The aim of this literature study is to examine girls with autism and their school situation in Sweden. The study will therefore look at the girls' difficulties, possibilities and support when within the school environment. The present problem within the study theme is that there is a lack of research when it comes to the subject of girls with autism within the Swedish schools. Previous studies have shown that many students with autism in Sweden do not reach the knowledge goals during primary school and the schools do not adjust enough to the needs of the students with autism. Through using a qualitative method I do a deeper analysis of this specific subject group to see if I can find any reasons behind the problems surrounding them. The results of this study show that the schools do not have enough knowledge about what the diagnosis of autism means, specifically for the girls, or how to handle them correctly. In general the girls feel worse in comparison to the boys with autism when it comes to physical and psychological health. The girls also get less of the type and amount of support from school than boys with autism do. In conclusion I hope to bring awareness of the girls' situation and hope that my study can help encourage further studies about this subject.

Att stötta elever i svårigheter kan göras på olika sätt. Ett av dessa är med hjälp av digitalaverktyg. För att få en djupare bild av det har denna studie gjort med syfte är att öka kunskapenom hur några lärare i årskurserna F-3 beskriver sin användning av digitala verktyg med fokuspå elever i svårigheter i svenskundervisningen. För att uppnå studiens syfte har tvåfrågeställningar varit till hjälp. Det är vilka möjligheter lärarna beskriver att digitala verktygskapar för elever i svårigheter och hur lärarna i studien beskriver att de arbetar för att bedrivasvenskundervisning med hjälp av digitala verktyg för elever i svårigheter. För att besvarastudiens syfte och frågeställningar har kvalitativa intervjuer genomförts med tre styckenverksamma lärare med erfarenhet av att arbeta digitala verktyg och behörighet i årskurserna 1–3. Studien har även sin teoretiska utgångspunkt i den sociokulturella teorin där språket,medierande redskap, appropriering och det sociala samspelet ligger i fokus. Resultatet i studienvisar på vilka möjligheter som lärarna beskriver att digitala verktyg skapar för elever isvårigheter. Det visar också på vad lärarna i studien använder för applikationer och funktioneri sin undervisning för elever i svårigheter. Slutligen visar resultatet på några av lärarnasupplevda problem och hur de arbetar och tänker för att komma över dessa. Efter resultatavsnittetpresenteras ett diskussionsavsnitt där studiens metod diskuteras samt en diskussion om studiensresultat utifrån tidigare forskning och studiens teoretiska utgångspunkt. / Supporting students in difficulty can be done in different ways. One way is using digital tools.To get a deeper picture of this, this study has been done with the aim of acquiring the knowledgeof how some teachers in grades F-3 describe their use of digital tools with a focus on studentsin difficulty learning Swedish language. To achieve the purpose of the study, two researchquestions have been used. These are the opportunities that teachers describe that digital toolscreate for everyone in difficulty and how the teachers in the study describe that they work tomanage teaching Swedish with the help of digital tools for students in difficulty. To answer theaim and research questions, qualitative interviews were conducted with three teachers with atleast basic experience of digital tools and qualifications in grades 1-3. The study has itstheoretical starting point in the sociocultural theory where language, mediating tools,appropriation and social interaction is the focus. The results of the study show the opportunitiesthat teachers describe that digital tools create for students in difficulty. It also shows whatapplications and functions teachers in the study are using for students in difficulty. Finally, theresults show some of the teachers' perceived problems and how they work and think to solvethem. After the results, a discussion is presented where the study method is discussed as wellas a discussion of the results based on previous research and the study's theoretical startingpoint.

