Föräldrar med kognitiva svårigheter som fått sina barn placerade är en särskilt utsatt grupp i samhället i behov av stöd från socialarbetare. Socialarbetare har en skyldighet att tillhandahålla adekvat stöd till dessa föräldrar enligt Socialtjänstlagen (SFS 2001:453). Syftet med denna uppsats är att undersöka hur socialarbetare, som i sin yrkesroll kommit i kontakt med föräldrar med kognitiva svårigheter som fått sina barn placerade, resonerar kring dessa föräldrar. Det undersöktes genom en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer som insamlingsmetod. De teman som framkom av insamlad data var socialarbetarnas erfarenheter, föräldrarnas upplevelse samt kunskap och stöd. Resultat som framkom var bland annat att det är ett svårt men givande arbete, att föräldrarna kan upplevas ha svårt att förstå anledningen till placeringen samt att det är viktigt med stöd till och kunskap kring föräldrarna. Studiens resultat analyserades i relation till tidigare forskning inom ämnet samt teorierna gräsrotsbyråkrati och empowerment.

Respons är en del i formativ bedömning och syftar till att ge information om hur bra en text är. Genom respons kan elever utveckla sitt skrivande och komma närmare det ut-satta målet (Sadler 1989, s. 120–121). Syftet med denna studie var att utifrån vissa frå-geställningar ta reda på och belysa elevers och lärares tankar om vilka svårigheter och möjligheter det finns med att arbeta med kamratrespons i ämnet svenska med fokus på skrivande. Kamratrespons är när eleverna ger varandra respons på deras uppgifter (Wiliam & Leahy 2015, s. 182). För att besvara frågeställningarna i denna undersökning användes en kvalitativ metod i form av elevenkäter, klassrumsobservationer samt inter-vjuer med både elever och lärare. Resultatet i undersökningen visade på att både lärare och elever är mer positivt än nega-tivt inställda till arbetet med kamratrespons. De kunde hitta vissa svårigheter såsom huruvida responsen var givande för elevernas skrivutveckling eller inte samt elevernas rädsla för att såra någon med den kritik de gav. Det var även tydligt i resultatet att lärares inställning kan vara en bidragande faktor till huruvida eleverna tycker om att arbeta med och ser syftet med kamratrespons eller inte. Om läraren själv tycker att det är ett bra arbetssätt, förstår syftet samt kan förmedla detta till eleverna blir eleverna mer posi-tiva, engagerade och motiverade.

Denna studie är en empirisk studie som syftar till att undersöka gymnasieelevers svårigheter inom det aritmetiska medelvärdet. Frågeställningarna som undersöks i denna studie är: Vilka matematiska svårigheter har gymnasieelever i Sverige när de löser uppgifter som handlar om det aritmetiska medelvärdet? Vilka av svårigheterna med det aritmetiska medelvärdet är gemensamma för gymnasieelever i och utanför Sverige? Och hur frekvent förekommer de identifierade svårigheterna bland gymnasieelever i Sverige? För att besvara frågeställningarna genomfördes en enkätundersökning bland 43 gymnasieelever i Sverige. Elevsvaren i enkäterna kategoriserades och de svårigheter som identifierades jämförs sedan med redan undersökta teman från tidigare forskning. Resultaten visar att gymnasieelever i Sverige bland annat har svårigheter med ”att kommunicera innebörden av begreppet aritmetiska medelvärdet”. Svårigheterna som identifierades i denna studie överensstämmer med de som redan är undersökta i den tidigare litteraturstudien. Studien tar även upp implikationer för lärare som handlar om hur läraren kan anpassa undervisningen för att överbrygga elevsvårigheterna. Till exempel tas det upp i arbetet att lärare kan använda sig av datorbaserade uppgifter där elever kan manipulera data på ett enkelt sätt och samtidigt studera hur den grafiska presentationen förändras. / This study is an empirical study that aims to investigate high school students’ difficulties within the arithmetic mean. The questions examined in this study are: What mathematical difficulties do high school students in Sweden have when solving problems related to the arithmetic mean? Which of the difficulties with the arithmetic mean are common for high school students in and outside of Sweden? And how frequently do the identified difficulties occur among high school students in Sweden? To answer the questions, a survey is conducted among 43 high school students in Sweden. The student responses in the questionnaires were categorized and the difficulties identified were then compared with already examined themes from previous research. The results show that high school students in Sweden, among other things, have difficulty with "communicating the meaning of the concept of arithmetic mean". The difficulties identified in this study are consistent with those already investigated in the previous literature review. The study also addresses implications for teachers that deal with how the teacher can adapt the teaching to overcome student difficulties. For example, it is mentioned in the work that teachers can use computer-based tasks where students can manipulate data in a simple way and simultaneously study how the graphic presentation changes.

