This paper explores how craft in general, and the tradition of machine knitting in particular, can act as support and an alternative method within healing processes connected to stress and burn-out. The paper uses creative writing and an intimate approach to reach for and highlight metaphors and epiphanies within the making of craft, discussed from micro and macro perspectives. The search for the garden of fiber delights includes discussions and reflections about the artistic practice in relation to thinkers as sociologists Bruno Latour and the actor-network theory, and Hartmut Rosa, and his theory about an accelerating society and the need for resonance. Some of the artists referenced in the paper are Hilma af Klint, Yayoi Kusama and Niki de Saint Phalle. The main wonder of this project and paper is: what will happen when I as an artist start to respond to the seed of resonance within, and not follow the norms and expectations emerged by capitalism causing stress? How can this knowledge be applied in the meeting with other people in need of healing and rest?

I detta arbete undersöks möjligheterna att använda mikroalger som råvara för produktion avbiogas, både genom en litteraturstudie och genom en förstudie för hur en pilotanläggning förhållbar odling av mikroalger för biogasproduktion skulle kunna initieras. Utgångspunkten ärhållbarhet, vilket innebär att odlingen av mikroalgerna baseras på befintliga, outnyttjadesamhällsflöden. Avloppsvatten och koldioxidutsläpp är exempel på flöden som kan orsakanegativ miljöpåverkan i form av klimatförändringar, övergödning och försurning. Om dessaresurser istället får utgöra närings- och kolkällor vid odling av mikroalger för produktion avbiogas utnyttjas dessa resurser istället till att generera hållbart producerad energi. Närbiogasen ersätter fossila bränslen ökar miljövinsten ytterligare. Det är dock grundläggande attproduktionen är ekonomiskt hållbar, och litteraturstudien visar att detta inte är fallet vidmikroalgbaserad produktion av endast biogas. Därför krävs tillämpning av ettbioraffineringskoncept, där inte bara biogas produceras av mikroalgerna utan även andraprodukter som till exempel vätgas, enzymer, värme och elektricitet. I förstudien beskrivs hurett projekt kan planeras för att utreda om ett sådant system kan bli hållbart. Det delas upp ifyra delprojekt: 1) systemdesign och hållbarhetsanalys; 2) en projektplan för delprojekt 3 och4; 3) laboratorietester; och 4) tester i pilotskala. Endast det första delprojektet, där systemetsom beskrivs i litteraturstudien definieras och hållbarhetsanalyseras, diskuteras i detalj iförstudien. Genomförandet av delprojekten ingår inte i detta arbete. / This paper examines the possibility of using microalgae as raw material for the production ofbiogas. This was achieved through studies of relevant literature as well as through a basicproject plan regarding the initiation of a pilot plant. The theory of sustainable microalgaecultivation is based on the utilization of existing resource flows that are currently unutilized insociety, such as waste water and flue gas emissions. These resources can cause environmentalissues such as climate change, eutrophication and acidification. However, they can alsoprovide the nutrients necessary for effective microalgal growth, and the microalgae can inturn be utilized as a sustainable energy source for production of biogas. Replacing fossil fuelswith microalgal biogas may lead to environmental benefits. A review of literature, however,shows that when biogas alone is produced from the microalgae the process is noteconomically sustainable. Hence, a biorefinery concept is suggested where products such ashydrogen, enzymes, heat and power make the system sustainable. A basic project plandiscribes one possible scenario for the initiation of sustainable cultivation of microalgae andthe subsequent biorefining process for the production of biogas. The project is divided intofour phases: 1) system design and sustainability analysis; 2) a feasibility study for phase 3 and4; 3) laboratory tests; and 4) pilot scale tests. Only the initial phase of the project, whichdefines the system design described in the literature study and provides a sustainabilityanalysis over the defined system, is discussed in detail. None of the project phases will beimplemented as part of this study.

