Programmering infördes år 2017 som ett nytt moment i matematikundervisningen för sju av gymnasiets matematikkurser. Kring denna integrering av nytt stoff rådde delade meningar inom lärarkåren och dessa råder fortfarande tre år efter införandet.  Studiens syfte är att sammanställa forskningsresultat om de möjligheter och svårigheter som integrering av programmering i matematikundervisningen medför i ett lärarperspektiv, samt om gynnsamma undervisningsmetoder för integreringen.  Undervisningsmetoderna är kedjeinlärning, scaffolding (stöttning), samarbete och programming by demonstration. I relation till dessa undervisningsmetoder existerar både möjligheter och svårigheter med integreringen. De identifierade möjligheterna är att programmering är motiverande, kreativt, bidrar till kollegialt samarbete och utvecklar elevernas matematiska förmågor. Svårigheterna är tidsbrist, eftersom ytterligare ett kursmoment har lagts till, hur bedömning och anpassning av undervisningen ska ske, bristen på styrdokument och lärares otillräckliga kunskaper om programmering. / In 2017, programming was introduced as a new element in Mathematics education for seven of the Upper Secondary School mathematics courses. Teachers´ reactions towards the integration were ambiguous. Even now, three years after its introduction, this lack of consensus is still prevalent. The purpose of this study is to compile research results regarding the opportunities and difficulties of integrating programming in mathematics teaching from a teacher’s perspective. Furthermore, this study identifies beneficial teaching methods to enable this integration. The teaching methods are chain learning, scaffolding, collaboration and programming by demonstration. The integration of programming in mathematics teaching using any of these methods, however, offers both opportunities and difficulties. The following opportunities were found; programming is a motivating and a creative element in the curriculum, it fosters collaboration between teachers and helps students to develop their mathematical competencies. The difficulties and obstacles found are the lack of time, the problem of adapting mathematics teaching to this new situation and of assessing students’ progress, the lack of statutory guidelines for the integration and teachers’ inadequate knowledge of programming.

Inom forskningen råder stor oenighet angående vad som orsakar dyskalkyli och det används olika benämningar på liknande företeelser. Studiens övergripande syfte är därför att utifrån aktuell forskning om dyskalkyli undersöka vilka resultat som kan urskiljas samt undersöka i vilken grad man kan använda dessa i den dagliga verksamheten. Studien utgår ifrån två forskningsfrågor, ur vilka olika perspektiv beskrivs dyskalkyli i aktuell forskning, internationell såväl som svensk, samt vilka lämpliga och gynnsamma undervisningsmodeller rörande dyskalkyli rekommenderas av forskarna? För att besvara studiens frågeställningar har en litteraturstudie av nyare vetenskaplig forskning om dyskalkyli genomförts med blicken på vad som ligger bakom fenomenet, svårigheter vid kartläggning, samt att urskilja gynnsamma undervisningssätt för elever med dyskalkyli. Forskningsöversikten bygger på de forskare som varit mest aktiva och tongivande sedan decennieskiftet, detta för att ge en bild av dyskalkyli utgående från den senaste forskningen. Även vissa äldre arbeten nämns, då de hänvisas till i nyare arbeten. Studiens resultat tolkades och analyserades genom att använda systemteori samt Piagets utvecklingspsykologiska teori. Resultat visar att forskning om dyskalkyli genomförs i huvudsak från tre perspektiv, medicinskt, psykologiskt och pedagogiskt. Resultaten pekar på att det finns stor oenighet vad gäller forskningsinriktningar och intressen. Studien visar på några principer för undervisning av elever med dyskalkyli, vilka kan bli en vägledning för lärare. Fler konkreta pedagogiska exempel vilka bygger på vetenskapliga metoder, samt har prövats i verkligheten, behövs i framtiden. Resultaten visar att det finns ett behov av tvärvetenskaplig forskning för att kunna reda ut hur låga prestationer i matematik fastställs och förebyggs, samt vilken hjälp eleverna får i undervisningssituationen. Vidare kan man se att forskare är både positiva och negativa till begreppet dyskalkyli. Den övervägande delen av den forskningslitteraturen - såväl från det medicinska, psykologiska och pedagogiska området – nämner svårigheter i taluppfattning.