Sammanfattning    Elever med dyslexi finns i alla klassrum. Ibland har de en dyslexidiagnos så vi vet att det är just dyslexi, ibland anar lärare bara att det är så. Det är inte alltid en lätt uppgift att bemöta dessa elever och ta sig tiden för att anpassa undervisningen efter dem. Inspirationen till studien kommer från Susanna Cederquists bok Dyslexi + styrkor = sant (2015) där Cederquist beskriver att dyslektiker har ett kreativt tänkande och är innovativa. En del av den forskning som tagits fram i denna studie visar dock att det kreativa och innovativa tänkandet utvecklats först i vuxen ålder. Syftet med studien är att lyfta fram vilka styrkor och svårigheter elever med dyslexi uppvisar i klassrummet och hur vi som lärare kan hjälpa dem till en så lyckad skolgång som möjligt.   Resultatet tolkas från två teoretiska utgångspunkter, det sociokulturella perspektivet på lärande och ur ett inkluderingsperspektiv. Det sociokulturella perspektivet på lärande ska genomsyra den svenska skolan. Den talar om för oss att lärande är situerat i sociala miljöer där vi skapar erfarenheter (lärande) tillsammans med varandra. Inkluderingsperspektivet som tas fram i den här studien utgår från idén om en skola för alla. Alla elever ska ha en plats i klassrummet och undervisningen ska genomföras på ett sådant sätt att alla elever kan tillgodose sig den.   I resultatet kommer olika styrkor och svårigheter fram hos dyslektiker. Styrkor är bland annat att dyslektiker är verbala, auditiva och diskussionsbenägna. De flesta respondenter menar att dyslektiker har ett bra minne och att de är snabba på att tillgodose sig olika tekniska hjälpmedel. Svårigheterna utgörs framförallt av ett dåligt/raserat självförtroende, koncentrationssvårigheter och att de är inte så bra att fokusera. För en lyckad skolgång kommer det fram att det är viktigt att diskutera med den enskilda eleven om dennes behov och förutsättningar, alla dyslektiker har inte samma svårigheter något som många lärare tror. Det kommer också fram att respondenterna upplever att flera kollegor inte arbetar med inkludering av dyslektiker. / Abstract    In every classroom there are students with dyslexia. Sometimes it is confirmed with a diagnosis but sometimes it is only something that the teacher suspects. It is not an easy task to teach these students nor to have the time to adjust the teaching to fit them. The study is inspired by Susanna Cederquist´s book Dyslexi + styrkor = sant (2015). Cederquist describes that people with dyslexia are creative thinkers and that they are innovative. However, research shown in this paper says that this might not apply to children with dyslexia. The purpose of this study was to show which strengths and difficulties children with dyslexia display in the classroom and how to best give them a successful education.    The results are interpreted both from the sociocultural perspective and from an inclusion perspective. The Swedish school system is based on the sociocultural perspective of learning. Learning is something that is situated in a social environment where we create experiences (learning) together. The inclusion perspective is based on the idea of “en skola för alla” (a school for everyone). Every student should have a place in the classroom and the teaching is supposed to be built to fit each student.    The results show different strengths and weaknesses that teachers see in dyslexic students. Strengths include that dyslexic students are verbal, auditive and like to discuss. They have a good memory and are fast in learning how to use technical aids. Weaknesses are that they have a low/razed self-esteem, concentration difficulties and problems in keeping focus. In giving dyslexic students a successful education, the respondents says that discussions with each individual student is a must. They are all different and have different needs and difficulties, but a lot of teacher may think that dyslexic students are all the same. Several of the respondents feel that colleagues do not include these students in a way that is necessary.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka svårigheter som finns för lärande inom multiplikation i årskurs 3. För att besvara studiens syfte tillämpades en diagnos samt semistrukturerade intervjuer som metod. Diagnosen genomfördes i två klasser i årskurs 3 och två pedagoger intervjuades för vidare undersökning. För att tydliggöra hur olika räkneuppgifter samt svårigheter hänger samman med olika fenomen tillämpades variationsteorin. Med utgångspunkt i variationsteorin samt begreppen kontrast, separation, generalisering och fusion kategoriseras det insamlade materialet utifrån analysverktyget meningskoncentrering. Resultatet visar att eleverna har svårigheter med följande: upptäcka likheter kring ett lärandeobjekt, skapa förståelse för de enskilda kritiska aspekterna av lärandeobjektet, se skillnad mellan två värden samt att välja en lämplig strategi. Vad gäller pedagogernas uppfattningar och