Syftet med den här uppsatsen var att undersöka om det fanns en litterär kanon i svensklärarprogrammen. Studien har med hjälp av kvantitativ metod undersökt programmens litteraturlistor för att se om det fanns verk eller författare som var ständigt återkommande. Studien har även undersökt vilka som representeras i urvalet. Då svensklärarutbildningen riktar sig mot blivande lärare uppstod även frågor kring det litterära urvalets relevans i kommande yrkesutövning. Uppsatsen har därför även undersökt hur resultatet förhöll sig till läroplanen och ämnesplanen i svenska. Resultaten var att det går att urskilja mönster i litteraturlistorna som kan tolkas som en inofficiell kanon. Det var även möjligt att urskilja en stor användning av ett fåtal svenska författare mellan lärosätena. Det visade sig också vara stor ojämlikhet bland de författare och verk som representerades. Generellt är författarna män som gett ut verk i Sverige eller Europa under år 1780 fram tills idag. Efter att ha undersökt de litteraturvetenskapliga kurserna upptäcktes att de till mestadels stämde med undervisningskraven från Skolverket. Men i relation till vilka som representeras i litteraturlistorna är det möjligt att säga att innehållet på kurserna bättre behöver stämma överens med undervisningskraven från Skolverket. För utbildningens enda egentliga syfte är att förbereda lärarstudenterna inför kommande yrke.

Detta examensarbete syftar till att undersöka hur svensklärare på gymnasiet resonerar om digital informationssökning och hur digital informationssökning inkluderas i deras undervisning. I styrdokumenten för gymnasieskolan formuleras strävan efter livslångt lärande och delaktighet i det demokratiska samhället. En parameter som anges är förmågan att söka sig till och ta ställning till information (Skolverket, 2021a). Inom lärarkollegium är det dock inte självklart vilket ämne som ansvarar för att utveckla elevernas förmågor inom digital informationssökning. För blivande ämneslärare inom svenska på gymnasiet är det därför av intresse att undersöka vilket ansvar svenskämnet tar och har inom digital informationssökning. För detta syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med sju lärare verksamma inom Malmö stad, varav sex stycken undervisar i svenska på gymnasiet och en i svenska som andraspråk på Komvux. Att avgränsa urvalet till lärare verksamma inom Malmö stad har gjorts med hänsyn till att detta arbete kommer att fungera som underlag för aspekter som undersöks vidare i forskningsprojektet “Skolors och förskolors digitalisering och digitala kompetens i praktiken” (Godhe, 2020).  I bakgrunden redogörs för svenskämnets syfte inom gymnasial utbildning samt definitioner av begreppen information, informationssökning samt sökkritik. Därefter följer en genomgång av studiens teoretiska ramverk vilken innefattar begreppen stöttning och New Literacy, utifrån en sociokulturell syn på lärande, samt en schematisk modell av digital informationssökning. Resultatet leder vidare till slutsatser som relateras till tidigare forskning inom digital informationssökning. Analysen och tolkningen visar på att det råder en stor samstämmighet mellan deltagarna gällande deras förståelse av vad digital informationssökning innebär. Resultatet visar även att källkritik har en tendens att dominera undervisningen. Lärarna belyser ett behov av att kontrollera elevernas informationssökande och undviker moment med fri digital informationssökning. Detta kan både ses som begränsning och stöttning. Utifrån resultatet görs en reflektion över vilken plats digital informationssökning har inom svenskämnet på gymnasiet tillsammans med förslag på potentiella metoder för att förstärka närvaron av digital informationssökning inom svenskämnet.

Syfte med arbetet är att få en inblick i hur fyra svensklärare i årskurs 4–6 väljer skönlitterära texter i svenskundervisningen med flerspråkiga elever. Vi undersöker även hur dessa lärare arbetar med skönlitteratur i undervisningen. I denna studie utfördes semistrukturerade intervjuer med fyra behöriga mellanstadielärare från tre olika skolor i Västerås stad. Resultatet visade att lärarnas val av skönlitteratur utgick från elevernas intresse, erfarenhet, kunskapsnivå och det läraren ansåg att eleverna behövde utveckla. Valet kunde även påverkas av skolämnen som exempelvis kultur, sexualkunskap och värdegrunder. Lärarna använde sig av varierande arbetsmetoder i undervisningen som oftast grundade sig i att arbeta i sociala interaktioner. De använde sig av högläsning, boksamtal, cirkelmodellen och bokcirklar. Resultatet visade även att alla fyra lärare arbetade i samspel med sina elever för att kunna tydliggöra och kartlägga händelser i böcker och texter. Lärarna såg till att ha gemensam läsning, där de stöttade elever genom exempelvis kodväxling, långsammare läsning och diskussioner. En informant valde även att utsätta lika mycket tid för enskild läsning som gemensam läsning för att göra sina elever till självständiga läsare.

