I juni 2022 fastställde Svea hovrätt en dom i två mål (ÖH 14593–20 och ÖH 1854–21) om presumtionshyra. Utgången i målen förändrade hyresregleringen. Domen gällde den årliga hyresutvecklingen av presumtionshyror. Före domen ökade de hyror som omfattas av presumtionshyra årligen med samma procentsats som övriga hyror som klassas som jämförelsematerial på samma ort. Till följd av hovrättens dom kan presumtionshyrorna inte fullt ut följa den allmänna hyresutvecklingen för andra hyreslägenheter på orten. För att besvara studiens syfte och motsäga hypotesen har en litteraturstudie samt intervjustudie tillämpats. Studiens hypotes lyder: Svea hovrätts dom har ingen effekt på värderingar av fastigheter med presumtionshyra, minskad byggvilja och framtida användning av presumtionshyra. Respondenterna till studiens intervjuer är fastighetsbolag, fastighetsrådgivare, en intresseorganisation och bankväsendet. Med hjälp av intervjuresultaten erhölls information om domens konsekvenser. Dessutom utfördes en simulering genom en kassaflödesanalys som påvisar hur stora effekter domen kan ha till följd av Svea hovrätts beräkningsmodell. Resultatet av studien visar att domen har påverkat bostadsmarknaden, men det är svårt att påvisa i vilken utsträckning. Det är tydligt att domen har skapat större osäkerhet på en redan osäker fastighetsmarknad. Studien visar bland annat på konsekvenser som minskade fastighetsvärderingar av fastigheter med presumtionshyra, minskad byggvilja och minskad framtida användning av presumtionshyra. Respondenterna uppskattar att värdeminskningen på bostadsmarknaden ligger runt 10%, men på grund av simuleringen och osäkerheten kring få genomförda transaktioner kan den faktiska minskningen vara större. Studien indikerar att det minskade bostadsbyggandet, särskilt hyresrätter, kan bero på en kombination av faktorer som finansiell osäkerhet, ökade finansieringskostnader och inverkan av presumtionshyresdomen. I framtiden förväntas andra hyressättningsmetoder än presumtionshyra användas mer. Sedan domen kom har transaktionsmarknaden varit nästintill obefintligt. Vidare studier som fokuserar på återhämtningen av transaktionsmarknaden efter domen skulle bidra till att klargöra domens och marknadens långsiktiga effekter. Genom att analysera transaktioner av aktuella fastigheter över en viss tidsperiod efter domen kan en mer exakt kartläggning av studiens problematik kartläggas. / In June 2022, the Svea Court of Appeal confirmed a judgment on presumption rent in two cases (ÖH 14593-20 and ÖH 1854-21). The outcome of the cases changed rent regulations. The judgment concerned the annual rent development of presumption rents. Before the judgment, the rents covered by presumption rent increased annually by the same percentage as other rents classified as comparative material in the same location. As a result of the Court of Appeal's judgment, the presumption rents cannot fully follow the general rent development for other rental apartments in the locality. To answer the purpose of the study and contradict the hypothesis, a literature study, and an interview study have been applied. The hypothesis of the study is: The Svea Court of Appeal's judgment has no effect on valuations of properties with presumption rent, reduced willingness to build, and future use of presumption rent. The respondents to the study's interviews are real estate companies, real estate advisors, an interest organization, and the banking sector. Information on the consequences of the judgment was obtained using the interview results. In addition, a simulation was performed through a cash flow analysis that demonstrates how large the effects of the judgment can be because of the Svea Court of Appeal's calculation model. The results of the study show that the judgment has affected the housing market, but it is difficult to demonstrate to what extent. The judgment has created greater uncertainty in an already uncertain property market. The study shows consequences such as reduced property valuations of properties with presumption rent, reduced willingness to build, and reduced future use of presumption rent. The respondents estimate that the decrease in value of the housing market is around 10%, but due to the simulation and the uncertainty of a few completed transactions, the actual decrease may be higher. The study indicates that the decline in housing construction, especially rental housing, could be due to a combination of factors such as financial uncertainty, increased financing costs, and the impact of the judgment. The use of rent-setting methods other than presumption rent is expected to increase in the future. Since the judgment last year, the transaction market has been almost non-existent. Further studies focusing on the recovery of the transaction market after the judgment would help to clarify the long-term effects of the judgment and the market. By analyzing transactions of theproperties in question over a certain period after the judgment, a more precise mapping of the problems of the study can be identified.

Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007.

Genom männens historiska överrepresentation av våldsbrott har den kvinnliga brottsligheten ofta kommit i skuggan inom den historiska forskningen, barnamord och häxprocesserna undan-tagna. Giftmord var i fråga om kvinnor, i jämförelse med andra kvinnliga våldsbrott, ett vanligt förekommande brott under 1800-talet. Syftet med denna uppsats är att studera kvinnor åtalade för giftmord vid Svea hovrätt, åren 1870–1890. Genom att studera Svea hovrätts domböcker har 32 åtalade kvinnor för giftmord identifierats under åren 1870–1890. Uppsatsen undersöker hur vanligt förekommande brottet giftmord var i relation till andra våldsbrott med dödlig utgång begångna av kvinnor under denna period. Vidare undersöks vilka som föll offer för detta brott och om tillvägagångssättet skiljde sig åt beroende på vem offret var, samt hur vanligt förekom-mande det var att de anklagade dömdes för brottet i Svea hovrätt. Resultaten visar på att gift-mord tillsammans med mord på barn var de vanligast förekommande våldsbrotten med dödlig utgång, begångna under perioden. De vanligaste offren för kvinnliga giftmord var barn, följt av make, förälder och slutligen övriga offer. Kvinnorna som begick brotten var i hög grad från en enkel social bakgrund, boende på landsbygden. Arsenik var det gift som användes i en majoritet av fallen, men även fosfor, salpetersyra och opiumbaserade läkemedel förekom. Graden av fri-kännande bland de kvinnliga giftmörderskorna var hög med en frikännandegrad på 47%.

Solar energy is resourceful for many purposes, for example, harvesting renewable electricity with photovoltaic (PV) technology. The number of new grid connections of PV is continuously increasing, and the Swedish PV market for residential prosumers is growing. Providing accurate information about PV’s benefits and the installation’s technical details is essential to attract more prosumers to the PV market. One outlet for such information is providers of PV, who are also responsible for the technical details. From a technical perspective, how much of the produced electricity the prosumer can self-consume impacts the profitability of the investment. Higher self-consumption is associated with more savings, and a battery storage system has the potential to increase self-consumption. Two different approaches were used to carry out this thesis. Communication was studied with a qualitative approach, and the technical term self-consumption was analysed quantitatively. A discourse analysis with a pragmatic approach was performed to study what meanings are created when retailers communicate about the two genres within the discourse of PV: the benefits and the technical specifications. Qualitative data used for this part was collected from the websites of PV retailers. The quantitative part involved calculations of self-consumption levels and simulations of a battery storage system in MATLAB using an extensive data set over households with real PV systems. The identified research gap indicates no previous studies on how PV retailers communicate and few studies of self-consumption using data from real systems. The results from the discourse analysis of the benefits showed that some of the central meanings were: “a prosumer's roof is worth money if they can afford the investment”, “PV has a positive environmental impact”, and “adoption of PV is a trend that prosumers should follow”. The central meaning from the analysis of the technical specifications was that “a prosumer does not need to be concerned about the technical aspect of the installation because the company takes care of it”. The results from the quantitative study showed that from the available data, self-consumption was dependent on how the PV system size is matched to the consumption of the household. Depending on the ALR groups, the households had different mean values of self-consumption, whereas the most common group ALR=6 had a mean self-consumption level of 38%. The simulations with battery storage showed that systems with lower initial self-consumption (below 40%) could increase self-consumption faster with increasing battery capacity but could not reach maximum self-consumption values.

