SammanfattningSyftet var att undersöka modersmålets betydelse för elever i grundskola och hur de uppfattar sitt språk som skolämne utifrån önskan om att delta i modersmålsundervisningen. Frågeställningarna fokuserade på fördelar, nackdelar och svårigheter som eleverna upplever i samband med undervisningen, samt deras tankar om modersmålets framtid och det svenska samhällets syn på detta. En kvalitativ metod tillämpades och jag genomförde halvstrukturerade intervjuer med sex högstadieelever angående deras upplevelser av och tankar kring modersmålsundervisningen. Jag spelade in intervjuerna och transkriberade dem för att analysera resultat och dra slutsatser. Resultaten visar att modersmålet har en stor betydelse hos elever och att de är starkt och djupt kopplade till sitt modersmål. Eleverna berättade om att modersmålet är den viktigaste tillgången som garanterar att de fortfarande tillhör deras familjer. De sade också att stämningen på modersmålslektioner är harmonisk. Men de nämnde flera svårigheter som påverkar modersmålsundervisningen negativt som till exempel korta lektioner som sker utanför skoltid. De var inte nöjda med de förutsättningarna och de föreslog några förbättringar som kan sammanfattas: mer lektioner, undervisning under skoltid och behöriga lärare. Nyckelord: Modersmål, modersmålsundervisning, elever, upplevelse, fördelar, svårigheter, framtid, intervjuer.

Under VFU-perioder uppmärksammades att andraspråkselever har svårigheter lösa matematiska textuppgifter på grund av språket. Syftet med arbetet är därmed att undersöka på vilket sätt verksamma lärare anser att språket på de nationella proven skulle kunna missgynna en elev med svenska som andraspråk. Vad som även har undersökts är att se hur lärare skulle vilja arbeta för att gynna andraspråkselever till att kunna visa sina matematiska kunskaper. För att undersöka vårt syfte har kvalitativa semistrukturerade intervjuer använts som metod. Totalt har intervjuat sex lärare från skribenternas två VFU-skolor. Dels har lärarna intervjuats om allmänna svårigheter, men även ställt frågor om språket på tre textuppgifter från ett gammalt nationellt prov i matematik för årskurs 3. För att analysera resultat har begreppet appropriering, som är en del av den sociokulturella teorin, använts. Ur resultatet tolkas att de flesta lärarna ansåg att de matematiska begreppen såsom omkrets inte var problematiska för eleverna. De lärare som intervjuades var överens om att det var andra vardagliga ord som kunde göra att en andraspråkselev inte kunde lösa uppgiften, eftersom dessa ord var nödvändiga att ha kunskap om för att kunna förstå vad det var som skulle beräknas.

Sammanfattning/Abstract Lundvall, Malin, Mathiasson, Carina, (2020). Konstruktioner av kön - en kritisk diskursanalys av ett antal åtgärdsprogram. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp.Förväntat kunskapsbidragI det här arbetet undersöks hur pojkar och flickor framställs i ett antal åtgärdsprogram samt vilka effekter dessa framställningar kan få utifrån CDA och ett genusperspektiv. Det förväntade kunskapsbidraget är att synliggöra vilka typer av diskurser och framställningar som är framträdande i åtgärdsprogrammen.Syfte och frågeställningarSyftet med den här undersökningen är att öka kunskapen om hur pojkar och flickor framställs i ett antal åtgärdsprogram. Vidare avser syftet att undersöka vilka diskurser som framträder i texten och hur dessa relaterar till genus.Mer specifikt undersöks med utgångspunkt från syftet följande preciserade frågeställningar: •Hur framställs pojkar och flickor i ett antal åtgärdsprogram?•Vilka diskurser framträder och hur relaterar dessa till genus? Teori Undersökningen har en diskursanalytisk ansats med inriktningen kritisk diskursanalys (på engelska förkortat CDA) som betonar språkets betydelse för hur vi ser på världen. CDA är både teori och metod och i teorikapitlet redogörs teorin kring CDA. Även genusteorier belyses för att kunna analysera hur diskurser relaterar till ett genus. MetodI metodkapitlet redogörs hur CDA används som metod. Tre centrala begrepp i teoridelen är Faircloughs tre dimensioner; textens egenskaper, den diskursiva praktiken och den sociala praktiken, Analysen bygger på texter från 123 åtgärdsprogram.ResultatResultatet visar att flickor och pojkar framställs olika i de aktuella åtgärdsprogrammen. Materialet visar också att betydligt fler pojkar än flickor får åtgärdsprogram. Genom analysen av beskrivningar och ord i texterna har tre diskurser blivit framträdande. I dessa diskurser blir olika identiteter tillgängliga som framställer pojkar och flickor som motsatser.Specialpedagogiska implikationerDet kan finnas ett behov av att öka kunskapen om språkets betydelse för hur vi riskerar att skapa könsskillnader genom det texter som produceras i skolan. Personal bör reflektera mer kritiskt kring textinnehållet i skolans dokument samt att elevernas röst och vilja synliggörs i åtgärdsprogrammet.