Eleverna brukar i undervisningssammanhang utföra en formativ kamratbedömning av varandras skolarbeten och stödmaterialet Kunskapsbedömning i skolan: praxis, begrepp, problem och möjligheter från Skolverket (2011, s. 9) påvisar att formativ bedömning är bra för lärande. Det handlar om att identifiera elevers styrkor och svagheter för att stödja dem vidare i deras kunskapsutveckling. Kamratbedömning handlar om att elever fungerar som resurser för varandras lärande. En problematik med kamratbedömning är att eleverna inte har tillräckligkunskap om hur bedömningsformen fungerar och att de inte använder den återkopplingen som de får för att den effektivt ska gynna deras lärande (Jönsson 2013, ss. 110, 121). I Läroplanenför grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11,ss. 16, 261) belyses vad elever är i behov av att utveckla ”[…]Hur man ger och tar emot respons.”. I detta fall är bedömningsformen en väsentlig del av svenskundervisningen och främst när det kommer tillskrivuppgifter. Läraren ska ge eleverna tillfällen att visa sina kunskaper och förmågor i att både ta emot kamratrespons samt ge kamratåterkoppling, då detta är någonting som svenskläraren ska bedöma. Syftet med denna studie är att undersöka högstadieelevers samt svensklärares användning av och reflektioner om kamratbedömning i svenskämnet. Studien grundas på en kvalitativ studie och handlar om att utifrån ett elev- och lärarperspektiv få syn på uppfattningar rörande kamratbedömning i svenskundervisning. Metodvalen för denna studie är fokusgruppsintervjuer och semistrukturerade intervjuer. Undersökningen genomfördes i två grundskolor i västra Sverige och sammanlagt har 4 svensklärare i årskurs 7-9 samt 6 högstadieelever medverkat i denna studie. Studiens resultat visar att alla högstadieelever undviker att göra kamraten ledsen när de ger sin respons på muntliga respektive skriftliga framställningar. Eleverna brukar inte alltid vara ärliga när de ger kamratrespons, och detta förekommer i såväl muntliga som skriftliga framställningar. Oärligheten sker främst med någon som eleverna inte har en bra relation med där de inte vågar.

Denna undersökning syftar till att ta reda på vilka möjligheter och begränsningar svensklärares samtal i facebookgrupper för svensklärare har. Undersökningens frågeställningar är: 1) Hur använder sig svensklärare av en facebookgrupp för svensklärare?, 2) I vilken utsträckning kan samtal mellan svensklärare i en sådan grupp ses som kollegialt lärande? Undersökningens teoretiska ramverk består av hermeneutik, systemisk-funktionellgrammatik och tre olika perspektiv på kollegialt lärande från Skolverket (2013), Timperley(2013) och Wenger m.fl. (2002). Metoden för undersökningen är netnografi och materialetbestår av inlägg, kommentarer, reaktioner och delningar från en facebookgrupp försvensklärare. Inläggen kategoriserades utifrån de allmänna språkhandlingarna fråga, påstående, uppmaning och erbjudande. Frågor och påståenden jämfördes sedan mot huvuddragen av de tre perspektiven på kollegialt lärande. Undersökningens resultat visar att det inte finns någon begränsning gällande vilka språkhandlingar som kan utföras inom ramen för gruppen samt att det inte finns någon övervikt för någon typ av språkhandling. Rörande kollegialt lärande är facebookgruppen en plats där en gemensam kunskapsbas skapas genom att lärare delar med sig och efterfrågar undervisningsmaterial, diskuterar påståenden och svarar på varandras frågor samt ger råd och stöttning. De diskuterar även olika begrepp och pedagogiska inriktningar samt delar med sig av egna erfarenheter. Det kollegiala lärandet i gruppen pågår också under en längre tid och utgår från gemensamma problemområden. Det som saknas i gruppen är en tydlig arbetsgång ochgemensamma slutsatser, förhållningssätt och praktiker. Istället finns flera olika slutsatser,förhållningssätt och praktiker. Det saknas också tecken på att slutsatser och nya kunskaperomsätts i praktiken. Facebookgruppen kan dock till stor del ses som en plattform för kollegialt lärande med tanke på vad som är genomförbart inom ramen för gruppen. Facebook ger också en unik möjlighet för svensklärare att utvidga sitt kollegium och själva sätta agendan för det kollegiala lärandet.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka några svensklärares uppfattningar om Chat GPTs påverkan på elevers textproduktion i svenskämnet. Materialet utgörs av semistrukturerade intervjuer med nio legitimerade svensklärare och har bearbetats enligt innehållsanalys. Resultatet visar att lärare anger att elever använder Chat GPT i varierande utsträckning, och att det finns skillnader mellan skolor och mellan klasser på samma skola. Det varierar också varför elever väljer att använda Chat GPT. Resultatet visar att lärarna har olika inställning till Chat GPT i svenskämnet men alla av de tillfrågade lärarna framhåller olika sätt hur verktyget kan användas både av lärare och elever. Konsekvenserna av elevers användande av Chat GPT är förändrade examinationsformer, och negativ påverkan på elevers läs- och skrivförmåga. Studiens slutsats är att det varierar i vilken utsträckning elever använder Chat GPT men utifrån studiens resultat kan man dra slutsatsen att det kan påverka elevers textproduktion negativt. Andra slutsatsen är att åtta av lärarna har kunskaper om Chat GPT men har däremot vaga kunskaper hur verktyget kan användas för att främja textproduktion.

