Det är många som anser att kemiämnet i allmänhet och kemiska beräkningar i synnerhet hör till de svåraste sakerna som lärs ut på gymnasiet. I en tidigare litteraturstudie visades att bland annat begreppen överföring och matematisk förmåga är kopplade till elevers svårigheter med beräkningar i kemi, samt att studier i svensk kontext saknas. Den här studien undersöker därför dessa begrepp genom att en grupp svenska gymnasieelever får svara på beräkningsuppgifter och en enkät som tagits fram och anpassats med utgångspunkt i en skotsk studie. Det första av två syften är att ta reda på om det anpassade materialet kan användas för vidare forskning, alltså om det faktiskt mäter om det är överföringen till en kemikontext eller brister i elevernas matematikkunskaper som i första hand bidrar till deras svårigheter med beräkningar i kemi. Studiens andra syfte är att undersöka vilka observationer som kan göras om den deltagande gruppen elever samt om dessa kan kopplas till litteraturen, för att på så sätt kunna säga något om eventuella konsekvenser för lärare och undervisning. Utifrån jämförelser mellan resultaten i den här studien och den skotska dras slutsatsen att beräkningsuppgifterna och enkäten kan användas för vidare forskning i svensk kontext. Främst tre saker observerades ge eleverna i den här studien svårigheter: konceptet koncentration, okritisk formelbundenhet och hög komplexitetsgrad. Många fel genererade av dessa svårigheter skulle kunna undvikas om eleverna använde sig av enhetsanalys och/eller rimlighetsbedömningar. Enkätsvaren visar att nästan alla elever tycker att beräkningsuppgifter i kemi är svårare än motsvarande matematikuppgifter. Elevernas egna tankar kring vad detta beror på visar främst på två möjliga orsaker. Dels att kemiuppgifter i allmänhet har, och upplevs ha, högre komplexitetsnivå än matematikuppgifter, dels att elever i det svenska skolsystemet får mycket mer tid för träning på beräkningar i matematikkontext jämfört med i kemikontext. Ett sätt att råda bot på denna snedfördelning kan vara bättre koppling mellan matematiken och kemin. Detta förutsätter först och främst att eleverna får en god förståelse för själva matematiken. Utöver det krävs en god kommunikation mellan matematik- och kemilärare så att denna koppling kan göras i samråd och på såväl matematik- som kemilektioner.

Vårt syfte med denna uppsats är att studera hur förskollärare upplever arbetet med barn med särskilda behov och avvikande beteenden samt vilka metoder de tillämpar i sin verksamhet i arbetet med dessa barn. Vi har använt oss av kvalitativa samtalsintervjuer med sex stycken förskollärare i tre olika kommuner. Den teoretiska ram som vi har utgått ifrån är det sociokulturella perspektivet och det specialpedagogiska perspektivet. Vår resultatdel är baserad på våra intervjufrågor samt de svar vi fick, som vi också återkopplar till de två rubrikerna teoretiska perspektiv och tidigare forskning. I detta arbete önskar vi få en mer tydlig bild av hur de som är verksamma i förskolan tolkar begreppet särskilt stöd, om det finns beteenden hos barn som kan upplevas problematiska, om hur den specialpedagogiska kompetensen ser ut samt tankar om olika strategier man kan tillämpa i arbete med barn i behov av särskilt stöd. Fokus hamnade på de barn som är introverta respektive de som är utåtagerande, att dessa beteenden kan ringas in som problematiska samt att majoriteten av våra informanter ansåg att de besitter den kompetens som krävs, samtidigt som det finns en önskan om mer utbildning.