Inom ämnet idrott och hälsa har tidigare forskning visat att hälsodelen av ämnet är något som lärare haft svårt att förhålla sig till. Anledningen till detta är eftersom det av lärare upplevts som att det inte finns någon tydlig definition om vad det innebär att undervisa om hälsa. Undersökningar som gjorts före denna har också visat att lärare känner en osäkerhet om vad som kan tolkas in i hälsobegreppet och hur detta bör implementeras i undervisningen. Målet för denna studie var att utöka kunskapen om hur lärare inom idrott och hälsa arbetar med detta. Vad tolkar lärare som undervisar om idrott och hälsa på gymnasienivå som undervisning av hälsa, hur arbetar lärarna för att undervisa hälsa samt om det existerar svårigheter med att undervisa om hälsa. Totalt intervjuades sex gymnasielärare. Det resultat som detta gav visade att den osäkerhet lärare visat vid tidigare undersökningar har minskat särskilt hos lärare med erfarenhet. Lärare med mindre erfarenhet av yrket verkar dock fortfarande uppleva svårigheter vid undervisning om hälsa inom ämnet idrott och hälsa. Dessa svårigheter verkar framför allt vara att yngre lärare känner en osäkerhet om vad det betyder att undervisa om hälsa. Den främsta anledningen till dessa anses av lärarna med lite erfarenhet vara att det inte tydligt beskrivs i kursplanen hur undervisning av hälsa inom ämnet idrott och hälsa bör bedrivas. Det synsätt på hälsa lärare ofta förmedlar är ett salutogent synsätt. Ett salutogent synsätt på hälsa innebär att du är av åsikten att om en person besitter en god hälsa eller inte avgörs av fler faktorer än frånvaro av sjukdom. Dock är det inte alltid som detta salutogena synsätt är lika tydligt i undervisningen. Det finns inga tydliga linjer om vad som är undervisning av hälsa och vad som inte är undervisning av hälsa. Ämnet idrott och hälsa är uppdelat i en praktisk och teoretisk del. Men detta är inte för att en av delarna ska behandla hälsa och en inte utan för att vissa moment vid undervisning av hälsa kräver att de undervisas på ett teoretiskt sätt. Bollspel är fortfarande den aktivitet som är tillägnad mest tid i undervisningen.

För att kunna delta i dagens samhälle krävs en bra läsförståelse. Trots det, skriver Lundberg och Reichenberg (2011), att det avsätts för lite tid i skolan för att undervisa i detta. Att sammanfatta texter är en strategi inom Reciprok undervisning som visat sig gynna elevers läsförståelse. Syftet med studien är att genom en empirisk studie undersöka vad som framkommer när elever sammanfattar texter baserat på egen undervisning och andra lärares uppfattningar. Mer specifikt kommer denna empiriska studie besvara följande frågeställningar: Vilka svårigheter framkommer när eleverna arbetar med strategin att sammanfatta texter och identifiera nyckelord? Samt vilka svårigheter har lärare uppfattat att strategin att sammanfatta texter och att identifiera nyckelord medfört för eleverna? För att besvara frågeställningarna har ljudinspelningar av elevarbeten samt enkätsvar från yrkesverksamma lärare analyserats med en deduktiv analysmetod med en kvalitativ ansats. Studien följer Reciprok undervisnings teoretiska antaganden och har ett hermeneutiskt vetenskapsteoretiskt ramverk.  Resultatet visar att elever har svårigheter med att identifiera det viktigaste i texten samt att formulera korta sammanfattningar. Dessutom att elever har svårigheter att förstå innebörden av begreppen nyckelord och att sammanfatta. En implikation är att det krävs mer forskning om elevers svårigheter med att sammanfatta i kombination med att identifiera nyckelord. Likaså att elever behöver få öva mer i att identifiera nyckelord. Det framkom även att eleverna behöver utveckla sin begreppsförståelse, vilket kan göras genom en learning study.