Denna studie tar avstamp i den fenomenografiska forskningsansatsen och avser att undersöka vilka eventuella möjligheter respektive svårigheter ett antal mellanstadielärare ser med att inkludera samhällsfrågor med naturvetenskapligtinnehåll (SNI) i sin NO-undervisning. För att kunna besvara studiens frågeställning ”Vilka möjligheter respektive svårigheter ser ett antal mellanstadielärare med SNI-baserad NO-undervisning?” har enskilda intervjuer genomförts med totalt elva mellanstadielärare som undervisar i NO-ämnena i årskurs 4-6.  Resultatet visar att lärarna i studien ser såväl möjligheter som svårigheter med att inkludera SNI i NO-undervisningen. Det lärarna framförallt ser som en möjlighet är att SNI bidrar till att skapa autentiska lärsituationer som utgår från elevers verklighet, vilket lärarna upplever ökar elevers motivation och intresse. Vidare beskriver lärarna att SNI-baserad undervisning kan bidra till att elever utvecklar såväl djupa ämneskunskaper som kommunikativa förmågor som är användbara i deras liv utanför skolan. De svårigheter som lärarna främst upplever är att arbete med SNI kräver mycket tid både planeringsmässigt och undervisningsmässigt. Lärarna lyfter även organisatoriska faktorer som de upplever utgör svårigheter med arbetssättet. Vidare menar lärarna att det kan finnas moraliska och emotionella aspekter som kan vara utmanande vid arbete med samhällsfrågor. Slutligen beskriver lärarna att elevers bakgrund, tidigare kunskaper samt ålder kan utgöra en svårighet i SNI-baserad undervisning.

Syftet med denna undersökning är att undersöka, analysera och diskutera tvålärarskap för elever i behov av stöd ur specialpedagogers och rektorers perspektiv. Studien är en kvalitativ intervjustudie och undersöker vilka fördelar och nackdelar det finns med tvålärarsystemet för inkludering. Till hjälp i insamlandet av empirin har kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomförts för att bidra med kunskap om två rektorers och tre specialpedagogers, från fem olika skolor, syn på tvålärarsystemet för elever i behov av stöd - inom både kommunal och fristående grundskoleverksamhet.De teorier vi har utgått ifrån är ekologisk systemteori och det relationella perspektivet.Bronfenbrenners begrepp mikro-, meso-, exo- och makrosystem har använts som stöd för analysen av vårt resultat, vilket visar att tvålärarsystemet ger ökad trygghet, studiero och inkludering för eleverna. Resultatet visar också på en större flexibilitet i hur elevgrupper formas, ett fördjupat kollegialt lärande samtidigt som specialpedagogen som enskild yrkesroll blir mindre framträdande.Den specialpedagogiska relevansen syns i tvålärarsystemets anknytning till läraruppdraget. Specialpedagogen utvecklar skolverksamhetens lärmiljöer för att undanröja hinder och svårigheter i den, analyserar svårigheter på individ-, grupp- och organisationsnivå samt verkar som ett stöd för alla elever oberoende av stödbehov.

Abstrakt   I samhället pågår en diskussion om att tidiga insatser gynnar barns utveckling i det sociala samspelet. Forskning visar att insatser för att ge extra stöd vad gäller förskolebarns sociala samspel är ovanligt i förskolans verksamhet. Lekinterventionen Kule Krabatar Leikar (Flaten & Haugland, 2013) är ett strukturerat lekprogram med fokus på att stärka barn i deras sociala färdigheter. Med hjälp av affektteorin har vi undersökt om lekprogrammet kan stödja barn i det sociala samspelet och ge barn strategier som de kan använda i socialt samspel med kamrater. Lekprogrammet genomfördes som en intervention på två förskolor i två kommuner. Genom en enkätundersökning har vi också undersökt förskolepersonalens uppfattning av att använda ett strukturerat lekprogram för att stödja barns lek och sociala samspel. Resultatet visade att lekinterventionen är en användbar metod för att ge barn olika lekstrategier i det sociala samspelet. För att implementera en lekintervention behövs tid, närvarande och engagerade förskollärare som ger barn förutsättningar att delta i en lekintervention. Enligt denna studie saknar förskolepersonalen handledning och material de anser behövs för att möta barn i sociala svårigheter. Studien visar att en framgångsfaktor skulle kunna vara att kompetensutbilda förskollärare i en lekintervention som Kule krabatar leikar (Flaten & Haugland, 2013).