Sammanfattning/Abstract Sander, Emelie (2018). Kommunikationsstödjande inlärningsmiljö för elever med språkstörning. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Förväntat kunskapsbidrag Förhoppningen med detta examensarbete är att fler skolor ska se till den fysiska inomhusmiljön för elever med språkstörning. Att skolor och pedagoger kan använda sig av Julie Dockrells et al (2015) observationsprotokoll vid olika placeringar av till exempel material och möbler inom klassrummet för att hjälpa elever med språkstörning så mycket det går inom ramen för den fysiska inomhusmiljön. Syfte och frågeställningar Syftet med arbetet är att få en inblick i hur den fysiska miljön är utformad för elever med språkstörning i årskurs 1–3. Hur bör den fysiska miljön vara utformad utifrån aktuell forskning inom språkutvecklande arbete och hur upplever pedagoger vad som fungerar i klassrummet. I arbetet vill jag observera klassrumsmiljön utifrån Dockrells (2015) observationsprotokoll, utifrån detta vill jag sedan undersöka och synliggöra vilka anpassningar av miljön som lärarna upplever som framgångsrika för elever med språkstörning. Målet med undersökningen är att på sikt kunna handleda pedagoger kring arbetet med den fysiska miljön för att stödja elever med språkstörning på bästa sätt. Preciserade frågeställningar • Hur bör lärare utforma den fysiska inomhusmiljön utifrån tillgänglig forskning för att stödja elever med språkstörning? • Hur resonerar lärare kring den fysiska inomhusmiljön för elever med språkstörning? 3 Teori Teorin i arbetet grundar sig på det sociokulturella perspektivet där interaktion, kommunikation och samspel mellan individer och miljö spelar stor roll för språkinlärningsmöjligheter. Metod I uppsatsen kombinerades systematisk observation utifrån ett protokoll och semistrukturerade intervjuer. Resultat Resultatet visar på att i de observerade klassrummen används en kommunikationsstödjande inlärningsmiljö men lärarna är inte medvetna om forskningen. Specialpedagogiska implikationer Det är viktigt att som pedagog vara medveten om vad som gynnar klassen i helhet och speciellt elever med språklig sårbarhet, till exempel språkstörning när det gäller inlärningsmiljön. Att hur jag som pedagog kan stödja den processen är viktig. Speciallärarens roll i detta är att hitta relevant forskning som stödjer en god kommunikationsmiljö, till exempel från Dockrell (2015) och hjälpa lärarna att se att forskningen finns och hur den kan användas på bästa sätt.

Abstract in Swedish

Ett ord kan ha flera betydelser, vilket innebär att betydelsen är beroende av kontexten där ordet används. I denna korpusbaserade studie undersöks adjektiven svår, komplicerad, hård och tung som, antingen i sin grundläggande eller metaforiska betydelse, relaterar till den semantiska domänen SVÅRIGHETER. I enlighet med Rakhilina och Reznikovas (2016) frame-metod ämnas adjektivens kontexter, och således även betydelser, beskrivas genom att identifiera vilka substantiv som respektive adjektiv vanligen kombineras med i svensk bloggtext. De kombinatoriska möjligheterna (och begränsningarna) ställs både i relation till varandra, samt i ett bredare perspektiv till tidigare forskning om motsvarande lexem på andra språk. Adjektiven svår och komplicerad tenderar att samförekomma med en relativt bred variation av substantiv, medan adjektiven hård och tung ofta används med arbetsrelaterade eller tidsrelaterade substantiv. Flest likheter hittades å ena sidan mellan svår och komplicerad, å andra sidan mellan hård och tung. Skillnaderna var annars mer påfallande, trots många gemensamma kollokat, eftersom adjektiven även kunde associeras till olika bibegrepp. Studiens upptäckter ger särskilt stöd för att det mellan skilda språk finns olika associationer mellan SVÅRIGHETER och de lexem som relaterar till domänen, och därmed ges ytterligare anledning för framtida studier att undersöka kontexterna där lexemen används.

Studien syftar till att undersöka vilka svårigheter elever kan stöta på när de ska addera och subtrahera bråk med gemensam nämnare samt hur lärare kan undervisa inom detta område i grundskolans tidigare år. Studien har utgått från en systematisk litteraturstudie, där data har samlats in genom vetenskapliga artiklar och avhandlingar utifrån ett deduktivt tillvägagångssätt. Resultatet av studien synliggör flertalet svårigheter elever möter vid beräkning av bråk med gemensam nämnare samt hur läraren kan undervisa inom området. Vid analys av resultatet har studien använts sig utav Heddens teori, vilket inkluderar begreppen konkret-, semikonkret-, semiabstrakt- och abstrakt nivå (Heddens, 1986). Utifrån resultatet har studien kommit fram till att det finns svårigheter hos elever när de ska addera och subtrahera bråk med gemensam nämnare. Det kan exempelvis handla om att eleverna inte har uppmärksammat den nya räkneregeln som gäller vid beräkning av bråk med addition och subtraktion. Resultatet visar även att lärare kan använda sig av laborativa material i undervisningen för att ge eleverna förståelse för tal i bråkform. Den här studien kan gynna professionen genom att belysa vilka svårigheter elever kan stöta på när de ska beräkna bråk med gemensam nämnare. Studien presenterar även hur lärare kan undervisa för att undvika dessa svårigheter samt hur de kan hjälpa eleverna att komma ur svårigheterna.