I matematikundervisningen i årskurs 1–3 lär sig elever grundläggande kunskaper för att förstå tal i bråkform. Förståelsen för tal i bråkform är viktig för fortsatt kunskapsutveckling inom tal i decimalform, algebra och procent. Litteraturstudiens syfte är att belysa hur matematikdidaktisk forskning beskriver hur elever möter svårigheter för tal i bråkform samt vilken undervisning som kan förebygga att svårigheter uppkommer för tal i bråkform. Genom litteratur och databassökningar framkom att de vanligaste svårigheterna för tal i bråkform är förståelsen för täljare och nämnare, storleksordning av tal i bråkform och samband mellan olika representationsformer. Litteraturstudien grundar sig i vetenskapliga artiklar, sökta genom olika söktjänster. De granskade artiklarna är eniga om att digitala verktyg, tal i bråkform kopplat till vardagen, aktiviteter och konkret material kan främja elevers förståelse för tal i bråkform. I litteraturstudien framkommer det att förståelse för täljare och nämnare, stambråk, del av helhet och del av antal är grunden till att förstå tal i bråkform. Resultatet visar också att undervisning om tal i bråkform kan vara en problematisk del i matematiken. Det krävs därför en välplanerad och varierad undervisning för att gynna elevers förståelse för tal i bråkform.

Den här studien är en systematisk litteraturstudie som går ut på att presentera och analysera vad forskning visar beträffande svårigheter som elever möter inom området ”derivata” samt hur undervisningen kan utformas för att stötta eleverna i sitt lärande inom ”derivata”. Via systematiska sökningar som skedde både i databaser och manuellt valdes artiklar som passade in på urvalskriterier. Artiklarna analyserades utifrån frågeställningarna. Elevens svårigheter i sin förståelse för begreppet ”derivata” delades upp i tre huvudsakliga kategorier: tangentens ekvation och dess lutning i förhållande till ”derivata”, gränsvärde i förhållande till ”derivata” och förändringshastighet i förhållande till ”derivata”. Studien fann att eleverna uppvisade svårigheter när de gäller tangenten, tangentens lutning, förändringshastighet och gränsvärde. Att eleverna hade svårt med att förstå begreppet ”derivata” gjorde att de fick även svårare att se sambandet mellan alla andra begrepp. Gällande undervisningens utformning fann studien att användandet av olika representationer och digitala verktyg förebygger elevens svårigheter för begreppet ”derivata”. / This study is a systematic literature study aiming at presenting and analyzing what research shows regarding difficulties students encounter in the field of derivatives and how teaching can be designed to support students in their learning in derivatives. Through systematic searches which were done both in databases and manually, articles that matched given criteria were selected. The articles were analyzed based on the research questions. The students' difficulties in understanding the concept of derivatives were divided into three main categories: the tangent equation and its slope in relation to derivatives, the limit value in relation to derivatives and the rate of change in relation to derivatives. The study found that students experienced difficulties in the concept of the derivative, such as the tangent, the slope of the tangent, the rate of change and the limit. The fact that the students had difficulty with the concepts made them even more difficult to understand the connection between these concepts. Regarding the teaching, the study found that different representations and the using of digital tools prevent the students' difficulties in the concept of derivatives.

Svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi är ett vanligt förekommande fenomen. Men vilka orsaker kan ligga bakom dessa svårigheter, och vad kan lärare göra för att motverka dem? Syftet med studien är att undersöka dessa frågor. Genom en analys av relevant litteratur identifieras fyra faktorer som påverkar elevers svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi: läsförmåga, matematisk förmåga, överföring och konceptuell förståelse. Vidare visar litteraturanalysen att lärare kan motverka elevers svårigheter genom att förbättra elevers läsförmåga (lära ut lässtrategier och låta elever förklara texter för sig själva eller en vän) och överföringsförmåga (genom att medvetandegöra matematiken i kemin för sig själva och eleverna samt en god kommunikation med matematikläraren), samt fokusera på förståelse för centrala begrepp. Slutligen bör lärare vara uppmärksamma på vilken eller vilka faktorer som verkar bära huvudansvaret för enskilda elevers svårigheter med beräkningar och problemlösning i kemi, för att på så sätt kunna erbjuda individanpassat stöd.

