter av annan etnisk bakgrund, framför allt i kommunikationen. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot ambulanssjukvård

Geometry is an area in mathematics that is considered not abstract, on the contrary from other areas in mathematics. As geometry is considered an unabstracted area in mathematics, why has students around the world difficulties with geometry? TIMSS (Trends in International Mathematics and Science Study) has shown that Swedish students in 8th grade has difficulties in algebra and geometry. The study focuses on why secondary school students’ have easy to understand some parts in geometry and why they have difficulties in other parts. Furthermore the study focuses on strategies teachers use to facilitate understanding in geometry. The study is carried out by interviewing six teachers in secondary school. The interviews are recorded and transcribed for enabling thematic analysis. The result shows that teachers experiences that students have easy to understand the first dimension (length and perimeter) and easy to understand geometrical objects as for example rectangular shapes. The reason behind the easiness is that these elements in geometry is known for the students, easy for the teachers to explain and not abstract. The students have difficulties comprehending two and especially three dimensional objects, difficult geometrical objects as circular objects, objects where the height is “situated” outside the object and irregular figures, unit conversions and concepts in geometry. The reasons behind these difficulties are mainly: the elements and methods are unfamiliar and abstract to the students. The abstraction in geometry are shown as comprehending how big or small sizes are in two and three dimensions and difficulties to comprehend the big discrepancy between the numbers in unit conversion, Teachers also observe that students have difficulties in visualizing and manipulating objects. These results show that what is known and not abstract are the opposite for what students have difficulties with, i.e. unknown and abstract. The strategies the teachers use are mostly to concretize the difficulties in geometry and in that way show students why it is valid. Other strategies are concerning with building a strong foundation in geometry, to combine geometry with other subjects in school and using students prior knowledge to build new knowledge. The red articles agrees with the result from the study.

Syfte och frågeställningar Syftet med den här studien är att undersöka vad som påverkat kvinnliga fotbollsspelare till att engagera sig som tränare samt om förutsättningarna för kvinnliga fotbollstränare förändrats över tid genom att jämföra två förutbestämda generationer. 1. Vilka faktorer har bidragit till att kvinnliga fotbollsspelare valt att bli tränare? 2. Finns det någon skillnad mellan generationer av kvinnliga fotbollstränare gällande vilka faktorer som påverkat deras beslut att bli tränare? 3. Finns det någon skillnad mellan generationer av kvinnliga fotbollstränare gällande vilka faktorer som försvårat deras tränarkarriär? Metod Föreliggande studie utmynnade i en kvantitativ ansats med inslag av intervjuer då både bredd och djup eftersträvades. Enkätformuläret baserades på svar från respondenterna i för-intervjuerna för att få en djupare förståelse kring kvinnliga fotbollstränares syn på sin tränarroll. Enkäten innehöll sex bakgrundsfrågor samt två huvudfrågor med påståenden deltagarna fick ta ställning till. Studien genomfördes på 106 kvinnliga fotbollstränare i Sverige, varav fyra deltog i för-intervjuer och 102 (bortfall n=4) i enkätstudien. I för-intervjuerna deltog två från varje generation och i enkätundersökningen deltog 47 från den yngre generationen (generation 1) och 51 från den äldre (generation 2). Urvalskriterierna för studien var att ha spelat fotboll i minst tio år samt minst ha utbildningsnivå två av fyra möjliga (UEFA B ungdom eller motsvarande). Svaren analyserades i IMB SPSS Statistics 24 där det icke parametriska-testet Mann-Whitney användes för att jämföra generationernas skattningar.  Resultat Av faktorerna som bidragit till att kvinnorna valt att bli tränare skattades påståendet “Jag brinner för damfotboll” högst av båda generationerna. Den största signifikanta skillnaden mellan generationerna fanns i påståendet “Jag vill utveckla individer till att bli bra fotbollsspelare” där den äldre generationen skattade detta påstående högre. Faktorn att det är sämre förutsättningar på damsidan än på herrsidan gällande resurser och organisation har varit det som försvårat mest för båda generationerna. Den största tendensen till signifikant skillnaden mellan generationerna av faktorerna som försvårat fanns i påståendet “Att vara ensam kvinna bland många män inom tränarkåren” där den yngre generationen skattade detta lägre jämfört med den äldre generationen.                                                                                                         Slutsats Våra resultat visar tendenser på att i vissa påståenden har förutsättningarna för kvinnliga fotbollstränare förändrats med tiden, men det finns fortfarande mycket som behöver utvecklas och förbättras. Det högsta skattningsvärdet för den faktorn som bidragit eller försvårat mest till valet att fortsätta som tränare efter sin spelarkarriär hittas i samma påståenden för båda generationerna. / <p>Ämneslärarprogram, Specialidrott</p>