Sauer and Ahnlund (2021) believe that the care manager who works in social work is described as complex because the role involves having an approach to various individual needs that the individuals have. The difficulty is to assemble politics, profession and organizational choices as they, based on this, must take a stand in situations of ethical sensitivity. Previous research shows that guidelines, knowledge and interaction affect the care managers room for maneuver, where it is described that these can provide security and benefits. However, it appears that difficulties may arise in these parts of the decision-making process that the care managers as a profession has the task of implementing (Olaison, Torres & Forssell 2018; Janlöv, Hallberg & Petersson 2011). The purpose of the study is to investigate how the care managers in elderly care describe their role and how guidelines, knowledge and interaction affect the care managers in their decision-making. Semistructured interviews were conducted with seven care managers in elderly care. The study is alalyzed based on Lipsky´s (2010) theory of grassroots bureaucrats. The results show that the care managers are based on the individual´s needs at the center. However, the study shows that they describe guidelines, knowledge and interaction in different ways in relation to the decision-making process because they create different spaces for action. Our study shows that the role of care managers is contradictory which means that the elderly's need for help is treated in different ways, depending on which care manager they meet. / Sauer och Ahnlund (2021) menar att biståndshandläggare som arbetar inom det sociala arbetet beskrivs som en komplex roll då rollen innebär att ha ett förhållningssätt till olika individuella behov som individer har. Svårigheten är att knyta samman politik, profession samt organisatoriska val då de utifrån detta skall ta ställning kring situationer av etisk känslighet. Tidigare forskning visar att riktlinjer, kunskap och interaktion påverkar biståndshandläggares handlingsutrymme då det beskrivs att dessa kan ge trygghet och fördelar. Dock framkommer det att svårigheter kan uppstå inom dessa delar i beslutsprocessen som biståndshandläggare som profession har som uppgift att genomföra (Olaison, Torres & Forssell 2018; Janlöv, Hallberg & Petersson 2011). Syftet med studien är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldreomsorgen beskriver sin roll samt hur riktlinjer, kunskap och interaktion med klienterna och klienternas anhöriga påverkar biståndshandläggare i deras beslutsfattande. Semistrukturerade intervjuer har genomförts med sju biståndshandläggare inom äldreomsorgen. Studien analyseras utifrån Lipskys (2010) teori om gräsrotsbyråkrater. Resultatet visar att biståndshandläggarna utgår från den enskildes behov i centrum. Dock visar studien att de beskriver riktlinjer, kunskap och interaktion på olika sätt i förhållande till beslutsprocessen på grund av att de skapar olika handlingsutrymmen. Vår studie visar att rollen som biståndshandläggare är motstridig och innebär att äldres hjälpbehov behandlas på olika sätt, beroende på vilken biståndshandläggare de möter.

The aim of this study was to examine the managers view on how Covid-19 has affected the social cohesion in organizations. The questions that were in focus in this study was: How did managers experience that social cohesion has changed during Covid-19? Which tools has the managers used to manage the social cohesion during Covid-19? And also, what difficulties does the managers experience that exist around the social cohesion in the organization? The goal with this study was to illustrate the importance of social cohesion in organizations and it will enhance the awareness of management responsibilities. The research methodology follows the hermeneutic approach, which we use to conduct qualitative interviews with eight managers from different organizations. The study´s results have been analyzed based on Randall Collins' theory of interactive ritual chains, Thomas Scheff’s theory of social connections, and Göran Ahrne’s theory of organization.  The results show that the managers did not experience any change in the social cohesion during Covid-19. According to respondents, the new management tool introduced under Covid-19 were the digital tools, for example Teams. Managers experience that in order to strengthen social cohesion, it is increasingly important to express gratitude to employees.

Denna studie är en samverkansuppsats med SUF – kunskapscentrum i region Uppsala.SUF arbetar gentemot professionella och bidrar med information om föräldrar som har kognitiva svårigheter. Dessa familjer är en grupp som ofta är mer missgynnade än andra familjer. Föräldrar som har kognitiva svårigheter förekommer i barnavårdsutredningar och är ofta i behov av mer och långvarigare stöd från socialtjänsten.Professionellas förhållningssätt kan påverka omfattningen och kvaliteten på det stödföräldern erbjuds. Studien utgick ifrån att se hur professionella förhåller sig till olika kontextuella faktorer vid bedömningen av föräldraförmåga i barnavårdsutredningar där en förälder har kognitiva svårigheter. Detta görs utifrån Feldmans kontextuella –interaktionella modell som kompletteras med Bronfenbrenners utvecklingsekologiskamodell och BBIC (Barns behov i centrum). Metoden är kvalitativ halvstrukturerad forskningsintervju med tematisk analys. Modeller som BBIC och Signs of safety kan ha betydelse för socialsekreterarens förhållningssätt. Resultaten visar att förhållningssättet till tidigare nämnda modeller är flexibelt. Skillnader i förhållningssättet framträder utifrån vilken betydelse förälderns egna behov och välmående ges i utredningen och synen på kärlek som ett skydd för barnet. Kontextuella faktorer som ses som viktiga varierar från familjens unika fall och avgörs utifrån om de ses påverka förälderns förmåga att tillgodose barnets behov och på så sätt utgöra en risk eller ett skydd. Förälderns egenskaper, förälderns historia, livskriser i familjen och sociala nätverket är kontextuella faktorer som generellt ses som extra viktiga. Studien visar att det sociala stödets kvalitet har stor betydelse. Socialsekreterarens förmåga att beakta flera kontextuella faktorer och förälderns kognitiva svårigheter för att utifrån dessa samverka med andra professionella, släkt och vänner omkring föräldern har potential att skapa stöd av hög kvalitet för föräldern och barnet.