Studiens syfte var att undersöka hur industriell symbios kan skapa en hållbar utveckling i fiskeindustrin. Studien utgick ifrån en industriell symbios i Sotenäs kommun vilket innefattar aktörer inom livsmedelsindustrin, biogasanläggning, landbaserad laxodling, ekologiskt jordbruk och algodling. De hade en vision för symbiosen att skapa en cirkulär ekonomi i fiskeindustrin vilket var utgångspunkten i studien. Det undersöktes även vilka hållbarhetsvinster landbaserad fiskodling skapar i förhållande till traditionell fiskeindustri med landbaserad laxodling som utgångspunkt samt hur aktörerna i symbiosen ser på hållbarhet. I studien användes en kvalitativ intervjumetod där datainsamlingen analyserades med kodning. Resultatet visade att industriell symbios bidrar till hållbar utveckling i fiskeindustrin då det skapar cirkulär ekonomi, lägre miljöbelastning och stärker det lokala samhället. Industriell symbios möjliggör för ett ökat värdeskapande för verksamheterna på ett sätt de inte hade uppnått individuellt. Aktörerna såg på hållbarhet ur ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv och arbetade för att utveckla sina verksamheter till att vara hållbar för framtiden. hållbarhetsvinsterna med landbaserad laxodling var att det finns ekonomisk vinning, bra komplement i industriell symbios, friskare fiskar, lägre miljöbelastning och tryggare arbetsförhållanden. Studien visade att industriell symbios gör att fiskeindustrin kan bli hållbar för framtiden. / The aim of this study was to investigate how industrial symbiosis can create a sustainable development in the fishing industry. The case study was an industrial symbiosis in Sotenas, Sweden consisting of marine food industries, organic farm, algae production, land-based salmon farm and biogas plant. They had a vision to create a circular economy in the fishing industry with industrial symbiosis. The study also investigated in the sustainability gains in land-based fish farms in comparison to traditional fishing industry and the actors view on sustainable development. The study used a qualitative method with semi structured interviews which was analysed with coding.  The results showed that industrial symbiosis contributes to a sustainable development in the fishing industry because it creates a circular economy, lower enviromental impact and strenghten the local community. Industrial symbiosis creates possibilities to create higher values in a way the actors would not have been able to do individually. The actors worked with sustainability from an economic, ecological and social perspective and viewed all these as equally important to create a sustainable development. The sustainability gains in land-based salmon farm were economic benefits, good complement in industrial symbiosis, healthier fish, lower enviromental impact and safer work enviroments.

The role of forest biomass as a replacement for fossil fuels and products is becoming increasingly prominent as a means to mitigate climate change. To guide a sustainable transition towards a forest-based bio-economy, it is important that advantages and disadvantages of forest products are assessed, to ensure that the products deliver environmental impact reduction. Life Cycle Assessment (LCA) has become heavily relied upon for assessing the environmental impact of bio-based products. However, LCAs of similar product systems can lead to results that differ considerably, and the method is, thus, associated with uncertainties. It is, therefore, necessary to explore the relevance of uncertainties, to build knowledge about enablers and challenges in using LCA for assessing forest products. Three important challenges in the context of uncertainty in LCA are the focus of this thesis: 1) system boundaries, 2) climate impact assessment practice, and 3) allocation. More specifically, the relevance of a) including and excluding life cycle phases, b) potentially important climate aspects, and c) applying different allocation methods, was assessed. Case studies involved a chemical industry cluster, a biorefinery, and single product value chains for a plastic box, a fuel, and a building. In summary, the thesis demonstrates that: A major share of the environmental impact related to the production of an industry cluster can occur outside the cluster gates, so when