Forskning har visat på att det är av största vikt att ha ett utvecklat tal- och skriftspråk för att klara av dagens samhälle. En viktig färdighet i grundskolan är läsförståelse. Forskning kring elever med autism och läsförståelse visar att det ofta finns en annorlunda språkutveckling och ett annorlunda sätt att ta till sig och förstå en text. Flera studier visar att elever med autismspektrumtillstånd (AST) har svårt med läsförståelsen, särskilt när det gäller att läsa mellan raderna och att analysera texters innehåll. Syftet med studien är att öka förståelsen för lärare/speciallärare/specialpedagogers erfarenheter kring elever med AST gällande läsförståelse och vilka strategier de använder i sin undervisning för att främja läsförståelsen. Detta undersökte vi genom en kvalitativ intervjustudie i vilken vi intervjuade tolv lärare/speciallärare/specialpedagoger. Resultatet visar att majoriteten av informanterna upplever att elever med AST största utmaning är att läsa mellan raderna. Resultatet visar även svårigheter med att analysera och reflektera kring text. Även skolmiljöns utformning har en stor påverkan på all inlärning. Informanterna nämner ingen namngiven läsförståelsestrategi eller program. De nämner däremot en rad olika strategier som används i undervisningen som: stanna upp, läsa om, förutspå, sammanfatta, leta efter svaret, nyckelord, textuppbyggnad, sätta texten i ett sammanhang, koppla till egna erfarenheter, ta hjälp av bilder och rubriker. För att främja en god läsförståelse använder informanterna, högläsning, gemensam läsning med textsamtal i undervisningen. Informanterna beskriver också att elever med AST möter många utmaningar som kan kopplas till deras funktionsnedsättning.

Både samhället och skolan blir allt mer digitaliserad. Tillgången till digitala verktyg i skolan har ökat, men användningen av dem har inte ökat lika mycket. Det finns skillnader i användningen mellan olika ämnen och matematiken är ett av de ämnen med lägst användning av digitala verktyg.   Studiens syfte var att ta reda på vilka svårigheter lärare upplever kring digitaliseringen av matematikundervisningen. I studien svarade 81 lärare som undervisar i matematik i årskurs 4–6 på en enkät om utmaningar och hinder i digitaliseringen av matematikundervisningen.     Resultatet visar att inställningen till att använda digitala verktyg i matematikundervisningen är positiv bland lärarna, men att det även finns svårigheter med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. De svårigheter som framkommer tydligast är digitala verktyg som krånglar, distraktioner i form av sociala medier och spel, brist på planeringstid och svårigheter med att hitta lämpliga appar och program. / Both society and school are becoming increasingly digitalized. The access to digital tools has increased, but their use has not increased as much. There are differences in the use in different subjects and mathematics is one of the subjects with the lowest use of digital tools.   The purpose of the study was to find out what difficulties teachers experience regarding the digitization of mathematics education. In the study, 81 teachers who teach mathematics in grades 4–6 responded to a survey about challenges and obstacles in the digitization of mathematics education.   The result shows that the attitude towards using digital tools in mathematics education is positive among teachers, but that there are also difficulties in using digital tools in mathematics education. The most obvious difficulties are malfunctioning digital tools, distractions in the form of social media and games, lack of time for planning and difficulties in finding suitable apps and programs.

Bakgrund: Hemsjukvården ökar och allt fler palliativa patienter vårdas i hemmen. Det ställer stora krav och planering av sjuksköterskan i hemsjukvården för att få allt att fungera i det palliativa skedet då patienten är extra utsatt. Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av svårigheter vid palliativ vård i hemmet. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med åtta sjuksköterskor. Data analyserades med en kvalitativ innehållsanalys som resulterade i fyra kategorier och ett tema. Resultat: Kategorierna var; Främja trygga relationer för alla, vilket sjuksköterskorna betonade som en svårighet, och som fick stor betydelse för omvårdnaden och acceptans av situationen. Samverkan och kommunikation, skapade svårigheter att ge en god omvårdnad. Hänsyn till behov och önskemål, upplevde sjuksköterskorna var svårt när mångas behov ställdes mot varandra. Med Hemmet som arbetsplats, ansåg sjuksköterskorna att det var svårt att ge en säker och hänsynsfull omvårdnad. Den övergripande tematiseringen resulterade i begreppet; ”Att balansera på slak lina”. Slutsats: Sjuksköterskor i palliativ hemsjukvård upplever många svårigheter i sitt dagliga arbete. Resultatet av denna studie visar att det finns stor osäkerhet i hur den enskilda sjuksköterskan ska hantera detta.

