Abstract This study was meant to cast a light on the use of music-instruments that exists in preschool environments today. Furthermore the purpose was to find out if instruments first and foremost, actually did exist, and what thoughts had been put behind that decision. The focus was directed towards the preschool teachers and their attitudes towards music instruments among preschool children, at the ages 3 to 5 years. The purpose of the study was to understand how preschool teachers thought of activities where music instruments where used. The study was made from interviews with six different preschool teachers from different preschools. The interviews showed that the preschool teachers thought highly of the use of music instruments among children. They expressed instruments to be important for a number of things that developed different skills within the children.  The study also showed that the six preschools that the teachers represented used some sort of instrument in activities with the children. The teachers talked about the curriculum when explaining how they planned these activities, which also was meant to have an important role in this study.

Föreliggande uppsats är en kvalitativ studie med syftet att undersöka några pedagogers uppfattningar av pedagogisk utredning vid upprättandet av åtgärdsprogram för elever i socioemotionella svårigheter. Uppslaget till studien var den aktuella debatt som förs kring skolans arbete kring elever i behov av särskilt stöd samt den nya skollagen som trädde i kraft juni 2011. Metoden som har använts är en halvstrukturerad intervjustudie där sex pedagoger i grundskolan fick samtala utifrån följande frågeområden; Pedagogisk utredning, åtgärdsprogram och delaktighet. Pedagogerna arbetar på fem skilda grundskolor varav två är friskolor. Resultatet visar att det förekommer någon form av pedagogisk utredning på samtliga skolor innan ett åtgärdsprogram skrivs fram. Flertalet av skolorna har dessutom ett skrivet dokument som ska ge struktur och skapa ett samförstånd när pedagogerna ska arbeta med den pedagogiska utredningen. Resultatet visar att elever och föräldrar är delaktiga i processen att diskutera fram konkreta åtgärder till åtgärdsprogrammet och i utvärderingen av dessa. I utredningsfasen i den pedagogiska utredningen och i andra processer såsom resursfördelning och undervisning framkom deras delaktighet inte lika tydligt. Underlaget i den pedagogiska utredningen kom huvudsakligen fram genom samtal där det var den utredningansvariga pedagogen som höll i samtalen samt summerade dem. Vidare kan det i resultatet utläsas en fokusering på eleven som individ och där exempelvis åtgärder som är knutna till eleven är centrala. Pedagogerna lyfte även fram betydelsen av att arbeta med hela gruppen kring exempelvis klassrumsklimat och att ett sådant arbete gynnar elever i socioemotionella svårigheter.

In my story there are daily conflicts that occur around the boy Peter. I focus on the role of the educator and the preschool, on the grey area children, on the interaction with parents and on "fighter relation". I have during my work tried to see this dilemma from differentperspectives. I question my role as a teacher and recently become a preschool teacher. Peter has no diagnosis, but I have decided to proceed from emotional disorders and language difficulties.

No description available.

The purpose of this study is to understand how parents to children with autism handle difficulties in their daily lives. Previous research defines autism and shows how it can affect families but it doesn’t show how families handle autism. We have done eight qualitative interviews with parents to children with autism. The result shows similar forms of difficulties in families which children with autism, even though the degree of difficulties varies. The result furthermore shows that the parent handles these similar difficulties in similar ways. The parents may use a variety of forms of coping. Through coping as a problem-focused strategy the parents deal with the situation by actively prohibiting the child with autisms acting out. In other cases parents might have to deal mentally with a situation which signifies an emotional-focused coping where they passively manage the difficulties everyday life presents. For example, the parents may seek support by a family member who gives the parents alleviation of the burden the parents experiences. In this study the results are finally discussed in relation to the implications for further research and practical social work.

Denna systematiska litteraturstudie upprättats av intresse att undersöka hur inkludering påverkar eleverna i matematiksvårigheter. Syftet med studien är att beskriva de utmaningar som läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter. Detta leder även till att det blir av intresse att undersöka sambandet mellan begreppen inkludering och elever i matematiksvårigheter. Resultatet visar på att många forskare ställer sig positiva till inkludering, men menar att lärare behöver mer kompetens på området. Det påvisas även att inkludering inte passar alla elever i matematiksvårigheter. Detta bland annat genom de signifikanta nivåskillnaderna som kan uppstå i en inkluderande matematikundervisning. Slutsatser som dragits i studien är att det behövs mer forskning på området, men även att de utmaningar läraren ställs inför vid inkludering av elever i matematiksvårigheter är väldigt individuellt. / This systematic literature review has an interest to investigate how inclusion affects students in mathematic disabilities. The purpose of this study is to highlight the challenges that teachers face with including students with mathematic disabilities. This also leads to an interest to investigate the relationship between concepts of inclusion and students in mathematic disabilities. Results show that many researchers are in favor of inclusion, but argues that teachers need more skills in the subject. It also demonstrates that inclusion doesn’t fit all students in mathematic disabilities. This particular by the significant differences in levels that can occur in an inclusive mathematic class-room. Conclusions made in this study are that more research is needed, but also that challenges teacher’s face with inclusion of students with mathematic disabilities is very individual.