Denna systematiska litteraturstudie inriktar sig på elever i särskilda utbildningsbehov i matematik och syftar till att reda ut ifall ett visst hjälpmedel som pedagogiskt verktyg har vetenskapligt stöd. Mer specifikt ligger fokus på att svara på om det finns vetenskapligt stöd för att använda digitala verktyg som ett medel för lärande för elever i särskilda utbildningsbehov i matematik. Målet är att svara på om integrering av digitala verktyg kan vara ett sätt för lärare att tillhandahålla specialundervisning till elever i särskilda utbildningsbehov i matematik inom ramen för den ordinarie klassrumsundervisningen. Studien har fyra fokus: Den specifika elevgrupp som studien undersöker, digitala verktyg och dess funktion kopplat till matematikundervisningen, relationen mellan elever i särskilda utbildningsbehov i matematik och digitala verktyg och slutligen teoretiska perspektiv i tidigare forskning. Totalt har 19 vetenskapliga publikationer valts ut och analyserats noggrant och strukturerat för att på ett tillförlitligt sätt sammanfatta forskning om digitala verktyg för elever i särskilda utbildningsbehov i matematik. Resultatet tyder på att det kan finnas fördelar med att integrera digitala verktyg med målet att stödja elever i särskilda utbildningsbehov i matematik. Begreppet elever i särskilda utbildningsbehov i matematik är komplext och omfattar en lång rad olika svårigheter och behov. Dock finns det ett tydligt samband mellan ett stort antal behov hos berörda elever och funktioner hos digitala verktyg. Det tyder på att det finns vetenskapligt stöd för digitala verktyg som ett medel för lärande för elever i särskilda utbildningsbehov i matematik.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka hur socialsekreterare arbetar och upplever utredningsarbetet av barn som har varit utsatta för våld och om de anser att de kan leva upp till målet att skydda barnen. För att uppnå syftet svarar vi på de här frågeställningarna: Hur beskriver socialsekreterarna utredningsprocessen? Vilka utmaningar beskriver socialsekreterarna? Hur hanteras utmaningarna? En kvalitativ metod har tillämpats och sju socialsekreterare har intervjuats. Empiriskt material består av transkriberade intervjuer, analyserade utifrån en fenomenologisk metodansats för att fånga intervjupersonernas beskrivningar av det studerade. Resultatet visar att socialsekreterarna upplever hög arbetsbelastning, stress, svåra möten med föräldrar, osäkerhet i bedömningar, att hantera sina känslor och att samverkan med polisen är utmanande. Resultatet har analyserats med hjälp av teorier om coping och gräsrotsbyråkrater. Socialsekreterarna beskriver att utmaningarna kan hanteras genom bland annat kollegialt stöd och att lära känna sina triggers. Analysen visar att erfarenhet och personlighet påverkar de utmaningar som socialsekreterarna upplever och deras strategier för att hantera dessa. En slutsats vi drar är att det finns utmaningar som begränsar socialsekreterares handlingsutrymme, försvårar utredningsarbetet och möjligheten att skydda barn. För att hantera utmaningarna utvecklar och tillämpar socialsekreterare olika strategier.

Tidigare forskning visar på att mobbning och kränkande behandling påverkar den sociala miljön. Orsaker till mobbning kan finnas i miljön och beskrivs utifrån olika förklaringsmodeller (teorier). Biologisk förklaring kan kortfattat beskrivas som att man blir en hackkyckling i en hönsgård. Socialpsykologisk förklaringsmodell beskrivs kort som en teaterpjäs med olika roller som pluggis och nörd. Det har gjorts studier på fritidslärares upplevelser av mobbning som visat att lärarna upplever att känslomässiga svårigheter och negativa associationer var och är ett stort problem i skolan.Syftet med denna studie var att beskriva fritidslärarnas uppfattningar av elevernas livsvärld i skola och fritidshem med fokus på mobbning och social miljö. Detta är viktigt att undersöka för att få reda på hur fritidslärare tänker om och förstår sig på elever, hur de förstår vad mobbning är samt vilka samband mellan mobbning och miljö som de uppfattar. Denna förståelse kan i sin tur påverka hur de arbetar i sitt jobb. Denna studie är inspirerad av hermeneutiken som innebär, tolka, översätta och förklara. Det handlar inte om att hitta sanningen utan hitta aspekter på ett fenomen som kan öka förståelsen av den. Sju fritidspedagoger i Norrland, Sverige intervjuades och fick besvara frågor gällande elevernas livsvärld i skola och fritidshem, samt frågor om den sociala miljön och mobbning. Det empiriska materialet analyserades i sex olika steg där den bland annat koncentrerades, kategoriserades och tolkades. Resultatet visar på att lärarna har olika uppfattningar om vad som egentligen är mobbning. De upplevde att eleverna har svårt att hantera motgångar och svårigheter i både det sociala samspelet och konfliktlösning. Fritidslärarna kunde se ett interagerande samband mellan den sociala miljön och mobbning som påverkar och begränsar varandra. Fritidslärarna ansåg att ett värdegrundsarbete, från förskolan till gymnasiet, ska genomsyra undervisningen och skapa en helhet för eleverna. Slutsatserna som kunde dras utifrån detta var att det är viktigt med en röd tråd från förskolan till gymnasiet. Även att vuxennärvaro, gruppstärkande arbete och fritidslärarnas egna uppfattningar kan påverka deras arbete i fritidshemmet. / <p>Godkännande datum: 2019-06-07</p>