No description available.

The aim of this study is to explore how high schools as organizations in deprived areas in Gothenburg experience difficulties in the work with juvenile delinquency and analyze how the schools work in preventive purposes. In a certain aspect there are various ways to perceive juvenile delinquency. With the help of theoretical frameworks in the likes of Pierre Bourdieu's design of capitalforms, segregation, and Thomas Scheff's development of social bonds, we could behold how and explain the roots of juvenile crime, and what barriers the schools involved encounter in their work. On this basis we continued to build our chapter of method, where we applied different methodological tools, including a research study containing eight semi-structured interviews involving school faculty. Amongst this we also designed an interview guide with the aim to interview two different high schools in two deprived areas. Our empirical data was composed of prior studies, articles, theories, textbooks and the answers we received from the respondents. The result of the study indicates that the schools are experiencing hardships in their daily work of juvenile delinquency, and the issues are plenty but the analysis leads to a segregated city with inadequacy of commitments, tenuous collaboration and finite resources. / Intentionen med studien är att utforska hur skolan agerar som organisation för att förebyggabrott bland unga i utsatta områden i Göteborg stad, samt analysera om skolorna uppleversvårigheter i anslutning till det brottsförebyggande arbetet. Det finns olika sätt att se påungdomsbrottslighet och med hjälp av teoretiska ramverk som Bourdieus kapitalformer,segregation och Thomas Scheffs utveckling av sociala band, kunde vi upptäcka ochtydliggöra vad som ligger i grund till att unga begår brott och vilka förhinder skolorna i deutsatta områdena påträffar. Utifrån detta konstruerade vi vårt metodkapitel där vi använde ossav olika metodologiska verktyg, b.la. en kvalitativ forskningsstudie med åttasemistrukturerade intervjuer som involverade skolpersonal. Däribland utformade vi enintervjuguide för att intervjua två olika högstadieskolor i Göteborgs utsatta områden till vårstudie. Empiriinsamlingen bestod av tidigare forskning, artiklar, teorier, kurslitteratur ochresponsen från intervjupersonerna. Slutresultatet av studien visade att skolorna uppleverständiga svårigheter i det brottsförebyggande arbetet och att problemen är flera men alltutmynnar sig i en segregerad stad med otillräckliga satsningar, tunn samverkan ochbegränsade resurser.

Det här arbetet undersöker socialarbetarnas syn på språksvårigheter som de kan möta i relation till klienter, när ett gemensamt språk saknas, och en tolk är involverad. Arbetet undersöker även socialarbetarnas syn på hur en tolk borde vara för att minska potentiella svårigheter. Metoden som har använts är semistrukturerade intervjuer med fyra biståndshandläggare. Studiens resultat visar att under vissa omständigheter kan svårigheter uppstå, i form av osäkerhet och oro kring om huruvida budskapet har nått fram till klienten så som det var menad att nå fram, eller om informationen har deformerats när den har passerat genom tolken. Studiens resultat visar att relationsskapandet till klienter blir svårare när kommunikationen sker genom en tolk. Studiens resultat visar även att svårigheterna kan, enligt socialarbetarna, minimeras genom att tolken följer de yrkesetiska reglerna skriva av Kammarkollegiet. / This work examines social workers' approach on language difficulties they may encounter in relation to clients, when a common language is missing, and an interpreter is involved. This work also examines the social workers approach of how an interpreter should work in order to reduce potential difficulties. The method that has been used is semistructured interviews with four social workers. The result of the study shows that under certain circumstances difficulties can arise, in the form of uncertainty and concern about whether the message has reached the client as it was meant to reach, or whether the information has been reshaped when it has passed through the interpreter. The study’s results show that building relationships with clients becomes more difficult when communication takes place through an interpreter. The result of the study also shows that, according to the social workers, the difficulties can be minimized if the interpreter follows the rules of professional ethics, written by the Kammarkollegiet.