Bakgrund: Sjuksköterskorna har en central roll i samarbetet kring vårdandet i livets slutskede. Det etiska har stor betydelse i detta sammanhang. Maktlöshet, osäkerhet och otydlighet skapade etiska konflikter i vården generellt i samband med kommunikation, relationer och samarbete. Här beskrivs vad vård i livets slutskede innefattar, sjuksköterskans roll, etik i vårdandet och vad etiska svårigheter är. Syfte: Denna översikts syfte var att beskriva sjuksköterskors upplevelser av etiskt svåra situationer inom vård i livets slutskede. Metod: Studien är en allmän litteraturöversikt som syftar till att skapa en översikt över det nuvarande kunskapsläget inom ämnet. Översikten bygger på elva artiklar, som har granskats och analyserats kritiskt. Som teoretisk utgångspunkt valdes Travelbees (1971) "human – to – human relationships" teori. Resultat: Resultatet presenteras i olika teman som handlar om vård i livets slutskede och i vilka situationer de etiska svårigheterna uppstår. Etiska svårigheter uppkom i samarbetet och i samarbetsrelationer. Sjuksköterskorna upplevde maktlöshet, osäkerhet, otydlighet och brister i vården vilket skapade etiska konflikter i den palliativa vården. Dessa upplevelser uppkom i samband med otillräcklig eller ingen kommunikation, samt otrygga relationer mellan alla parter och maktlöshet i alla möten. Diskussion: Diskussionen utgår från Travelbees (1971) mellanmänskliga relationsteori. Öppenhet i kommunikationen och goda samt djupa relationer diskuteras. Vilket har betydelse för ett meningsfullt samarbete för att minska de etiskt svåra situationerna i vårdandet, samt att hjälpa till att bevara patienternas autonomi. Även tillräckliga resurser och kunskaper som är betydelsefulla för förtroendefullt samarbete diskuteras. / Background: The nurses have a central role in cooperation in end of life care. The ethics are of great importance in this context. Powerlessness, insecurity and ambiguity created ethical conflicts in health care generally related to communication, relationships and cooperation. Described here are what life care includes, the nurse's role, ethics in the care and what ethical difficulties are. Aim: The purpose of this overview was to describe nurses' experiences of ethically difficult situations in end of life care. Methods: This study is a general literature review that aims to create an overview of the current state of knowledge in the subject. The review is based on eleven articles, which were reviewed and analyzed critically. As a theoretical basis Travelbees (1971) "human - to - human relationships" theory was selected. Results: The results are presented in different themes which deals with end of life care and in which situations the ethical difficulties arises. Ethical difficulties appeared in cooperation and cooperative relationships. The nurses experienced powerlessness, uncertainty, lack of clarity and lack in the care, which created ethical conflicts in the palliative care. These experiences appeared in connection with inadequate or no communication, and precarious relationships between all parties and powerlessness in all meetings. Discussions: The discussion is based on Travelbees (1971) interpersonal relations theory. Openness in communication and good and deep relationship are discussed. This is significant for meaningful cooperation to reduce the ethically difficult situations in caring, and to help maintain patient autonomy. Also sufficient resources and skills that are important for the trustful cooperation are discussed.

Huvudsyftet med denna studie är att undersöka lärares arbetssätt och metoder med högpresterande elever i gymnasieskolan. Sju kvalitativa intervjuer har genomförts med lärare på fem olika skolor i två städer. Teorierna som används i studien är det sociokulturella perspektivet och perspektiv som tillhör specialpedagogiken. Resultatet visar att de sju intervjuade lärarna hade olika definitioner av och uppfattningar om de högpresterande eleverna. Lärarna var överens om att högpresterande elever utmärker sig på något vis i undervisningen. Några lärare menade att en högpresterande elev är en elev som har betyget A i flera ämnen, medan andra lärare påpekade att en elev kan vara högpresterande även om eleven har ett högt betyg i enbart ett skolämne. Ett annat resultat som kommit fram i studien är att lärarna överlag ser de högpresterande eleverna som en tillgång i undervisningen. Beroende på klassammanhållningen och elevernas attityder kunde de högpresterande eleverna fungera som ett hinder eller som en tillgång i undervisningen. I resultatet framgick flera arbetssätt som lärarna använde för de högpresterande eleverna. Det ena arbetssättet innebar att de högpresterande eleverna blev indelade i mindre grupper, vilket enligt lärarna bidrog till att gynna deras utveckling och till ett bra samarbete i gruppen. De andra lärarna valde att utforma uppgifter och hålla i genomgångar på en mer avancerad nivå för att utmana de högpresterande eleverna. Andra exempel var även öppna uppgifter, extra uppgifter, samtal med eleverna samt formativ bedömning med hjälp av feedback. En återkommande del var att de högpresterande eleverna hade svårast för undervisningsmoment där de skulle använda sin analysförmåga på olika sätt. Resultat visar också att det finns en tidsbrist hos lärarna som gör att de inte hinner lägga ner den tiden som de egentligen hade velat ägna åt att utmana de högpresterande eleverna mer.

