Elevers kunskaper inom bevisföring i geometri har länge presenterats som bristande, både nationellt och internationellt. Denna litteraturstudie syftar till att studera vilka svårigheter elever stöter på i arbetet med bevisföring inom geometri för att ge en samlad bild av vanliga missuppfattningar. Artiklarna valdes ut genom sökningar i UniSearch och ERIC där de behövde uppfylla författarnas urvalskriterier. Dessa artiklar sammanfattades för att vidare analyseras utifrån en modifierad version av van Hieles teori om geometriskt lärande bestående av tre olika nivåer. Resultatet visar att elever befinner sig på lägre nivåer än det som förväntas av högstadie- och gymnasieelever enligt forskningen. Vidare visar resultat att elever har svårigheter med att förstå innebörden av ett matematiskt bevis, rita och dra korrekta slutsatser från figurer, använda geometriska definitioner samt att stödja sina påståenden med axiom och satser. Vi tror att lärare kan använda denna information för att utveckla och anpassa sin undervisning för att stärka elevers förmåga att förstå och konstruera geometriska bevis. Forskning om elevers svårigheter med bevisföring inom geometri i Sverige är knapphändig och därför kan nästa steg vara att studera området i svenska gymnasieskolor. / Students understanding with proof in geometry has for a long time been deficient both national and international. The aim of this literature review is to study what difficulties students encounter when working with geometrical proof to give a summary of common misunderstandings. The articles were selected through UniSearch and ERIC and had to fulfill our chosen criterions. These articles where summarized and analyzed with van Hieles modified theory of geometrical learning consisting of three levels. The result shows that students are at a lower level than expected from high- and secondary school students. Furthermore, our result shows that students have difficulties to understand the meaning of a mathematical proof, to draw and make right conclusions from diagrams, to use geometrical definitions and to support claims by using axioms and theorems. We believe that teachers can use this information to develop their teaching to strengthen students’ understanding of proofs and the ability to construct geometrical proofs. Research on students’ difficulties with geometry in Sweden is lacking and therefore the next step could be to study this field in Swedish upper secondary schools.

Syftet för detta arbete har varit att se hur personal inom förskolor kan stödja barn som har svårigheter inom matematik och språk. Men också om det går att tydligt se och om man kan diagnotisera svårigheterna. Samt vilka verktyg man kan använda sig av om man ser tecken på att något barn har några inlärningssvårigheter såsom dyslexi och dyskalyli. Studien utgår från två frågor som besvaras och den första lyder: Vilken typ av allmäna och särskilda inlärningssvårigheter inom språk och matematik erfar förskollärare hos barn som är 5-6 år? Den andra frågan lyder: Hur skapar förskollärare sätt för att stödja dessa barn med särskilda inlärningssvårigheter? Den metod som har använts för att besvara studiens forskningsfrågor är en enkätstudie som personal inom förskolan har svarat på. Det var åtta förskollärare som svarade på den utskickade enkäten. Efter analys delades svaren in i olika teman. Slutsatsen blev att det är enklare att se barnens svårigheter inom språk till exempel i formen av ett annat modersmål eller försenad språkutveckling. Det uppmärksammades också att det finns många olika stöd som förskolorna använder sig av såsom att läsa böcker eller att använda sig av bilder. Att se svårigheter inom matematiken upplevdes som mycket mer abstrakt men att det upplevdes som enklare att jobba med matematik utifrån barnens egen nivå. Exempel som lyftes var till exempel att använda sig av matematiska begrepp i vardaglga situationer. Dessutom lyfts vikten av att vuxna bör använda sig av de korrekta matematiska begreppen så att barnen lär sig dem.