I den här c-uppsatsen undersöker vi hur personal inom LSS-boende ser på sin anmälningsskyldighet och vad som inverkar på personalens arbete med att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar. Personal inom LSS-verksamheten måste förhålla sig till de riktlinjer och regler som LSS-lagen säger. Däremot är LSS-lagen komplex och inte tydlig om vad som kan ses som ett missförhållande och detta kan leda till svårigheter för personal i sitt arbete att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar. För att besvara vår studies syfte och frågeställningar har vi använt oss av en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer. För att analysera empirin har de teoretiska begreppen handlingsutrymme, kunskap, interaktion mellan individer och Lipskys teoretiska begrepp om gräsrotsbyråkrater använts. Resultatet av studien visar att LSS-personal är införstådda i sin anmälningsskyldighet och att de har kunskap om vad en avvikelse och lex Sarah anmälan är. Däremot fanns det en osäkerhet hos LSS-personalen vart gränsen går mellan en avvikelse och lex Sarah anmälan pga. att det saknas kunskap och att LSS-lagen är komplex. LSS-personalen belyser att det finns både möjligheter och svårigheter med att skriva avvikelser och lex Sarah anmälningar i deras arbete. De möjligheter och svårigheter personalen nämner är kunskap och utbildning, stöd från ledning och arbetskollegor, relationen till chefen och arbetskollegor, personalens normer och värderingar, resurser och kvalitetssäkra verksamheten. / In our bachelor essay we research about how professionals in LSS-residents look at their obligation to give notice on what impact on the professional’s work with writing deviations and lex Sarah reports. Professionals´ who work within LSS-residents must adhere to the guidelines and rules that the LSS-law say. However, the LSS-law is complex and not obvious what can be seen as a bad condition and this can lead to difficulties for staff in their work to write deviations and lex Sarah reports.In order to answer the research questions of and issue we have used qualitative research method with semi structured interviews. To analyze the empirical material, the theoretical concepts acting space, knowledge, interaction between individuals and Lipsky´s theoretical concepts about the street-level bureaucracy have been used. The result of the study shows that professionals´ who work within LSS-residents are aware of their obligation to report and that they have knowledge of what a deviation and lex Sarah report is. However, there was an uncertainty among the professionals´ who work within LSS-residents where the limit goes between a deviation and lex Sarah report due to that there is no knowledge and that the LSS-law is complex. Professionals´ who work within LSS-residents highlights that there are both opportunities and difficulties in writing deviations and lex Sarah reports in their work. The opportunities and difficulties the staff reported on are knowledge and education, support from management and work colleagues, the relationship with the manager and work colleagues, the staff's norms and values, resources and quality assure the work.

Abstract The purpose of the study is to see how different it can be to live with an ADHD, as well as how different it is to manage to get an ADHD diagnosis in adulthood. The information is gathered through several qualitative interviews with open questions. The thesis is based on a qualitative study and is based on five interviews with participants, who have been diagnosed in adulthood. The results show that the participants have different experiences of the symptoms and difficulties associated with the diagnosis. The usual symptoms such as attention disorders, impulsivity and hyperactivity are described in different ways by the different participants. Also, how different participants have experienced getting the diagnosis, and the importance of getting help. The conclusion is that the diagnosis manifests itself differently depending on the individual, and that more knowledge is needed and the subject needs attention. / Abstrakt   Syftet med undersökningen är att se hur olika det kan upplevas att leva med en ADHD, samt hur olika det är att hantera att få en ADHD diagnos i vuxen ålder. Informationen är insamlad genom ett antal kvalitativa intervjuer med öppna frågor. Uppsatsen baseras på en kvalitativ undersökning och bygger på fem intervjuer med deltagare, vilka har diagnostiserades i vuxen ålder. Resultatet visar att deltagarna har olika upplevelser av de symtom och svårigheter som förknippas med diagnosen. De vanliga symtom som uppmärksamhetsstörningar, impulsivitet och hyperaktivitet beskrivs på olika sätt av de olika deltagarna. Även hur olika deltagarna har upplevt att få diagnosen, samt vikten av att få hjälp. Slutsats blir att diagnosen yttrar sig olika beroende på individen, samt att mer kunskap behövs och ämnet behöver uppmärksammas.

