Syftet med denna studie är att undersöka hur ett antal elever och några svensklärare tänker om litteraturvalet i allmänhet och hur de förhåller sig till idéer om en statlig litterär kanon för den svenska gymnasieskolan samt hur lika respektive olika deras uppfattning är gällande en statlig litterär kanon. Studien utgick från både en kvalitativ och kvantitativ metod där tre svensklärare deltog i intervjuer och 40 gymnasielever deltog i en enkätundersökning. Studien visar att lärarna är medvetna om att det råder en sorts kanon i den svenska gymnasieskolan, lärarnas attityder spelar roll vid valet av litteratur och att både svensklärarna och gymnasieeleverna har olika uppfattningar om införandet av en statlig litterär kanon.

Syftet med studien är att undersöka hur svensklärare i årskurs 4-6 arbetar när det gäller att utveckla läs- och skrivförmågan hos elever i behov av stöd. Studiens data har samlats in genom ostrukturerade intervjuer med sex verksamma svensklärare på mellanstadiet. Datainsamlingen har bearbetats med stöd av en innehållsanalys och tolkats utifrån det sociokulturella perspektivet. Tidigare forskning visar att lärare behöver skapa en undervisning som grundar sig i elevernas olika förutsättningar och behov. Elevmaterialet måste vara anpassat efter elevens tidigare kunskaper samtidigt som materialet stöttar elevens vidareutveckling. För att kunna vägleda eleven vidare i utvecklingen behöver läraren dokumentera den lärprocess som eleven genomgår. Eftersom samhället idag blir alltmer digitaliserat har lärares möjligheter att individanpassa undervisningen vidgats. De nya digitala verktygen har öppnat upp för ett multimodalt och anpassat lärande. Resultaten visar att lärarna använder olika metoder för att kartlägga elevers läs- och skrivförmåga. Lärarna grundar svenskundervisningen på elevernas tidigare läs- och skrivkunskaper för att samtliga elever ska kunna befinna sig i klassrummet. Lärarna anser att de digitala verktygen gör det möjligt för lärarna att möta fler elevers behov. Slutsatserna som studien visar är att lärarna arbetar för att skapa en inkluderande och individanpassad svenskundervisning som utgår från elevernas olika läs- och skrivbehov.

<p>Syftet med denna uppsats är att undersöka svenskämnets identitet och attityden till ämnet. Undersökningen är riktad till elever i år 9, svensklärare och lärare i andra ämnen. Hur ser dessa informantgrupper på ämnet och ämnets roll i skolan? Undersökningen grundar sig i tre olika frågeformulär (bilaga 1, 2 och 3) och den är utförd med både kvantitativ och kvalitativ metod.</p><p>Resultatet från undersökningen visar att attityden till svenskämnet i stort är positiv. När det gäller ämnets identitet och kärna visar resultatet på ett till ytan sett helhetsämne men ämnet verkar splittrat då vi gör en fördjupad tolkning av svaren. Vår undersökning visar att elever ser ämnet som ett viktigt ämne men att attityden till ämnet är positiv men inställningen är negativ. Kärnan i ämnet anses vara läsa och att skriva. Svensklärarna menar att ämnet tenderar att ses som ett stödämne men ett viktigt sådant. De anser att ämnets kärna är att läsa olika typer av texter, att skriva och att reflektera. Lärarna i andra ämnen anser att svenskämnets identitet ligger i språkförståelsen och att göra sig förstådd i tal och skrift. De har en positiv attityd till ämnet. Informantgrupperna menar att ämnet ska behålla sin plats som ett eget ämne på schemat, men ett samarbete mellan olika ämnen och svenskämnet förespråkas av lärarinformanterna.</p>

<p>Vårt syfte med denna uppsats är att undersöka hur undervisningen i grammatik bedrivs hos verksamma gymnasielärare och om den påverkas av lärarnas inställning till, och erfarenheter av grammatik. Vi har valt en kvalitativ metod där vi har intervjuat sju gymnasielärare i svenska. Undersökningen visar att lärarna anser att grammatik är viktigt och intressant samt kan också konstatera att arbetssättet i grammatik varierar. En del väljer att integrera grammatikundervisningen i andra moment, ex. skrivträning, medan andra har enskilda grammatikmoment. Undersökningen visar också att lärarnas erfarenheter av grammatik påverkar det egna intresset för grammatik, och därmed också inställningen till grammatikundervisning, som i sin tur i olika utsträckning också påverkar undervisningssättet. En intressant avvikande iakttagelse är att en av lärarna som brann för högskolegrammatiken och har ett stort personligt intresse för grammatik, väljer att inte undervisa i det idag.</p><p> </p><p>  </p> / <p>The purpose of this essay is to examine how grammar teaching is conducted by teachers in upper secondary school and if it is affected by their attitude towards, and experience of grammar. We have chosen in-depth interviews as our method of investigation in which we have interviewed seven upper secondary school teachers. The investigation shows that the teachers find grammar important and interesting, and also that their teaching methods vary. Some chose to integrate the grammar teaching, for example in the writing process while others prefer teaching grammar separately. Furthermore the investigation shows that teachers’ experience of grammar affects their interest in grammar, and therefore also in various extents has an effect on the way they conduct their teaching. An interesting deviation is that one of the teachers who really was excited about the university grammar during the teacher education, and has a great personal interest in it, chooses not to teach grammar at all.</p><p> </p>