Thesis (MA)-- Stellenbosch University, 2013. / ENGLISH ABSTRACT: In this thesis I investigate the radical reframing of maternal representation in the photographic series by Cape Town-based artist Svea Josephy (b. 1969), entitled Confinement 2005-ongoing. Using Julia Kristeva’s theorisation of the maternal body’s relation to abjection, as well as its imperative to the remodelling of the relationship between the corporeal and the cultural, I explore how Josephy’s images explicitly engage with the Kristevan abject in order to disrupt cultural inscriptions of maternity and ‘motherhood’. I contend that Confinement situates Josephy’s experience of ‘becoming-mother’ against the dominant discourses of maternity and birth, and thereby uses the maternal subject as a means to interrogate broader issues of gender and identity. / AFRIKAANSE OPSOMMING: In hierdie tesis ondersoek ek die radikale herberaming van die moederfiguur in Confinement (2005 tot op hede) – ‘n fotoreeks van die Kaapse kunstenaar Svea Josephy (geb. 1969). Julia Kristeva se teorieë oor die moederlike liggaam, en in besonder die moederliggaam se verhouding tot abjeksie, word aangewend om die verband tussen die liggaamlike en die kulturele te herbedink. Ek ondersoek hoe hierdie fotoreeks Kristeva se konsep van die abjekte benut, ten einde kulturele voorskriftelikheid oor moederskap en 'ma-wees' te ontwrig. Ek argumenteer dat Confinement Josephy se ondervinding van 'wordend-moederskap’ die dominante diskoerse van moederskap en geboorte uitdaag, en sodoende die moederlike subjek gebruik om breër aspekte rondom geslag en identiteit te bevraagteken.

2030 marks the 100-year anniversary of The Stockholm Exhibition 1930 and what is often described as an important breakthrough of modernism in Sweden. The “special exhibition” Svea Rike - with the task of strengthening the national identity- has not been given the same attention as other exhibition halls in The Stockholm Exhibition in architectural history. Svea Rike was not part of the initial plans of The Stockholm Exhibition 1930 and is therefore missing in the early and most published plans and models of the exhibition. Exterior and interior photographs of the special exhibition disclose parts of Svea Rike but it’s never entirely uncovered.  In the Svea Rike pavilion at The Stockholm Exhibition 1930 the development of Sweden was shown in a full picture and near the entrance, Herman Lundborg, Head of the State Institute for Racial Biology in Uppsala presented his work on typical racial descriptions and the significance of heritage through photographs, sculptures, and illustration. To see the building Svea Rike is also to see how race and modernity are interconnected and central in the history. Through careful research into archives and collections, examining drawings, photographs, objects, correspondence and other texts, this project aims to find out what the building Svea Rike looked like. Through reading, investigating, approximating, drawing, and model, information is overlapped and a reconstruction of Svea Rike offers a way to see the Stockholm Exhibition from the building Svea Rike.

No description available.

Mitt syfte med uppsatsen var att visa hur föreställningen om ”det främmande” aktualiseras i ett satiriskt tal från 1700-talets Sverige eftersom detta var en tid då man påverkades av en intensiv kontakt med omvärlden. Det jag kom fram till var följande, i Sverige hade man under 1700-talet börjat driva en handel med utländska länder och man köpte in nya varor och dessa kom att ses som både spännande och exotiska. Det svenska samhället påverkades av denna förändring som kom att innebära nya vanor, nya tankesätt och till följd av detta uppstod en bred efterfrågan som i sin tur skapade en slags lyxkonsumtion. Den svenska staten började dock oroa sig för den inhemska handeln och man införde överflödsförordningarna som stoppade handeln av utländska varor. Den intensiva kontakten med främmande länder kom med andra ord att skapa en spricka i den svenska handeln så till den grad att man förbjöd konsumtionen av exotiska och främmande varor, däribland det eftertraktade kaffet. Detta drabbade främst den svenska befolkningen som vid denna tidpunkt hade hunnit vänja sig vid den svarta drycken och ett gensvar på detta förbud var talet om Coffea. Gudinnan får representera det främmande och det exotiska som den svenska staten driver på flykt eftersom det inte passar deras intressen. Vidare delade jag in de persontopikerna