beskrivningar av elevernas lösningsstrategier lyfts följande aspekter fram: stress och slarvfel, bristande förmåga att hitta ett samband mellan multiplikation och addition, bristfällig läs- och begreppsförståelse samt svårigheter att tillämpa en fungerande strategi. För att främja elevernas utveckling inom multiplikation påvisar resultatet vikten av att pedagoger i sin framtida undervisning arbetar med konkret material, didaktiska verktyg såsom areaformen och tallinje, visualisering av multiplikation genom addition, begreppsförståelse och samtal i grupp för att utöka matematikspråket. / The purpose of this study is to investigate the difficulties that exist for learning in multiplication in year 3. To answer the purpose of the study, a diagnosis and semi-structured interviews were used as a method. The diagnosis was performed in two classes in year 3 and two educators were interviewed for further investigation. In order to clarify how different arithmetic tasks and difficulties are related to different phenomena, the theory of variation was applied. Based on the theory of variation and the concepts of contrast, separation, generalization and fusion, the collected material is categorized on the basis of the analysis tool meaning concentration. The results show that the students have difficulties with the following: discover similarities around a learning object, create an understanding of the individual critical aspects of the learning object, see the difference between two values and choose an appropriate strategy. Regarding the educators 'perceptions and descriptions of the students' solution strategies, the following aspects are highlighted: stress and carelessness, lack of ability to find a connection between multiplication and addition, inadequate reading and comprehension and difficulties in applying a working strategy. To promote students' development in multiplication, the results show the importance of educators in their future teaching working with concrete material, didactic tools such as area form and number line, visualization of multiplication through addition,concept understanding and group discussions to expand the language of mathematics.

Syftet med studien är att undersöka de svårigheter och hinder som kan uppstå för utrikesfödda kandidater i rekryteringsprocessen i Sverige samt att försöka belysa fördelar med att ha en utländsk bakgrund.  En kvalitativ studie genomfördes med hjälp av sex semistrukturerade intervjuer med utrikesfödda personer där respondenternas uppfattning och erfarenheter om möjliga hinder eller fördelar i samband med jobbsökningen var i fokus. Det insamlade materialet analyserades med en induktiv tematisk analys. Huvudresultatet påvisade att kandidater utifrån sin utländska bakgrund och perspektiv upplevde både för- och nackdelar. Informanternas svar kategoriserades för att analysera helheten av problemet och trots flera variationer fanns det många  gemensamma drag. Flera respondenter rapporterade hinder och svårigheter men märkte att det också fanns fördelar som kan användas för att förstärka sin position på arbetsmarknaden. Fördelar som sannolikt används för att söka jobb i de företag som har gemensam geografisk affärsinriktning eller samma bakgrund som kandidaten: kultur,  språk eller annat. Resultaten visade också att utmaningarna för de utrikesfödda arbetssökande både bestog av synliga hinder och mindre synliga hinder. Detta kan också ha en betydelse i etableringsprocessen i det svenska samhället för utrikesfödda individer/invandrare. / The purpose of the study is to investigate what difficulties and obstacles may arise for foreign-born candidates in the recruitment process in Sweden and make an attempt to highlight the benefits of having a foreign background. A qualitative study was conducted with six semi-structured interviews with foreign-born people where the interviewers' perception and experience of possible obstacles or benefits in situations with the job search was in focus. The collected material was finally analyzed using an inductive thematic analysis. The main result indicated that candidates based on their foreign background and perspective experienced both advantages and disadvantages. The respondents' answers were categorized to analyze the entire problem and although there were several variations, there were many common features that occurred. Several respondents reported obstacles and difficulties and noticed that there are also benefits that can be used to strengthen their position on the labour market. Benefits most likely used for the application to get the job from the company having the common geographical business direction or background with the candidate: a culture, a language or another specific feature. The results also showed that the challenges for foreign-born candidates consisted of both visible and less visible obstacles. It may have importance as well for the establishment process in Swedish society for foreign-born individuals/immigrants.