Denna studie har en tidigare genomförd litteraturstudie som bakgrund vilken syftade till att kartlägga den kunskapssyn som ligger bakom mätning av elevers läsförståelse. Litteraturstudien visade att forskningsområdet är eftersatt men i en försiktig slutsats konstaterades att det nationella läsförståelseprovet under Lgy11 bättre verkar spegla samhällets kunskapssyn än under Lpf94. Syftet med föreliggande studie var att, genom kvalitativa intervjuer med svensklärare på gymnasiet, undersöka hur mätning av läsförståelse kan göras tillförlitlig. Resultatet av föreliggande studie visade att muntliga och skriftliga uppgifter med fokus på helhetsförståelse samt förmågan att koppla det lästa till omvärlden är de sätt på vilka informanterna huvudsakligen mäter läsförståelse. Bedömningssätt likt det nationella läsförståelseprovet tar väldigt lite eller i vissa fall ingen plats i undervisningen. Av resultatet framgick också att det finns olika typer av läsförståelse som verkar testas mest tillförlitligt på olika sätt: den tekniska sidan av läsförståelse är mer lämpligt att pröva med hjälp av läsprov; den bredare typen av läsförståelse som innefattar helhetsförståelse samt förmågan att dra paralleller till omvärlden är mer lämpligt att pröva med hjälp av diskussioner och skriftliga uppgifter. / <p>svenska</p>

Skönlitteratur är en central del i ämnesplanen för gymnasiet men läsning bland ungdomar minskar enligt undersökningar. Denna studie fokuserar på hur svensklärare på gymnasienivå använder sig av motivationsarbete vid läsning under svenskkurserna. Studien ämnar därför undersöka vilka olika motivationsfaktorer, med utgångspunkt i skönlitteratur, som svensklärare arbetar med i undervisningssammanhang samt hur dessa faktorer kan ökas. Resultatet har framkommit genom en tematisk analys gjord utifrån den valda metoden, intervjuer. Eftersom forskarna menar att det inte finns en enhetlig teori när motivation ska undersökas gjordes valet att applicera fyra olika teorier vid diskussionen av resultatet av intervjuerna. De faktorer som framkom genom den tematiska analysen var:  1. De faktorer som ökar elevers motivation i utgångspunkt i läsning av skönlitteratur är att undervisningen är individanpassad, att det finns tydliga instruktioner och att undervisningen är verklighetsförankrad.  2. De möjligheter lärarna kan utläsa som ökar elevernas motivation till skönlitterär läsning är lärarens arbetssätt, hur de presenterar läsningen och lärarens personlighet.  3. Hur lärarna arbetar med motivation i klassrummet är att de genomför läsplaner, har högläsning, tävlingar, arbetar med lässtrategier och de lägger också en stor vikt vid gruppens delgivande av motivation till varandra.  Vad som kunde utläsas av intervjuerna var att lärarna inte alltid har en grund i tidigare forskning och beprövade erfarenheter vid motivationsarbetet. Skönlitteratur är dock något som är väsentligt att individanpassa i undervisningssammanhang när det finns behov att öka motivationen hos eleven. / Fiction is a central part of the subject plan for high school but reading among young people decreases, according to surveys. This study focuses on how Swedish teachers, at high school level, use motivational work within reading related assignments during Swedish courses. The study therefore intends to investigate the different motivational factors based on fiction, which Swedish teachers work with, in the educational context and how these factors can be increased. The result has been obtained through a thematic analysis based on the chosen method, interviews. Previous research claims that there is no comprehensive approach when analyzing motivational work. The choice was there for made to apply four different theories in the discussion within the outcome of the interviews. The factors identified by the thematic analysis were: 1. The factors that increase the motivation of students based on reading fiction are that the teaching is individualized, that there are clear instructions and that the teaching is authenticated.2. The possibilities the teachers can read that increase the students' motivation for fictional reading is the teacher's way of working, how they present reading and the teacher's personality. 3. How teachers work with motivation in the classroom is that they implement reading plans, reading aloud, competitions, work with reading strategies and they also attach great importance to the group's motivation to each other. The result from the interviews reviled that the teachers did not always have a foundation in previous research and proven experiences in the work of motivation. It’s essential to apply individual adaptation in the educational context affecting fiction.