I vårt examensarbete har vi undersökt lärares erfarenheter av studiebesök i religionskunskapsundervisning. För att undersöka detta har vi ställt följande frågor: vilka faktorer påverkar hur många studiebesök som utförs, vilka församlingar besöks och varför väljer läraren dessa församlingar, vilka är de didaktiska möjligheterna och svårigheterna med studiebesök och hur påverkar studiebesök elevernas lärande? Datan samlades in via en enkät som besvarades av 20 lärare i religionskunskap och två semistrukturerade intervjuer utfördes. Resultatet visade att majoriteten av lärarna var positiva till studiebesök. 65% av lärarna utförde minst ett studiebesök per läsår samtidigt som 45% inte utförde några alls på grund av ekonomiska, geografiska och tidsmässiga faktorer. Det förekom oftare studiebesök i kyrkor, moskéer och synagogor än i andra religiösa samfund och församlingar, eftersom dessa oftast är nära till hands och kräver mindre resurser från lärarens och skolans sida. Utifrån lärarnas svar kunde vi identifiera tre didaktiska möjligheter: kommunikation, upplevelse och minne. Samt identifierades tre svårigheter: tid, ekonomi och fördomar. Lärarna upplevde även att elevers lärande påverkas positivt då studiebesök konkretiserar det teoretiska och skapar starka minnen. Den samlade empirin pekar mot att de didaktiska möjligheterna med studiebesök kan berika religionskunskapsundervisningen men att lärare upplever att flera faktorer påverkar deras möjlighet att inkludera studiebesök i undervisningen.

Detta arbete undersöker svenska gymnasieelevers bevisföringsförmåga inom geometri med van Hieles modifierade modell som ramverk. Studien bygger på vårt tidigare examensarbete Elevers svårigheter med bevisföring inom geometri (Strandler & Mach, 2022), där internationella studier kring området sammanfattades. I föreliggande studie fick 35 gymnasieelever genomföra ett kunskapstest. Kunskapstestet bestod av fem uppgifter på olika svårighetsnivåer valda utifrån van Hieles modell. Syftet med studien var att synliggöra elevers svårigheter utifrån van Hieles modifierade modell. Resultatet visade att svenska elever har svårigheter på den teoretiska nivån. Några vanliga svårigheter var att beviset var otillräckligt och saknade motivering, exempelvis hänvisning till satser eller geometriska definitioner. Ytterligare en brist som visades i flera elevlösningar var att de inte förstod figurers egenskaper på ett korrekt sätt. Resultatet i denna studie överensstämmer med vårt tidigare examensarbete, elever befinner sig på en lägre nivå än det som förväntas. För att stödja elevers förståelse inom området bör undervisningen ge fler tillfällen att utforska geometrin med exempelvis dynamiska hjälpmedel, och inte enbart låta eleverna pröva satsers sanning empiriskt. / This study explores upper secondary school students from Sweden with van Hieles modified model as framework. The study is based on our previous research Students’ Difficulties with Proof in Geometry (Strandler & Mach, 2022) where international studies of this field was summarized. In this study 35 upper secondary students performed a knowledge test. The test contained five questions on different difficulty levels based on van Hieles model. The results showed that a lot of students have difficulties on the theoretical level. A common difficulty was that their proof were insufficient and lacked motivation, for example referring to a mathematical theorem or geometrical definitions. Another difficulty that several students showed was the lack of understanding for different properties of diagrams. The results support our previous findings, students are found to be at a lower level than expected. The education in this area should give more opportunities for students to explore geometry more, for example with dynamical tools, and not only let students experience geometrical proof empirical.