Studiens syfte är att undersöka och analysera förskollärarnas föreställningar om och förhållningssätt till barn som utmanar i förskolan. Detta för att förstå hur förskollärarna kan påverka barns möjligheter respektive begränsningar i förskolan. Dessa föreställningar och förhållningssätt kan vi undersöka genom att göra en diskursanalys på förskollärarnas utsagor om barn som utmanar. För att uppnå studiens syfte har vi formulerat det i två frågeställningar: Vilka föreställningar synliggörs i förskollärarnas utsagor om barn som utmanar? Vilka förhållningssätt synliggörs i förskollärarnas utsagor om sitt bemötande av barn som utmanar? Vi tar avstamp i det poststrukturella perspektivet med grundläggande antagande om språkets betydelse i människors uppfattningar av verkligheten eftersom språket konstituerar den sociala världen. Poststrukturalism betonar att det inte finns några “sanningar” om verkligheten, utan det är föränderligt och produceras ständigt i olika diskursiva praktiker. Tillsammans med det kategoriska och relationella perspektivet, som utgör våra analytiska verktyg, kan vi synliggöra hur förskollärarna uttrycker skilda föreställningar om och förhållningssätt till barn som utmanar. Vårt empiriska material består av intervjuer med fem verksamma förskollärare från två olika förskolor. Intervjuerna inleds med en fördefinierad situation. Detta presenteras i analys och resultat avsnittet. Förskollärarna fick då möjlighet att reflektera över situationen med hjälp av öppna frågor. Studiens resultat visar att föreställningar om och förhållningssätt till barn som utmanar är mångtydiga. Dessa varierande föreställningar och förhållningssätt har betydelse för barns subjektskapande som även medför möjligheter och begränsningar för barns olikheter.

Introduktion: Sjuksköterskor har arbetat med telefonrådgivning över 50 år. Tanken var att minska antalet besök till läkare samt öka tillgängligheten genom att uppringare redan i början av sjukdomsprocessen slussas till rätt vårdnivå. Sjuksköterskor som sitter i telefonrådgivning skall kunna göra adekvata och riktiga omvårdnadsbedömningar utifrån uppringarens individuella hälsoproblem. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter av svårigheter i telefonrådgivning.  Metod: Systematisk litteraturstudie utifrån Polit och Becks niostegmodell. Studien baseras på åtta artiklar från CINAHL och PubMed. Sju kvalitativa och en mixad artikel mellan januari 2010 till januari 2020 inkluderas. Artiklarna analyserades genom Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Sjuksköterskor möter svårigheter i telefonrådgivning, belysta i tre kategorier: kommunikation, utsatthet och organisation. Slutsatser: Sjuksköterskor hade svårigheter i telefonrådgivning, vilka bör underlättas genom utbildning i kommunikationsfärdigheter, utveckling av beslutstöd, stöd från kollegor och tid för återhämtning.

Aphasia is defined as an acquired language impairment and is often caused by stroke. The impairment can affect the person in many ways depending on the severity, and lasting effects often have a negative impact on the persons participation and communication. Currently there are no national guidelines for aphasia following stroke containing named interventions. The purpose of our study is to compose an evidence-based summation of interventions for aphasia currently in use which specifically target grammatical and discourse impairment. A systematic literature search was conducted, and the included studies were assessed. This resulted in a summation of ten included interventions for treating grammatical and discourse impairment. Persistently, the studies were of poor quality, had a flawed design and had a low number of participants. The majority of the interventions were, in spite of the occasional substantial theoretical framework, considered to have insufficient evidence base. There is a need for more extensive, high-quality studies for speech-language pathologists to be able to carry out evidence-based therapy in accordance with the recently published national guidelines for stroke. / Afasi definieras som en förvärvad språkstörning och orsakas vanligen av stroke. Språkliga funktioner hos den drabbade kan påverkas i olika grad, där svårigheter ofta kvarstår och påverkar personens delaktighet och kommunikationsförmåga. Det saknas kliniska riktlinjer för afasibehandling innehållande specifika metoder. Denna studie syftade till att sammanställa befintliga behandlingsmetoder för grammatiska svårigheter och nedsatt diskursförmåga i ett evidensbaserat kunskapsunderlag. En systematisk litteratursökning genomfördes och de inkluderade studierna evidensgranskades. Detta resulterade i en sammanställning av tio metoder för behandling av grammatiska svårigheter och diskurs. Genomgående sågs låg studiekvalitet, bristande studiedesign och lågt deltagarantal hos de inkluderade studierna. Majoriteten av behandlingsmetoderna bedömdes ha otillräcklig evidens, även där en omfattande teoretisk bakgrund fanns att tillgå. Behovet av mer omfattande studier med hög kvalitet är nödvändigt för att logopeden ska kunna arbeta evidensbaserat samt följa Socialstyrelsens nationella riktlinjer gällande strokevård.