som jag funnit under begravningsavdelningarna laus, luctus och consultatio och kom fram till att de ser olika ut beroende på hur man läser texten. Om man ser Coffea som en gudinna som har drivits på flykt ur ett land och att detta räddat befolkningen har man en tolkning, men om man ser det dubbla perspektiv som framgår genom den satiriska stilen förstår man vad talaren egentligen vill få fram. Här kommer nu en sammanfattning av de topiker jag hittade under vardera avdelning. Först hittade jag de som är knutna till laus, som är själva hyllningen i talet. Till denna hör följande topiker, härstamning, nationalitet, medborgarskap, kön, ålder, fysik, utseende, ekonomiska förhållanden, det dygdiga och det lastbara. Coffea kopplas först samman med den sorts karaktärsdrag som är smickrande. Hon beskrivs som vacker och fantastisk, som den gudinna hon i sin helhet representerar. Men allteftersom förändras bilden av den undersköna varelsen och under nästa begravningsavdelning, luctus, som är sorgeskildringen fann jag följande topiker, anseende, yrke, anspråk, känslor, lycka och njutning. Gudinnan Coffea vill sprida sitt budskap men faller pladask och detta är på intet sätt det svenska folkets fel utan det är Coffea som själv har bidragit till sitt eget fall genom sitt skandalösa beteende. Genom henne kommer endast elände och genom den tredje delen i ett begravningstal, som är consoltatio, ger talaren tröst åt befolkningen. De persontopiker jag fann här är hälsa, solidaritet, det goda och det onda samt intention. Kaffet symboliserar den svenska statens syn på ”det främmande”. Ur en satirisk synvinkel hotar gudinnan Coffea den svenska välfärden. Jag har förstått att gudinnan Coffea gestaltas som en övermänsklig varelse vars karaktär är gudomlig, men att hon har brister som man inte bör förbise. Talaren vill råda sin publik att i första hand förstå just detta, men implicit vill han dock påpeka det motsatta. Genom den satiriska stilen har beskrivningarna av henne tillåtits att bli överdrivna och överflödiga, allt för att visa på hennes bristande egenskaper som person. Talarens implicita intention är dock som sagt, en annan. Eftersom Coffea framstår som ett övermänskligt väsen vars karaktär ingen vanlig människa förstår sig på, och det faktum att talaren har valt att framställa kaffet på detta sätt, visar på dennes implicita intention. Genom sin odödlighet kan Coffea aldrig utrotas. Det finns alltid en chans att hon letar sin in i det svenska samhället igen och explicit skulle detta vara förödande, men egentligen menar talaren att det är tvärtom. Kaffet är för många en dryck som man sätter högt värde på och troligen märkte man dess goda kvaliteter redan på slutet av 1700-talet eftersom de förbud som kom flera gånger hävdes. Det spelade ingen roll att den inhemska handeln fick lida och att staten slutligen fick ge vika för befolkningens krav. Men det gjordes flera försök att förbjuda den svarta drycken. 1794 rådde ett förbud som i sin tur skapade den situation som gjorde att Sorge-tal skrevs. Under 1700-talet var skönhetsidealet att man skulle vara så vit som möjligt, överklassen pudrade och sminkade sig kritvita eftersom det motsatta, att vara solbränd och mörk, visade att man tillhörde arbetarklassen som vistades utomhus dagarna i ända. När det kommer till detta synsätt är gudinnan Coffea på samma nivå som bönderna och å andra sidan är hon också ett främmande väsen genom att vara ”något brunlagd”. Hallman har valt den satiriska genren för sitt Sorge-tal för att visa hur den svenska staten såg kaffet, personifierat genom Coffea, som ett hot mot den inhemska välfärden. Det gäller att se talet ur ett dubbelt perspektiv, genom sin explicita argumentation utpekas gudinnan Coffea som den vackra men fruktansvärda varelse hon verkar vara, men också genom den implicita och satiriska argumentationen som visar hur överdrivet och löjligt det faktiskt framstår. Ett annat budskap som är både dolt och implicit är det faktum att det inte är en persons utseende, utan dess personlighet, som är det viktiga. ”Det främmande” är någonting som ter sig både exotiskt och skrämmande på samma gång. Befolkningen lockades av lyxvaror såsom kaffet, medan staten endast värnade om den inhemska handeln. På så vis stoppades konsumtionen av exotiska varor. I talet aktualiseras föreställningen om ”det främmande” genom gudinnan Coffea som genom talets satiriska karaktär framställs som ett hot mot det svenska samhället och därför måste drivas på flykt.