Detta arbete undersöker elevers kommunikation om utförandet av kort division för att lösa divisionsuppgifter utan miniräknare. Arbetets syfte var att finna de svårigheter som elever uppvisar vid utförandet av kort division, samt vad som karakteriserar deras matematiska diskurs i deras kommunikation. Datainsamlingen gjordes genom tre fokusgruppsintervjuer där de intervjuade eleverna fick i uppgift att tillsammans lösa fyra olika divisionsuppgifter. Resultatet visade att eleverna hade svårigheter att hantera divisionsuppgifter som ger upphov till rest, divisionsuppgifter med tvåsiffrig nämnare och att fortsätta sin uträkning om de inte mindes någon del av kort division. Karakteriseringen av elevernas matematiska diskurs baserades på fyra egenskaper vilka enligt Sfard (2008) utgör en matematisk diskurs: ordanvändning, visuella medlare, narrativ och rutiner. Resultatet visade bland annat att det var i mötet med svårigheterna som skapandet av nya narrativ uppstod och att elevernas icke akademiska språk påverkade deras ordanvändning. / This study explores students´ communication about the process of performing short division to solve division problems without a calculator. The aim of the study was to find what difficulties students show in their process of performing short division, as well as what characterizes their mathematical discourse in their communication. The data collection was made using three focus group interviews in which the interviewed students were to solve four different division problems together. The result showed that students have difficulties with division problems that generate a remainder, division problems that have a double-digit denominator, and continuing their calculations if they couldn’t remember a part of the short division method. The characterization of the students’ mathematical discourse was based on four characteristics that, according to Sfard (2008), constitute a mathematical discourse: word use, visual mediators, narratives, and routines. The result showed, among other things, that it was during the encounter with the difficulties that the creation of new narratives arose, and that the students’ nonacademic language affected their use of words.

Syftet med studien är att presentera en möjlig förståelse för lärares upplevelser av sin läsundervisning. Studien har genomförts med en kvalitativ metod och sju kvalitativa semistrukturerade intervjuer har genomförts. Empiri har skapats och tolkats utifrån existentiell hermeneutik med utgångspunkt i Gadamers ”öppna frågandets princip” (Ödman, 2022). Resultatet ger vid handen att lärare upplever läsundervisning utifrån tre teman; DiagnoserElevens förutsättningar för läsinlärning, Psykisk hälsa och Varierad undervisning. I studien framkommer att dessa tre teman upplevs som svårigheter och/eller framgångar, beroende på informanternas förförståelse. Utifrån två paradigm, ett individualpsykologiskt och ett socialinteraktionalistiskt, förklaras hur lärares förståelse formas.

Syftet är att få en insikt hur det är att arbeta med barn i av särskilt stöd ur ett pedagogiskt perspektiv. Detta för att skapa större kunskap och förståelse inom ämnet för oss som blivande pedagoger. Frågeställningar-Hur ser pedagoger respektive specialpedagoger på barn i behov av särskilt stöd?-Vad är viktigt i mötet och relationer med barn i behov av särskilt stöd enligt pedagoger och specialpedagoger? -Hur kan pedagoger arbeta med och för barn med behov av särskilt stöd? Kvalitativ metod i form av enkäter och intervjuer.Vi kom fram till i vår undersökning att barn i behov av särskilt stöd finns mer eller mindre överallt inom förskolan. Antalet barn som har svårigheter har ökat med åren och det är idag vanligt att de inte har någon diagnos. Behoven hos dem kan därför se olika ut, men alla pedagoger i undersökningen är överrens om att en god relation är viktig i mötet med dessa barn.En god relation menas med att man som pedagog är engagerad och intresserad av varje enskilt barn.Pedagogerna i undersökningen har ofta mött barn som har koncentrationssvårigheter som anses enligt dem både kan vara bestående eller temporärt. Oavsett om man arbetar med barn som är i behov av särskilt stöd eller inte är det viktigt att våga ställa krav. Vid arbetet med barn i behov av särskilt stöd anser pedagogerna att det uppstår problem då barngrupperna blir större och det blir nedskärningar av personal. De använder sig av resursteam i form av bland annat specialpedagog eller annan experthjälp i så stor utsträckning som möjligt.