För att på bästa sätt stötta barn med NPS i skolan, behövs enligt många forskare god samverkan mellan hem och skola. Denna kvalitativa studie har syfte att bidra till ökad kunskap gällande samverkan mellan hem och grundskolans tidigare år och belyser pedagogers och mammors upplevelser, utmaningar och syn på utveckling av fenomenet. Detta genom att samla in data med hjälp av semistrukturerade intervjuer, med pedagoger och mammor till barn med NPS. Forskning visar på särskilda utmaningar för familjer till barn med NPS, i synnerhet för mammor, och hur god samverkan från skolans sida kan avlasta och skapa struktur för hemmet, genom att skapa relation, tillit och bidra med ärlighet kring de svårigheter barnet stöter på. Resultatet tyder på att samtliga respondenter ser samverkan som central för att på ett bra sätt tillgodose barnets specifika behov, däremot kan uppfattningen av barnets behov skilja sig mellan hem och skola. Både de intervjuade pedagogerna och mammorna upplever att skolan skulle kunna fungera som nav för samverkan mellan flera samhällsinstanser, men att det krävs någon som har mer övergripande ansvar för att säkerställa barnets bästa. Mammorna upplever att delar som brister i samverkan mellan hem och skola rör skolan som organisation, med yttre faktorer som knappa resurser, stora barngrupper och hög personalomsättning.

Abstrakt  Med denna studie vill jag undersöka orsaker som ligger bakom matematikängslan och åtgärder för att minska ängslan, enligt lärare och ur elevers perspektiv samt koppla det mot tidigare forskningar och teori. Studien kopplades till socialkognitiv teori som förklarar hur våra relationer i samhället och våra negativa upplevelser påverkar våra känslor. Undersökningen genomfördes i tre olika grundskolor i Halland, där jag gjorde intervjuer med tre matematiklärare och sex elever. I denna studie samlades data in genom semistrukturerade intervjuer. Genom intervjuer med lärarna och eleverna ges en fördjupad bild av upplevd matematikängslan. Min förhoppning är att bidra med kunskap om hur läraren ska kunna behandla orsaker bakom matematikängslan och även hur lärarna ska kunna minska ängslan.  Grunden för studien kommer att vara genom en jämförelse av de olika lärarnas och elevers svar och därefter ska jag analysera och sammanfatta dessa resultat. Resultatet av intervjuerna visade att eleverna som har svårigheter när de arbetar med matematik har någon sorts ängsla bakom det. Det finns situationer som elever upplever eller kommer att uppleva som orsakar problemen, vilket innebär att eleverna kommer få svårt med matematikuppgifter. Resultat som jag har fått fram visar att ett klassrumsklimat är viktigt för elever som har matematikängslan. Det är viktigt att lärarna skapar goda relationer med eleverna och försöker att anpassa lärande efter elevernas tidigare kunskaper och behov. Elever som har matematikängslan måste stärka sin tillit till deras egna förmågor och ha motivation för att uttrycka sina tankar under matematiklektioner. Sammanfattningsvis kan man säga att elever med matematikängslan måste känna glädje när de arbetar med matematik. Detta gör lärarna genom att förbereda uppgifter som passar elevernas olika nivåer. På så sätt kommer eleverna med tid komma över sin ängslan samt förstärka sitt självförtroende.

Background: Palliative care is an important area in health care as patients' quality of life is at the center. The goal of end-of-life care is to provide the patient with good care, relieve suffering and relieve symptoms. To be able to provide such care requires specific knowledge, attitudes and skills. Previous research shows that end-of-life care is something that nurses perceive as complex. Previous research also shows that the treatment of nurses is important. In the event of nurses' insecurity and in the event of poor communication, patients' and relatives' experience of palliative care deteriorates. Aim: To describe nurses' experiences of caring for patients at the end of life. Method: Systematic literature study according to Evans' descriptive synthesis. Results: After analysis, two themes emerged; Experiences of personal and professional development and Existential difficulties. These describe nurses' experiences with four sub-themes. Conclusion: The majority of the nurses experienced existential difficulties in connection with the care of palliative patients. The nurses felt that they were unprepared for the meeting with the patients at the end of life. That the importance of communication and knowledge was a prerequisite for providing good palliative care. Keywords: Communication, Emotions, End of Life, Existential difficulties, Experience.