EU:s institutioner bereder för närvarande en förordning innehållandes internationellt privat- och processrättsliga regler i mål om makars förmögenhetsförhållanden. Det senast presenterade textförslaget (kompromissförslaget) lades fram av Italien den 10 november 2014.   Uppsatsen har två syften. För det första syftar den till att synliggöra vissa av de gränsdragnings- och tillämpningsproblem som skulle uppstå om kompromissförslaget skulle antas i dess nuvarande utformning. För det andra syftar uppsatsen till att erbjuda lösningar på de problem som identifieras. Uppsatsens fokus ligger på följande aspekter av förslaget:   Materiellt tillämpningsområde. Domsrättsreglering i mål med anledning av en makes död. Lagvalsreglering. Förbehållen för internationellt tvingande regler och ordre public.   För det första kan förordningens gränsdragning gentemot inomstatliga tvister och underhålls-frågor vålla problem. För att minska dessa problem bör det i en artikel anges att förordningen endast är tillämplig på tvister som har internationell anknytning och att en tillräcklig internationell anknytning föreligger om en av makarna innehar tillgångar som är belägna utomlands. För att avgränsa förordningens tillämpningsområde gentemot underhållsfrågor bör nationella domstolar följa den metod som anvisades i van den Boogard. Denna metod är bland annat adekvat för att kvalificera avtal mahr (islamisk brudpenning). Det är däremot inte möjligt att använda metoden för att kvalificera en dom i vilken 12 kap. 1 § äktenskapsbalken (skevdelningsregeln) har tillämpats. Enligt min mening bör i så fall den nationella domstolen göra en helhetsbedömning utifrån svaren på följande frågeställningar:   Vilket är originaldomens huvudsakliga syfte? I vilken utsträckning beaktas makarnas behov och förmåga i originaldomen?   För det andra är domsrättsreglering av mål med anledning av makes död problematiska. Art. 3 i kompromissförslaget hänvisar nämligen till arvsförordningen, vilket i praktiken kan leda till att den avlidnes barn gynnas på bekostnad av den efterlevande maken. Enligt min mening bör denna problematik minskas genom att den efterlevande maken ges en exklusiv rätt att avgöra om lagvalsreglerna i arvsförordningen eller i art. 5 kompromissförslaget ska tillämpas i ett mål om makarnas förmögenhetsförhållanden.   För det tredje kan kompromissförslagets lagvalsregler leda till problematik. Eftersom deras utformning skiljer från lagvalsreglerna i arvsförordningen och 2007 års Haagprotokoll finns det en risk att en make över- eller underkompenseras ekonomiskt. Risken kan minskas genom att makarna ingår ett lagvalsavtal eller genom att en domare tillämpar en nationell jämkningsregel eller en EU-rättslig flyktklausul (t.ex. art. 5 i 2007 års Haagprotokoll). För att ytterligare minska risken för att över- och underkompensation bör en flyktklausul införas i förslaget till förordning om makars förmögenhetsförhållanden.    En viss lagvalsregel är särskilt problematisk, nämligen art. 20a.3 i kompromissförslaget (hemvistbytesregeln). Artikeln har en bristande flexibilitet och bör därför förändras på följande vis:   Rekvisitet ”undantagsvis” bör avlägsnas. Istället bör den i punkt 2 föreslagna tidsgränsen spegla den restriktivitet som önskas. Istället för att lagen i makarnas nya hemvistland ska bli tillämplig efter en ”avsevärt mycket längre tid” bör en fast tidsgräns införas. Det bör förtydligas vad som avses med kravet på att makarna ska ha åberopat lagen i den andra staten för att ordna eller planera sina förmögenhetsförhållanden.   Enligt min mening är det lämpligt att hämta vägledning till hur tidsgränsen (se punkt 2) bör utformas i 4 § andra stycket lagen (1990:272) om internationella frågor rörande makars och sambors förmögenhetsförhållanden.   För det fjärde finns problematik med anknytning till kompromissförslagets förbehåll för internationellt tvingande regler och ordre public. Av resonemanget framgår att lagstiftaren måste föra ett detaljerat resonemang (a detailed assessment) för att 7 kap. 4–9 §§, 11 kap. 8 § och 12 kap. 1–3 §§ äktenskapsbalken (1987:230) ska kunna betecknas som internationellt tvingande även efter att förordningen har trätt i kraft. Slutligen dras slutsatsen att det är önskvärt att ramarna är snäva när det gäller en nationell domstols möjligheter att underlåta att tillämpa utländsk rätt som ger rättskraft åt avtal om mahr.