Crona, Lovisa (2009). Problembaserat lärande – ett alternativ till förmedlingpedagogik? (Problem Based Learning – an Alternative to Traditional Teaching?) Skolutveckling och ledarskap, SÄL III:4, Lärarutbildningen, Malmö Högskola. Jag har i denna studie jämfört hur en grupp elever upplever PBL i förhållande till traditionell förmedlingspedagogik samt hur väl eleverna uppnår kursmålen genom respektive arbetssätt. Undersökningen har genomförts med hjälp av två grupper vuxenstuderande på omvårdnadsprogrammet. Grupperna har läst samma kurs genom olika arbetssätt, PBL och förmedlingspedagogik. Efter avslutad kurs har provresultaten av de båda grupperna jämförts för att utvärdera om några markanta skillnader kan ses. Dessutom har elever, med olika typer av svårigheter, från grupperna intervjuats om hur de upplevde arbetssätten eftersom jag vill bli bättre på att anpassa min pedagogik till elever med olika svårigheter. Resultaten av studien visar att elever med svårigheter föredrar PBL framför förmedlingspedagogik, eftersom de upplever att de har lättare att lära sig när de aktivt jobbar tillsammans i små grupper. De upplever också att PBL ger dem mer motivation att vilja lära sig och bidrar till att de utvecklar kunskaper som de har nytta av i framtiden. Undersökningen visar dessutom att elever med svårigheter uppnår kursmålen bättre genom PBL än genom förmedlingspedagogik.

Bakgrund: Sjuksköterskan kommer flera gånger under sitt yrkesliv att möta palliativa patienter. I dessa möten kan patienten ställa svåra frågor som sätter sjuksköterskan på prov. Syfte: Syftet med studien var att ta reda på vilka strategier sjuksköterskor använder i samband med svåra frågor i palliativ vård. Metod: Datainsamlingen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer på en palliativ avdelning i södra Sverige. Materialet analyserades därefter med innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat visar på vilka frågor sjuksköterskan upplever som svåra samt hur de går tillväga för att bemöta dessa frågor. Slutsats: Studien visar på att sjuksköterskan inte alltid behöver ha alla svar. Många gånger kan patienten komma fram till svaret på en svår fråga med sjuksköterskans vägledning. / Background: Nurses will several times during their careers meet patients in palliative care. In those meetings, the patient may ask difficult questions that put the nurse to the test. Aim: The aim of this study was to find out what kind of strategies nurses use when difficult questions are made in palliative care. Method: Data was collected using semi-structured interviews on a palliative department in southern Sweden. The material was analyzed by content analysis. Results: The study results indicate which questions nurses perceive as difficult and how they handle those questions. Conclusion: The study shows that nurses do not always need to have all the answers. Many times, the patient can reach to an answer to a difficult question with the nurse’s guidance.

Syftet med uppsatsen var att belysa professionellas erfarenheter om arbetet med barn till föräldrar som har psykisk ohälsa avseende arbetets innehåll, hinder och möjligheter samt samverkan med andra professionella aktörer. Studien utgår från en metodologisk utgångspunkt inom hermeneutiken med semistrukturerade intervjuer där sex professionella intervjuades. Resultatet analyserades utifrån teorin, risk- och skyddsfaktor. Resultatet visar att alla verksamheter har olika upplägg och använder sig av olika behandlingsmetoder i stöd eller behandlingsprocessen med barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dessutom visar resultatet att ett gott bemötande där professionella möter barnet utifrån deras intellektuella nivå bidrar med en bättre förståelse för barnet, kring föräldrarnas psykiska ohälsa. Professionella beskriver att en möjlighet i sitt arbete är att kunna prata och kommunicera med både barn och föräldrar som därmed ger möjlighet till fördjupad allians och relation. Däremot finner professionella en svårighet i sitt arbete med att upptäcka barn och föräldrar i ett tidigt skede. De flesta professionella har en samverkan med andra aktörer medan andra professionella inte har det och hur samverkan ser ut varierar från verksamhet och kommun. De professionella anser att mer information om psykisk ohälsa bör finnas och vara mer tillgängligt. Slutsatsen blir att olika professionella och verksamheter arbetar olika med barn till föräldrar med psykisk ohälsa. Dock är en gemensam nämnare i arbetet att alla utgår från barnperspektivet. Professionella finner kommunikation som en möjlighet i sitt arbete och att upptäcka barn och föräldrars psykiska ohälsa i ett tidigt skede som en svårighet. Dessutom betonar vi den professionella vikten kring samverkan med andra aktörer i och med att det kan leda till att mer information finns och att de pratas mer om psykisk ohälsa.