Genom diskursanalys undersöker detta examensarbete vilka förståelser av chatbotten ChatGPT som skapas genom nyhetsrubriker och ingresser. Analysen är förankrad i diskursteori. Genom enkäter ämnar arbetet också undersöka hur svensklärare dels ställer sig till ChatGPT, dels resonerar om svenskämnets framtid. Den teoretiska ansats som relateras till enkätundersökningens resultat är en kombination av två teoretiska modeller som båda behandlar teknik i undervisning och förändring. Resultatet av diskursanalysen visar att element som bland annat fusk, revolution/förändring, robot och AI har nått stabilitet i materialet och att det sammantaget skulle kunna leda till en allmän förståelse av ChatGPT som något hotfullt mot utbildningsväsendet. Det förefaller dock finnas tendenser till alternativa förståelser, men som i materialet inte har lyckats nå stabilitet. Resultatet av enkätundersökningen visar att svensklärarna är övervägande negativa till chatbotten i undervisning. Fuskproblematiken och hotet mot rättssäkerheten vid bedömning tycks för närvarande överskugga en diskussion om ChatGPT:s potentiella positiva effekter på undervisning och lärande i flera avseenden.

Detta är ett examensarbete som ämnar undersöka hur svensklärare ser på genusperspektivet i undervisningen, genom en kvalitativ studie där fem svensklärare bidragit genom intervjuer. Syftet är att undersöka hur svensklärare ser på att jobba utifrån ett genusperspektiv i svenskundervisningen. För att konkretisera mitt syfte utgår jag ifrån tre essentiella frågor: Hur ser svensklärarnas syn på genus och jämställdhet ut i förhållande till värdegrunden?, Vilka hinder möter svensklärarna som eftersträvar att arbeta utifrån ett genusperspektiv?, Vad anser svensklärarna om att arbeta utifrån ett genusperspektiv i en mångkulturell skola? Utifrån styrdokumenten resonerar jag kring hur intervjupersonerna väljer att definierar begreppet ”jämställdhet”. Därefter presenteras vilka hinder de intervjuade upplever att de möter i arbetet med genusperspektivet, detta presenteras utifrån fyra kategorier: Kollegor, Elever, Texter och Läraren. Slutligen har jag valt att lägga ett mångkulturellt perspektiv på studien och diskuterar då hur svensklärarna tänker kring kulturella skillnader och jämställdhet. I mina slutsatser kommer jag fram till att ett stort hinder för att man som lärare ska kunna arbeta utifrån ett genusperspektiv är avsaknaden av diskussioner kring ämnet med kollegor och skolledning. Utan diskussioner blir genusperspektivet något väldigt individuellt som några av de intervjuade känner att de varken har tid eller kraft att arbeta med. Även avsaknad av adekvat material som är lättillgängligt efterfrågas av intervjupersonerna. Även intervjupersonernas syn på sin egen roll i klassrummet diskuteras och åsikterna går isär om huruvida en svensklärare ska fördela ordet i klassrummet eller inte. Slutligen diskuteras kulturella skillnader och jämställdhet och hur detta påverkar de intervjuade lärarna.

Det här arbetet belyser svensklärares och skolbibliotekariers arbete med skönlitteratur på två skolor i Skåne. Undersökningen har fokus på elevers läsning av skönlitteratur. Arbetet syftar till att skapa förståelse för hur samarbetet mellan de två yrkesgrupperna kan se ut samt vilka fördelar respektive nackdelar som kan uppstå som ett resultat av dessa samarbeten. Arbetet bygger på fyra ostrukturerade kvalitativa djupintervjuer med svensklärare och skolbibliotekarier. Intervjuerna har analyserats och tolkats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att de två skolornas svensklärare och skolbibliotekarier arbetar läsfrämjande på olika sätt och att förklaringen till den här skillnaden är att samarbetet är format av skolans syfte med läsning.

Syftet med föreliggande arbete är att undersöka hur några svensklärare i grundskolans senare år ser på användandet av IKT i svenskämnets litteraturundervisning. Vi har tagit reda på vilka möjligheter respektive utmaningar som de ser med att använda IKT i litteraturundervisningen. Dessutom har vi tagit reda på hur deras litteraturpedagogiska syften stämmer överens med deras användning av IKT, samt hur de tolkar de nya styrdokumenten. Vi har genomfört fyra kvalitativa intervjuer med lärare som arbetar med att integrera användande av IKT i sin svenskundervisning. I analysen av intervjuerna utgår vi från ett sociokulturellt perspektiv samt ett semiotiskt perspektiv på lärande. Resultatet visar att de möjligheter lärarna ser kan resultera i ett elevcentrerat lärande. Det som däremot är av störst vikt för att dessa möjligheter ska uppkomma är lärarens roll och det sätt på vilket denne integrerar IKT i litteraturundervisning. I sammanhanget tycks inte det förhållningssätt till IKT i undervisning som betonas i läroplanen vara förankrat i lärarnas syn på bruket av digitala medier i litteraturundervisning.