Ett av grundskolans främsta mål är att samtliga elever oavsett behov och förutsättningar ska utveckla lärande och kunskaper i sin läs- och skrivförmåga. Examensarbetet syftar till att undersöka lärares uppfattningar om hur en genrepedagogisk undervisning fungerar för elever i de tidigare skolåren som befinner sig i läs- och skrivsvårigheter. Genrepedagogiken tar stöd från Vygotskijs lärandeteori och Hallidays språkteori. Således är studiens teoretiska ramverk förankrat till den sociokulturella teorin och systematisk-funktionella lingvistiken. En kvalitativ metod i form av semistrukturerade intervjuer med fem lärare (åk 1-3) ligger till grund för vår studie. Respondenterna arbetar i tre olika kommuner i sydöstra Sverige. Utifrån intervjuerna har vi sammanställt tre teman; genrepedagogiken i klassrummet, scaffoldning/stöttning i lärandet och genrepedagogiken och läs-och skrivsvårigheter. Resultaten visar att lärares förkunskaper om genrepedagogiken påverkar tillämpningen i undervisningen, att samtliga lärare är överens om att all stöttning är en förutsättning för elevers lärande, men också att de använder liknande stöttning för alla elever. Även det gemensamma textskapandet betonas som en central och viktig process. Slutsatserna vi drar är att lärare som brinner för genrepedagogiken är de som ger uttryck för att elever i läs- och skrivsvårigheter gynnas mest av genrepedagogiken och att cirkelmodellen framställs som fördelaktig för elever i svårigheter.

Studiens syfte är att undersöka hur förskollärare i förskolan och i förskoleklass resonerar kring deras arbete om barn med särskilt stöd och vilka hjälpmedel de använder sig av. Studiens tre forskningsfrågor handlar om vilka hjälpmedel som används i förskolan och förskoleklass, förskollärarnas syn på inkludering och svårigheter och utmaningar som förskollärarna träffar på i sitt arbete med barn med särskilt stöd. Till studien används det sociokulturella perspektivet som förespråkar samspel, språk, lärande och utveckling. Det används en kvalitativ forskningsmetod i studien, med semistrukturerade intervjuer där fyra förskollärare deltar. Två av förskollärarna arbetar på olika förskolor och förskollärarna som arbetar i förskoleklass arbetar på samma skola. Resultatet visar att förskollärarna hade olika uppfattningar om vad begreppet barn med särskilt stöd innebär. När det handlar om inkludering berättar förskollärarna i förskolan om anpassningar och bildstöd, medans förskollärarna i förskoleklass berättar om olika material och hjälpmedel. Alla förskollärare är positiva till inkludering. Hjälpmedel som förskolläraren använder sig av skiljer sig en del mellan förskolan och förskoleklass. Likheterna var att båda använder sig av bildstöd. Något som kom fram i studien är att miljön är viktig för barnen. Svårigheter och utmaningar är att det ibland kan vara svårt att hantera barnens beteende.

Syftet med denna studie var att belysa speciallärares erfarenheter av hur språklig sårbarhet kan förstås och bemötas hos elever på lågstadiet. De frågeställningar som har studerats rör hur språklig sårbarhet kan förstås hos elever, framgångsrika undervisningsmetoder samt specialpedagogiska insatser för elever i språklig sårbarhet. Genom semistrukturerade intervjuer med tio speciallärare som är verksamma på lågstadiet, har empiriskt material samlats in. Informanternas svar har tematiserats med hjälp av tematisk analys och har jämförts med tidigare undersökningar och teorier gällande perspektiv på språkliga svårigheter. Studiens teoretiska referensram utgår från de tre specialpedagogiska perspektiven kategoriskt perspektiv, relationellt perspektiv samt organisation- och systemperspektiv, vilka har legat till grund för tolkning och analys av det empiriska materialet. Studiens huvudsakliga resultat visar att tidig identifiering och tidiga insatser anses vara av stor betydelse för att motverka sårbarhetens påverkan på lärande och utveckling hos eleven. I resultatanalysen synliggörs relationen mellan elevens förutsättningar och de förutsättningar som finns i lärmiljön, där en anpassad och språkligt tillgänglig lärmiljö antas motverka konsekvenserna av sårbarheten. Ur ett specialpedagogiskt perspektiv är ett flexibelt arbetssätt av vikt i syfte att ge eleven en så tillgänglig lärmiljö som möjligt. Samverkan mellan olika professioner, såväl i som utanför skolan, framhålls, tillsammans med tillräckliga resurser i form av personal och tid som framgångsfaktorer i arbetet med att stödja elever i språklig sårbarhet. Slutsatsen som dras av studien är att det är viktigt att se elevens hela situation och alla de delar som den språkliga sårbarheten kan påverka. Anpassningar och insatser bör göras i den fysiska och pedagogiska lärmiljön, såväl som i den sociala lärmiljön, för att minska konsekvenserna av den språkliga sårbarheten i såväl kunskapsutveckling som i den sociala utvecklingen.