Den empiriska studien handlar om hur alla elever kan gynnas av samma problemlösningsuppgifter och hur detta visar sig. Vilka strategier väljer elever när de arbetar med valda uppgifter och hur uppmärksammas dessa genom observation och intervju. Tre matematiska förmågor kommer att synliggöras i denna empiriska studie och hur dessa förmågor kan komma att visa sig hos elever som arbetar med problemlösning. En skola för alla är något som kan tolkas olika, i denna studie kommer främst tidigare forskning att förklara begreppet och vad det kan innebära för elever. Fokuset i studien är problemlösning och hur elever arbetar med detta i skolan, utifrån olika faser att ta sig an ett problem.

Syftet med studien var att undersöka vilka erfarenheter lärare i fritidshem har av att anpassa den fysiska inomhusmiljön på fritidshemmet med utgångspunkt från elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) och deras behov eller diagnos. Studien fokuserar på följande forskningsfråga: Vilka möjligheter respektive svårigheter finns enligt lärare i fritidshem av att organisera och anpassa fritidshemsmiljön för elever med NPF- behov eller diagnos? Studien var kvalitativ och fyra intervjuer har genomförts med lärare i fritidshem. Innehållsanalys har valts som analysmetod och det insamlade intervjumaterialet har bearbetats med utgångspunkt i den analysen. I resultatet framkom att anpassning av fritidshemsmiljön görs på olika vis, till exempel benämns struktur som en viktig del i organiseringen. Fasta veckoscheman och bildstöd är två exempel på struktur som lärarna benämnde. Något som även framkom i resultatet var vikten av att skala av intrycken i fritidshemsmiljön såsom neutral färgskala, sänka ljudnivån och sänka belysningen. Möjligheter som framkom i resultatet av att anpassa fritidshemsmiljön var bland annat att hela elevgruppen gynnas av de anpassningar som nämnts ovan. Andra möjligheter som framkom var resurser, ekonomi och att tänka utanför boxen. Med det sistnämnda menade läraren att man måste tänka utanför klassrummets fyra väggar för att skapa andra lärandemöjligheter. De svårigheter som framkom var utrymme, elevantal, arbetslag, tidsbrist, planeringstid och profession.

<p>Då tidigare forskning visat på motstånd och svårigheter, hos både</p><p>psykoterapeuter och patienter, kring att arbeta med sexuella teman i</p><p>psykoterapi syftade denna studie till att undersöka svårigheterna och</p><p>hur de hanteras. Semistrukturerade intervjuer med sju psykoterapeuter</p><p>med klinisk erfarenhet av sexuell problematik, analyserades tematiskt.</p><p>Resultatet visade att en initial svårighet, för både patienter och</p><p>psykoterapeuter, var att använda sexuella termer. Det upplevdes inte</p><p>finnas motstånd hos patienterna men vissa svårigheter framkom.</p><p>Terapeuternas trygghet, normaliserande och bekräftande upplevdes vara</p><p>viktiga stöd för patienterna. Terapeuternas motstånd och svårigheter</p><p>visades vara individuella och varierande, för att hantera dessa behövdes</p><p>kunskap, handledning och kollegialt stöd. Den bristande sexologiska</p><p>kompetensen hos psykologkåren möter inte hjälpbehovet kring sexuella</p><p>problem i samhället. Införande av sexologiska moment på psykolog-,</p><p>psykoterapeut- och handledarutbildningar rekommenderas.</p>