I en digitaliserad värld där data kan finnas lättillgänglig, delas samt lagras mellan olika aktörer, uppstår även hot där datan kan äventyras. I dagsläget finns det olika sätt att lagra data på där molnlösningar blivit en av de populäraste hos svenska företag, men det finns även andra tekniker som visar stor potential. Det som undersökts är potentiella effekter vid en användning av blockkedjor och potentiell integration med molnlösningar, samt hur detta kan förändra informationssäkerhetsaspekterna för svenska företag. Den forskning som genomförts rör hoten mot datalagring, dagens molntjänst-användning samt blockkedjeteknikens potential. Utförandet av detta möjliggjordes av semistrukturerade intervjuer för att få en inblick i organisationens dagliga arbete samt tankar och resonemang kring teknikerna. Vidare användes även litteraturkällor för att se hur tidigare forskning har bedrivits inom ämnet. Författarna har kommit fram till att syfte och mål bestämmer teknikens användningsområde, potential samt att organisationer med hjälp av olika lager av tekniska lösningar kan stärka informationssäkerhet. Uppsatsen bidrar till informatikämnet genom att se på hur svenska organisationer ytterligare skulle kunna digitalisera sin verksamhet utifrån hur världen ser ut idag. / In a digitized world where data can be easily accessible, shared and stored between different actors, threats also arise where the data can be compromised. Currently, there are various ways to store data, with cloud solutions becoming one of the most popular with Swedish companies, but there are other technologies that show great potential. What has been investigated is the potential effects of the use of blockchains and potential integration with cloud solutions, and how this can change the information security aspects of Swedish companies. The research carried out concerns regarding the threats of data storage, today's cloud service use and the potential of blockchain technology. The execution of this was made possible by semi-structured interviews to gain an insight into the organization's daily work and thoughts and reasoning about the techniques. Furthermore, literature sources were used to see how previous research has been conducted within the subject. The authors have concluded that purpose determines the technology's area of use, potential, and that organizations can strengthen information security with the help of different layers of technical solutions. The essay contributes to informatics by looking at how Swedish organizations could further digitize their operations based on how the world looks today.

I en digitaliserad värld där data kan finnas lättillgänglig, delas samt lagras mellan olika aktörer, uppstår även hot där datan kan äventyras. I dagsläget finns det olika sätt att lagra data på där molnlösningar blivit en av de populäraste hos svenska företag, men det finns även andra tekniker som visar stor potential. Det som undersökts är potentiella effekter vid en användning av blockkedjor och potentiell integration med molnlösningar, samt hur detta kan förändra informationssäkerhetsaspekterna för svenska företag. Den forskning som genomförts rör hoten mot datalagring, dagens molntjänst-användning samt blockkedjeteknikens potential. Utförandet av detta möjliggjordes av semistrukturerade intervjuer för att få en inblick i organisationens dagliga arbete samt tankar och resonemang kring teknikerna. Vidare användes även litteraturkällor för att se hur tidigare forskning har bedrivits inom ämnet. Författarna har kommit fram till att syfte och mål bestämmer teknikens användningsområde, potential samt att organisationer med hjälp av olika lager av tekniska lösningar kan stärka informationssäkerhet. Uppsatsen bidrar till informatikämnet genom att se på hur svenska organisationer ytterligare skulle kunna digitalisera sin verksamhet utifrån hur världen ser ut idag. / In a digitized world where data can be easily accessible, shared and stored between different actors, threats also arise where the data can be compromised. Currently, there are various ways to store data, with cloud solutions becoming one of the most popular with Swedish companies, but there are other technologies that show great potential. What has been investigated is the potential effects of the use of blockchains and potential integration with cloud solutions, and how this can change the information security aspects of Swedish companies. The research carried out concerns regarding the threats of data storage, today's cloud service use and the potential of blockchain technology. The execution of this was made possible by semi-structured interviews to gain an insight into the organization's daily work and thoughts and reasoning about the techniques. Furthermore, literature sources were used to see how previous research has been conducted within the subject. The authors have concluded that purpose determines the technology's area of use, potential, and that organizations can strengthen information security with the help of different layers of technical solutions. The essay contributes to informatics by looking at how Swedish organizations could further digitize their operations based on how the world looks today.