Syftet med denna uppsats är att undersöka svenskämnets identitet och attityden till ämnet. Undersökningen är riktad till elever i år 9, svensklärare och lärare i andra ämnen. Hur ser dessa informantgrupper på ämnet och ämnets roll i skolan? Undersökningen grundar sig i tre olika frågeformulär (bilaga 1, 2 och 3) och den är utförd med både kvantitativ och kvalitativ metod. Resultatet från undersökningen visar att attityden till svenskämnet i stort är positiv. När det gäller ämnets identitet och kärna visar resultatet på ett till ytan sett helhetsämne men ämnet verkar splittrat då vi gör en fördjupad tolkning av svaren. Vår undersökning visar att elever ser ämnet som ett viktigt ämne men att attityden till ämnet är positiv men inställningen är negativ. Kärnan i ämnet anses vara läsa och att skriva. Svensklärarna menar att ämnet tenderar att ses som ett stödämne men ett viktigt sådant. De anser att ämnets kärna är att läsa olika typer av texter, att skriva och att reflektera. Lärarna i andra ämnen anser att svenskämnets identitet ligger i språkförståelsen och att göra sig förstådd i tal och skrift. De har en positiv attityd till ämnet. Informantgrupperna menar att ämnet ska behålla sin plats som ett eget ämne på schemat, men ett samarbete mellan olika ämnen och svenskämnet förespråkas av lärarinformanterna.

Det här är en studie om svensklärares attityd till grammatikundervisning. Jag har undersökt vad några svensklärare på gymnasieskolor i Mellansverige har för uppfattning om grammatik, deras egen grammatikundervisning, och grammatik i styrdokumenten. För att försöka svara på frågeställningarna har sex stycken semistrukturerade intervjuer genomförts med svensklärare på några olika skolor i området. Intervjuerna har visat att det finns skilda åsikter bland de medverkande lärarna kring frågor om deras egen erfarenhet av grammatik, deras undervisning, grammatikens roll i svenskämnet och styrdokumentens behandling av grammatiken. Det upptäcktes även likheter i, till exempel, deras uppfattningar om grammatikens nytta och det faktum att de flesta var missnöjda med styrdokumenten samt att elevernas förkunskaper när de börjar på gymnasiet inte alltid är tillräckliga. Studiens resultat ger en inblick i några svensklärares attityder till grammatikundervisning, men är inte generaliserbar och speglar inte hur alla svensklärares åsikter ser ut. / <p>svenska</p>

Syftet med denna studie är att genom kvalitativa skriftliga intervjuer med svensklärare på gymnasiet undersöka vilka arbetssätt lärare i svenska använder sig av i arbetet med skönlitteratur i gymnasieskolan och med vilken motivering. Syftet är också att se om det finns arbetssätt som bör undvikas, om det finns en tanke om att kritiskt läsa skönlitteratur med eleverna och om detta kan variera beroende på antal års erfarenhet som lärare. Resultatet av studien visar att varierande arbetssätt samt anpassning från lärare till grupp och individer är att föredra. Mer klassiska arbetssätt med skönlitteratur så som att låta elever recensera böcker pekades särskilt ut som negativt. En kritisk läsning förespråkades av majoriteten av informanterna, dock blandat med en läsform utskriven som upplevelseläsning. Svaren i studien visade också att lärarnas antal år som arbetande lärare inte gjorde några större skillnader i svaren. Resultatet visar också på en nyfikenhet till vidare forskning inom samma område med ett fokus på samarbete mellan olika ämnen inom läsning av skönlitteratur.

The aim with this study is to conduct a text analysis of 40 texts from www.skrivbanken.se . The texts were written by fifteen year old boys and girls in the school subject Swedish. The texts were analyzed from a gender perspective. The differences in contents, the use of concepts, attitudes towards the imposed information and formality were examined.. The theoretical background on expectations on gender roles was used to construct a framework for analyzing the text.  The result shows that there were more differences between the individuals in every sex group rather than between the two groups. The texts are very small in size and therefore it is difficult to make a significant generalization based on them. Differences that the analysis shows, is that the girls used I and we more than the boys. The boys were instead better than the girls at summarizing and giving example in their texts. However, they were not as good as the girls at setting up a letter according to established conventions.  The underlying explanation to the differences is most likely due to teaching and other adults in the pupils’ environment having conscious and unconscious expectations on girls and boys. These expectations in turn contribute their acceptance of these roles. Girls are encouraged to write well and correctly and boys to express their opinions in the classroom, with the result that pupils focus on different things when writing texts.