Syftet med denna kvalitativa fallstudie är att undersöka vad yrkeslärare grundar sin bedömning och betygssättning på i yrkesämnet, hur de väljer att dokumentera denna och även hur relevanta Skolverkets styrdokument är för dem i det arbetet. Studien har undersökt vad 5 stycken olika yrkeslärare på en gymnasieskola upplever att de går efter vid densamma via en strukturerad intervju enligt de etiska principer som gäller. Fallstudien visar att det läggs stor vikt vid processen och att yrkeslärarna inte bara ser slutresultatet som avgörande vid betygssättningen. De kriterier som yrkeslärarna går efter påminner mycket om det som krävs ute i arbetslivet, det vill säga självständighet, problemlösningsbenägenhet och talang. Nämnas kan att talang inte finns med som ett kriterium i skolverkets läroplan. De fyra F:en, fakta, färdighet, förståelse och förtrogenhet genomsyrar lärarnas sätt att se på eleven i yrkesämnet. Yrkesutbildningen, som ska förbereda eleverna för det kommande yrkeslivet försöker också, bland annat genom praxisgemenskap ge eleven inblick i det kommande arbetslivet. De situationerna är också bedömningssituationer som yrkeslärarna använder sig av vid kommande betygssättning. Det framkommer i fallstudien att yrkeslärarna inte är helt tillfreds med styrdokumenten vad gäller bedömning inom yrkesämnet. Det krävs stor profession av yrkesläraren inom både hantverket och läraryrket för att kunna följa de riktlinjer som läroplanen ger. Här måste yrkesläraren själv skapa miljöer för att kunna göra bedömningarna genom ett friutrymme för att den realism som krävs inom yrket ges. Tankar för fortsatt forskning gäller ifall branschen ska få ännu mer att säga till om för att det ska bli realistiskt inom yrkesutbildningarna eller att konceptet mästare-gesäll tas upp under större övervägande.

Människor med kognitiva svårigheter är en bred målgrupp med varierande problematik. Forskning om målgruppen finns och intresset för målgruppen har ökat. Föräldrar med kognitiva svårigheter finns däremot inte omnämnda i någon större uträckning i forskningen. Den här studien är en litteraturstudie som fokuserar på föräldrar med kognitiva svårigheter och deras interaktion med förskola/skola. Den teoretiska utgångspunkten är socialkonstruktionism. Goffmans stigmateori används för att lyfta fram det komplexa i att leva med en funktionsnedsättning. Studien problematiserar faktorer som påverkar mötet och hur föräldrarna uppfattar interaktionen med förskolan/skolan. Lärarnas perspektiv får också ett visst utrymme men studien gör anspråk på att främst använda ett föräldraperspektiv. Föräldrarna strävar efter att uppfattas som normala människor där begreppet normala ska ses som något som är vanligt, något att jämföra något annat med. Målgruppen blir som föräldrar indelade i ett flertal kategorier av professionella. Den här studien lägger fokus på lärarnas kategorisering. Föräldrarnas sociala nätverk lyfts fram som betydande. Slutsatsen är att det i vissa interaktioner mellan föräldrar med kognitiva svårigheter och förskola/skola finns problem som grundar sig i oförståelse från båda parter. Detta skulle kunna minskas med ökad kunskap om människor med kognitiva svårigheter hos lärarkåren. / People with cognitive difficulties are a wide group with different kinds of problems. There are some researches about the group and the interest in doing research with this group has increased. But there is not so much research on the category as parents. This study is a literature review and the focus is on parents with cognitive difficulties and their interaction with preschool and school. The theoretic starting point is social constructionist. Goffman’s stigma concept is the analysis tool that is used to explain the complex in living with disabilities. The study analyses the kind of factors that affect the meeting and how the parents perceive the interaction. The teacher’s perspective is also presented although this study claims to use a parent perspective. Parents strive to be perceived as normal human. The concept of normal should be seen as something to compare anything else with. The group is as parents divided into a number of categories by professionals, in this study the focus is on teacher's categorizations. The importance of parents own social network is discussed. The conclusion is that in some cases there is a problem in the interaction between parents with cognitive difficulties and the teachers. This basically depends on lack of understanding from both sides. This could be reduced with increased knowledge about people with cognitive difficulties among teaching staff.