Varje år beräknas runt 100 000 barn fara illa i Sverige. Socialtjänsten har ett ansvar för att barn och unga ska växa upp under goda och trygga förhållanden. För att detta ska vara möjligt är anmälningsskyldigheten ett redskap som innebär att myndigheter som rör barn och unga har en skyldighet att till socialnämnden anmäla när de får misstanke eller kännedom om barn som far illa. Skolkuratorer träffar barn varje dag och har därför en gynnsam position när det gäller att uppmärksamma barn som far illa. Studiens syfte har därför varit att belysa vilka för- och nackdelar samt svårigheter anmälningsskyldigheten kan tänkas medföra gentemot barnet och skolkuratorn utifrån ett skolkuratorsperspektiv. De huvudsakliga frågeställningarna ifrågasätter vilka svårigheter det finns med anmälningsskyldigheten gällande barn som far illa samt hur barnet reagerar vid en anmälan. Studien har grundats på en kvalitativ forskningsansats där semistrukturerade intervjuer har utförts. Fyra skolkuratorer har intervjuats och det har ur empirin visat sig att skolkuratorerna främst ser anmälningsskyldigheten som något positivt. Det finns dock svårigheter och nackdelar som skolkuratorerna framfört. Ett ständigt uppkommande faktum har varit att barnet vid anmälan ofta backar och inte berättar sanningen för de inblandade myndigheterna vilket kan resultera i att utredningen läggs ner. Många forskningsavhandlingar belyser när professionella och yrkesverksamma med anmälningsskyldighet väljer att anmäla samt när det räknas som en misstanke. Denna studie kommer därför belysa vilka svårigheter det finns med anmälningsskyldigheten gällande barn som far illa. / Each year around 100 000 children are victims of child abuse in Sweden. In Sweden the social services (Child protection services) have a responsibility to work for children’s right to grow up in safe environment conditions. For this to be possible other authorities and agencies are obliged to report to the social services when they suspect or get award about child abuse. School counselors meet children every day at school and possess a position where they can discover child abuse. The purpose of the study has been to highlight which difficulties and disadvantages that mandatory reporting may arise from the perspective of school counselors. The main issues questioning what difficulties there are with the notification requirement regarding child abuse and how the child reacts to a notification/report. The study was based on a qualitative research approach where semi-structured interviews have been conducted. Four school counselors have been interviewed and the empirical data have found that school counselors primarily see notification/reporting as something positive. However, there are difficulties and disadvantages about reporting to the social services. An ever-emerging fact have been that the child at registration often runs and not telling the truth to the authorities involved, which may result in the investigation is closed.Many research theses highlights the fact that many professionals don’t child abuse and also what they count as a suspicion of child abuse. This study will therefore examine the difficulties, advantages and disadvantages that mandatory reporting may arise from the perspective of school counselors.

Syftet med den här litteraturöversikten var att genom tidigare forskning undersöka frågor som berör kooperativt lärande inom läs- och skrivinlärning. Den centrala problemformuleringen för litteraturöversikten var hur det kooperativa lärandet påverkar elevers läs- och skrivinlärning. Problemformuleringen mynnade sedan ut i frågeställningarna om hur kooperativt lärande kan förbättra elevers tidiga läs- och skrivinlärning? Hur presenterar tidigare forskning lärares möjligheter och utmaningar med kooperativt lärande? Vilka möjligheter och utmaningar lyfter tidigare forskning som elever eventuellt möter när de deltar i kooperativt lärande? Omfattande sökningar gjordes för att finna relevant forskning inom området. I det analysarbete som gjorts har tematisk analys använts för att strukturera materialet. Resultatet visar att olika metoder inom kooperativt lärande kan bidra till att förbättra elevers läs- och skrivutveckling. Resultaten visar även på flera gynnsamma effekter hos elever vid användningen av kooperativa arbetsmetoder. Tidigare forskning lyfter även de möjligheter och utmaningar som läraren möter i arbetet med kooperativt lärande.