strategies involving a transition to forest biomass feedstock are developed and evaluated, a life cycle perspective reveals the full environmental impact reduction potential. For bio-based products differing in functional properties from the fossil products they are meant to replace, material deterioration in the use phase can contribute substantially to overall environmental performance. This is acknowledged if all life cycle phases are regarded. As climate aspects commonly not assessed in forest product LCAs could influence results greatly, and even affect the outcome of comparisons between forest and non-forest products, the climate impact of forest products is uncertain. It is, therefore, important that this uncertainty is acknowledged and communicated, and that appropriate methods and guidelines are developed. The choice of allocation method in the LCA of biorefinery products can have a major influence on results, especially for physically non-dominant products and in consequential studies. In these cases, scenario analysis is especially valuable to show the possible range of results. LCA provides useful guidance for forest product development and production as the life cycle approach reveals causes of environmental impact throughout the product value chain. Proper identification, estimation, and management of uncertainties strengthen the provision of reliable decision support. / Att ersätta fossila bränslen och produkter med skogsbiomassa blir ett allt viktigare sätt att försöka minska klimatförändringen. För att säkerställa en hållbar övergång till en skogsbaserad bioekonomi är det viktigt att fördelarna och nackdelarna med skogsprodukter bedöms, för att klargöra att de faktiskt ger minskad miljöpåverkan. Livscykelanalys (LCA) är en flitigt använd metod för att bedöma miljöpåverkan från biobaserade produkter. Dock kan LCA:er på snarlika produktsystem komma fram till resultat som skiljer sig avsevärt. Metoden är således förknippad med osäkerheter. Det är därför nödvändigt att undersöka betydelsen av osäkerheter och därigenom bygga upp kunskap om förutsättningar för och utmaningar i användningen av LCA för bedömning av skogsprodukters miljöprestanda. Avhandlingen fokuserar på tre viktiga utmaningar som alla rör osäkerheter i LCA: 1) systemgränser, 2) praxis vid bedömning av klimatpåverkan, och 3) allokering. Närmare bestämt bedöms betydelsen av a) inkluderandet och exkluderandet av livscykelfaser, b) potentiellt viktiga klimataspekter och c) olika allokeringsmetoder. Fallstudier har gjorts på ett kemiskt industrikluster, ett bioraffinaderi och produktvärdekedjorna för en plastlåda, ett fordonsbränsle samt en byggnad. Sammanfattningsvis visar avhandlingen att: En stor del av miljöpåverkan relaterad till ett industriklusters produktion kan uppstå utanför klustrets grindar. När strategier som innebär en övergång till skogsbasserat råmaterial utvecklas och utvärderas är det således viktigt att använda ett livscykelperspektiv, så att den fulla potentialen för minskad miljöpåverkan synliggörs. För biobaserade produkter som skiljer sig i funktionella egenskaper från de fossila produkter de är avsedda att ersätta riskerar materialförsämring i användningsfasen att väsentligt minska den övergripande miljöprestandan. Om detta är fallet framgår tydligt om alla livscykelfaser beaktas. Klimataspekter som vanligtvis inte bedöms i LCA-studier på skogsprodukter kan påverka resultatet kraftigt och även påverka resultatet av jämförelser mellan skogs och icke-skogsprodukter. Således är den faktiska klimatpåverkan av skogsprodukter osäker. Det är därför viktigt att osäkerheten uppmärksammas och kommuniceras samt att lämpliga metoder och riktlinjer för bedömning av klimatpåverkan från skogsprodukter utvecklas. I LCA av bioraffinaderiprodukter kan val av allokeringsmetod ha en stor inverkan på resultaten. Detta gäller särskilt för fysiskt icke-dominanta produkter och i konsekvensanalyser. I dessa fall är scenarioanalys speciellt värdefullt att använda för att visa möjliga skillnader i resultat. LCA ger värdefull vägledning för utveckling och produktion av skogsprodukter, då livscykeltänkandet beaktar orsakerna till miljöpåverkan i produkternas hela värdekedjor. Korrekt identifiering, uppskattning och hantering av osäkerheter stärker tillförlitligheten av beslutsunderlaget.