Den här systematiska litteraturstudiens syfte är att beskriva hur multimodalitet påverkar elevers lärande i matematik. Studien utgår ifrån tre olika frågeställningar som alla sammankopplar till syftet. Informationen är hämtad från tio artiklar och studier som alla har sökts fram systematiskt via olika databaser med noggrant utvalda sökord, inkluderings- samt exkluderingskritereier. Ur en del av litteraturen kan antingen ett kognitivistiskt eller ett sociokulturellt perspektiv urskiljas. En del litteratur utgår ifrån mindre ramverk medan viss litteratur helt saknar teoretiska utgångspunkter. Samtliga artiklar belyser innebörden av multimodalitet och olika positiva aspekter av multimodalt lärande. Artiklarna diskuterar multimodalitet utifrån olika perspektiv såsom digitala verktyg, utomhusundervisning, elever i svårigheter och särskilt begåvade elever. Resultatet av studien visar att multimodalitet är ett mycket brett begrepp som innefattar många olika representationer såsom ljud, gester, bilder och videor. Multimodalitet gynnar såväl elever i svårigheter som särskilt begåvade elever. Slutligen framkommer en samstämmig och tydlig bild över vad multimodalitet innebär och hur det påverkar elevers lärande i matematik.

Honor-related violence occurs in cultures that have patriarchal structures. In many countries, usually middle eastern, honorary standards are accepted. Families and relatives have the right to control, punish and in some cases murder girls and women if they have violated the honorary standards. The thesis aims to find out what honor-related violence and oppression is and what difficulties there are in the social work with girls and women that has experienced honor-related violence and oppression. The study is based on qualitative interviews with social workers that has years of work experience with the honor-related violence and oppression cases and research related to the research topic.  The study shows that honor-related violence and oppression particularly affects girls and women. Honor-related violence and oppression is since there is a superiority and subordination among men and women where men have the control. The difficulties that occur is lack of knowledge about honor-related violence and oppression and the uncertainty in what to do in honor-related cases.

Syftet med studien är att undersöka socialtjänstens och kvinnojourens erfarenheter av bemötandet i arbetet med mäns våld mot kvinnor. Studien belyser svårigheter och utmaningar, betydelsen av ett gott bemötandet samt utvecklingspotential beträffande bemötandet av våldsutsatta kvinnor. Studien är en kvalitativ metod som är baserad på semistrukturerade intervjuer och har ett hermeneutiskt angreppssätt. Det empiriska materialet baseras på sex intervjuer, varav tre yrkesverksamma från socialtjänsten samt tre yrkesverksamma från kvinnojourer. Resultatet har analyserats utifrån de teoretiska utgångspunkterna KASAM och symbolisk interaktionism. Resultatet visar på att förtroendefulla relationer, samt att möta kvinnan där hon är för stunden, är svårigheter som upplevs av professionella i arbetet med mäns våld mot kvinnor. Vidare framkommer det att upplevelser gällande frustration hos den professionella kan förekomma när en kvinna väljer att återvända till våldsutövaren. Detta med anledning av den långa kontakt och hjälp som professionella kan ha erbjudit. Det framgår i resultat att vikten av en förtroendefull relation är avgörande för hur vidare relation mellan den våldsutsatta kvinnan och den professionella kommer att se ut. Respondenterna beskriver vikten av att berömma och uppmuntra kvinna. Vidare framkommer det att anhörigas stöd är en bidragande- och relevant faktor för om kvinnan väljer att lämna mannen eller inte. Avslutningsvis redogör resultatet för vikten av utbildning och kunskap inom ämnet för att bemötandet ska bli bättre. Det uppges även att samhället behöver en större kännedom för hur kvinnor som utsatts för våld, ska få ett bättre bemötande.

Syftet med studien är att undersöka om det finns lämpliga stödåtgärder att införa i svenskundervisningen för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i årskurs F-3. Vi vill få en fördjupad kunskap om vilka sorts tidiga tecken det finns på att en elev har läs- och skrivsvårigheter/dyslexi samt vilka svårigheter som är förknippade med funktionsnedsättningen. För att uppnå ett resultat valdes en kvalitativ forskningsmetod i form av personliga intervjuer med lärare, specialpedagoger samt individer med dyslexi. Den teori som ligger till grund för studien utgår ifrån ett språk- och kunskapsutvecklande synsätt. Teorin har rötter i uppbyggnaden av språksystemet. I resultatet framkom det att lärarna saknar kunskap om vad läs- och skrivsvårigheter/dyslexi innebär. Detta skapar en problematik eftersom de direkt behöver lämna över arbetet till en specialpedagog. Resultatet pekar också på att strukturen i undervisningen, kompensatoriska hjälpmedel och intensivläsning är lämpliga och förebyggande stödåtgärder för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi. Den slutsats vi drar är att det saknas övergripande och fördjupad kunskap om vilka svårigheter läs- och skrivsvårigheter/dyslexi medför och hur pedagogerna ska hantera detta i undervisningen. Utifrån de fyra intervjupersonerna framkom det liknande förslag på stödåtgärder. Intensivläsningen var den stödåtgärd som var mest påtalad bland intervjupersonerna. Med hjälp av teorin kunde vi dra slutsatsen att intensivläsning kan utvecklas och varieras med hjälp av genrepedagogiken.