Förskollärarnas kompetens är viktig för att skapa förutsättningar för att alla barn ska lyckas. Syftet med undersökningen är att skapa kunskap om några rektorers och förskollärares uppfattningar om, arbete med och erfarenheter av kompetensutveckling. Fokus riktas mot förskolans kompetensutveckling rörande neuropsykiatriska svårigheter hos flickor. Genom kvalitativ metod där ett bekvämlighetsurval tillämpades genomfördes nio semistrukturerade intervjuer. Den empiri som samlades in transkriberades och genom användning av meningskoncentrering tematiserades materialet. Resultatet analyserades ytterligare och ställdes mot tidigare forskning och relevant litteratur. Med hjälp av studiens teoretiska perspektiv dilemmaperspektivet skapades förståelse för det som framkommit. Slutsatserna är att kompetensutveckling bör vara verksamhetsnära, välbalanserad och utgå från behov hos förskollärarna och verksamheten. Det är viktigt för förskollärare att känna motivation och delaktighet i processen kring kompetensutveckling. Det informella lärandet i form av kollegialt lärande är utmanande och behöver utvecklas. Samarbete, delaktighet och specialpedagogens roll är centrala faktorer i kompetensutvecklingsarbetet för att utveckla både den enskilde pedagogen och verksamheten. Ledarskapet är en viktig del av samarbetet mellan förskollärare och rektor. Informanternas kunskap om NPS, oavsett kön, visar på en kunskapslucka. Det stora dilemmat som synliggjorts handlar om prioriteringar av alla behov som uttrycks på olika nivåer i organisationen.

Bakgrund: Fem procent av alla barn beräknas ha den neuropsykiatriska diagnosen adhd. Jämfört med barn generellt har de större utmaningar i livet. Kompensatoriska åtgärder för barnets kognitiva svårigheter genom kognitivt stöd rekommenderas för att minska utmaningarna i barnets aktivitetsutförande. Forskning visar på positiva effekter av insats i form av kognitivt stöd men området behöver beforskas mer. Syfte: Syftet med studien var att kartlägga föräldrars syn på hur arbetsterapeutisk individuell insats i form av kognitivt stöd till barn med adhd-diagnos i åldern 6–12 år påverkat deras föräldrastrategier. Metod: Studien genomfördes med kvantitativ deskriptiv design i form av tvärsnittsstudie, genom trettio enkäter, till föräldrar i slutfasen av insatsen. Resultat: Kognitivt stöd ledde enligt föräldrarna till förbättrade föräldrastrategier inom olika områden som hjälpte barnen både att klara vardagliga aktiviteter bättre och hantera svårigheter avseende känslor. Föräldrarna skattade även att föräldrastrategierna stärkte föräldra-barnrelationen och ledde till minskade problematiska känsloreaktioner hos barnet. Slutsats: Studiens resultat indikerar att arbetsterapeutisk individuell insats i form av kognitivt stöd till barn med adhd kan innebära förbättrade föräldrastrategier inom olika områden som kan påverka barnets aktivitetsutförande, förbättra föräldra-/barnrelationen och minska problematiska känsloreaktioner hos barnet.

Denna studie är en systematisk litteraturstudie som syftar till att besvara frågeställningen: Vilka matematiska svårigheterförekommer bland högstadie- och gymnasieelever när de löser uppgifter som behandlar det aritmetiska medelvärdet? SamtVilka är skillnaderna mellan högstadie- och gymnasieelevernas svårigheter? Genom att besvara frågeställningarnakartläggs olika typer av elevsvårigheter, vilket kan bidra med information till lärare om hur de kan planera sinmatematikundervisning. I studien undersöks forskningslitteratur angående de svårigheter som finns i målgruppen ochgenom forskningslitteraturen identifieras sju teman av svårigheter. Det upptäcks både direkta svårigheter i förhållande tilldet aritmetiska medelvärdet, såsom ”att kommunicera innebörden av begreppet det aritmetiska medelvärdet” samt indirektasvårigheter, exempelvis ”att tolka och använda diagram”. Resultatet visar att eleverna på högstadiet och gymnasiet harsamma svårigheter att lösa uppgifter som handlar om det aritmetiska medelvärdet, men andelen elever som har svårigheterär lägre på gymnasiet. I studien tas det även upp implikationer för lärare till exempel diskuteras en undervisningsmetodsom beskrivs som kooperativt-lärande där eleverna får samarbeta för att utveckla sin förståelse inom ämnet. / This study is a systematic literary review that aims to answer the following research questions: What mathematicaldifficulties do lower (age 13-16) and upper secondary (age 16-19) students encounter when solving tasks which deals withthe arithmetic mean? And what differences in difficulties can be found between lower and upper secondary students?Answering these questions can produce guidelines for how teachers may prepare their lessons. The study examines previousresearch literature on difficulties within the target group and seven themes of difficulties are identifies. Both directdifficulties in relation to the arithmetic mean, such as “communicating the meaning of the term arithmetic mean” as wellas indirect difficulties, such as “interpret and use diagrams” are detected in the study. The result shows that students at bothlevels have the same difficulties to solve tasks with the arithmetic mean. The proportion of students with difficulties is,however, lower at upper secondary level. Implications for teachers is also brought to light in this study to facilitate thedevelopment of the teaching and learning of the arithmetic mean. One of the implications is that the teaching may includecooperative learning, where students work together in order to improve their understanding within the subject.

Den här studien är en systematisk litteraturstudie som syftar till att beskriva och sammanfatta gymnasieelevers svårigheter kring begreppet derivata. Genom systematiska sökningar både i databaser och manuellt valdes artiklar ut efter vissa urvalskriterier. Dessa artiklar sammanfattades och analyserades sedan. De gemensamma aspekter som togs upp i flera artiklar sammanställdes och kodades in kategorier som ämnade precisera och förklara elevers svårigheter på ett tydligt sätt. Resultatet diskuterades delvis utifrån Sfards teori om operationell och strukturell begreppsbildning. Studien visar att elever har flera olika svårigheter kring begreppet derivata. Elever har svårigheter med begrepp som leder fram till derivata, så som förändringshastighet och tangent. Vidare har elever även problem inom derivata och derivering. Dessa svårigheter yttrar sig främst genom begreppssvårigheter, exempelvis bristande förståelse för derivatans definition och derivatans notation. Dessutom uppvisar elever svårigheter med tolkningen av sambanden mellan derivatans värde, derivatans graf och funktionens graf, samt tillämpningen av derivata i fysikaliska rörelseproblem. Genomgående i resultatet är att elevers svårigheter grundar sig i att de ser derivata som enbart en process och därmed saknar en djupare förståelse för derivatan som begrepp. Detta ger implikationen för lärare att i undervisningen lägga vikt vid derivata som helhet och inte fokusera enbart på procedurkunskap. / This study is a systematic literature review that describes and summarizes Upper Secondary students’ difficulties regarding derivatives. Through systematic research, both manually and in databases, several articles were chosen according to certain selection criteria. These articles were then summarized and analyzed. Common features in these articles were put into categories which purpose was to explain students’ difficulties more clearly. The results were discussed partly in connection to Sfard’s theory of operational and structural conceptions. The study shows that students have difficulties in multiple areas concerning derivative. Students experience difficulties with concepts leading up to derivative, such as tangent and rate of change. Furthermore, students have difficulties with the derivative and differentiation. These difficulties are mostly conceptual, for instance lack of understanding of the definition and notation of the derivative. Moreover, students have difficulties to interpret the relationships between the value of the derivative, the graph of the function and the graph of its derivative. Students also have difficulties applying the derivative to problems in physics. A common feature in the results is that students view derivative as a process, therefore lacking a deep understanding of the derivative as a concept. One implication for teachers is not to focus too much solely on procedural knowledge, but rather teach derivative as a whole concept.

Syftet med denna forskning är att undersöka kemiundervisning utifrån flerspråkiga eleversperspektiv. Dessa elever eller en av deras föräldrar har svenska som andra språk.Undersökningen genomfördes i en skola där de flesta talar svenska som andra språk. I dennaskola samlades data in genom semistrukturerade intervjuer med lärare och elever. Resultatet avintervjuerna visade att eleverna hade svårt att lära sig kemi. Läroböcker innehåller mångabegrepp och språket som används är långt ifrån det dagliga språket hos flerspråkiga elever, vilketinnebär att eleverna har svårt med läsförståelse. Baserat på det dagliga språket ochförkunskaperna hos flerspråkiga studenter försöker lärare använda en lämplig metod för atthjälpa dem att förenkla kemi innehållet. Flerspråkiga elever har brist på svenskt ordförråd,vilket gör det svårt att förstå innehållet i naturvetenskapliga ämnen jämfört med elever somanvänder svenska som modersmål. Detta innebär att flerspråkiga elever behöver mer tid föratt utveckla sitt talspråk och skolspråk samtidigt. Sammanfattningsvis kan man säga attskolspråket utgör ett problem för flerspråkiga elevers lärande i ämnet och att lärarna spelar enstor roll i lärandeprocessen, vare sig det gäller vardagsspråk eller skolspråk.