Forskningen som presenteras i denna avhandling anknyter till forskningsfältet Industriell Ekologi och då särskilt den gren som kallas Industriell Symbios (IS). Inom IS förordas att ett företag kan öka produktionen och samtidigt minska resursanvändningen genom att effektivt integrera energi och materialflöden i ett större system. Utbyte av tex spillvärme och biprodukter mellan olika industrier kan minska behovet av primärvärme och råmaterial. Syftet med avhandlingen är att undersöka hur det teoretiska ramverk som byggts upp inom IS kan appliceras på den svenska skogsindustrin. Detta leder till empiriskt material som kan bidra till vidare teroriutveckling, samt ger en insikt om hur IS kan bidra till resurseffektiviteten inom skogsindustrin. Avhandlingen behandlar teman som existens, utveckling och utvärdering av integrerade system. Främst baseras resultaten på fallstudier, bl a från Kisa, Mönsterås, Värö och Forssjöbruk. För att utvärdera ekonomiska och miljömässiga aspekter (främst CO2 utsläpp) har ven ett optimeringsprogram använts (MIND). Resultaten visar att flera fall av industriell symbios existerar inom svensk skogsindustri redan idag och att samarbetena betraktas som gynnsamma av de ingående parterna. Det visas även att förutsättningarna för att implementera IS varierar beroende på vilken typ av system som avses. De viktigaste gemensamma nämnarna för alla system är en positiv attityd från företagens sida, en vilja att agera, och maktrelationer i företagen. Brist på resurser, bristfällig miljölagstiftning, tidsramar för investeringar samt risker med att satsa på ny teknik är de viktigaste hindren som identifierats. Resultaten från utvärderingen indikerar att IS kan ha fördelar både ur ett ekonomiskt och miljömässigt perspektiv. Dock visas tydligt att resultaten varierar avsevärt beroende på vilka antaganden som görs och slutsatsen är därför att ett noggrannt val av metod, systemgräns och randvillkor är av yttersta vikt och varierar beroende på studiens syfte. / The research presented in this thesis draws upon the research field of Industrial Ecology, in particular Industrial Symbiosis (IS), assuming that it is possible for an industry to increase its product value and simultaneously decrease its use of resources and production of waste material if its material and energy flows are effectively integrated into a larger system. The objective of this work was to apply the framework of IS to the Swedish forest industry, both to gain empirical evidence, which can be used for further conceptual development, and to evaluate how the industrial symbiosis approach can contribute to the forest industry. Occurrence, development and evaluation of integrated systems have been addressed. The results are mainly based on case studies. To evaluate the economic and environmental effects of industrial symbiosis the MIND method, which is an optimization program based on mixed integer linear programming, has been used. It is argued that several cases of industrial symbiosis exist within the Swedish forest industry today, and in the cases studied the integration is considered fruitful from the companies’ point of view. The human dimensions of increased integration are discussed, and it is seen that the conditions for implementation differ depending on the type of system considered. The most important conditions common for all systems are a positive attitude from the companies involved, willingness to act and power relations. Lack of resources, imperfect environmental regulations, time frames and the risks involved when adopting new technologies were among the barriers identified. The results from the evaluation indicate some support to the theories that industrial symbiosis can have benefits both from an economical and an environmental point of view. However, it is seen that the results vary considerably depending on the assumptions made and it is concluded that great care should be taken in choosing method and boundary conditions depending on the case and the nature of the study, the MIND method being one possible method.

Industrial symbiosis involves cooperation by exchanges of resources between companies, and furthermore develops regional competitiveness and increase new business opportunities. To consider the definition of industrial symbiosis within a company, and allow innovations in circular economy and resource usage, creates opportunities for a company to grow businesses by reaching economic development and increased efficiency. The research questions investigate how a business model develops cooperation between a recycling company, an energy company and a real estate manager, in manner of connections between relevant businesses in industrial symbiosis. A case study with the three companies Ragn- Sells, E.ON and Väderholmen AB is accomplished, with divisions of six responsibility roles to maintain cooperation in development of industrial symbiosis between the three companies in Broporten, Upplands-Bro. Broporten is a projected area in Upplands-Bro and this report is made as a step to implement industrial symbiosis in the area. The result shows that cooperation between three main partners; recycling company, energy company and real estate company, leads to an effective implementation of industrial symbiosis since the individual core businesses have useful supplement. The industrial symbiosis in Broporten can be developed and maintained by the three cooperating companies Ragn-Sells, E.ON and Väderholmen AB by using a canvas business model supporting the cooperation. Different scenarios show how responsibility roles can be divided between the three key partners and depends on decision of chosen scenario. The most successful scenario is when Väderholmen AB is Park coordinator, because Park coordinator is close to Väderholmen AB’s core business. Network coordinator is suitable for both Ragn-Sells and E.ON since they already are involved in geopolitical framework. It results in following division; Ragn-Sells as Recycling company, Knowledge company and Network coordinator E.ON as Infrastructure company, Process industry company and Network coordinator Väderholmen AB as Park coordinator The role as network coordinator should only correspond to one Key Partner. Potential businesses for implementation of industrial symbiosis in Broporten are a cluster with greenhouse, slaughterhouse, dairy, bakery and brewery, beneficently located close to a combined heat and power plant (CHP plant). The total maximum margin of yearly output of district heating from the CHP plant to the five priority industries demand are 3.6%, and 11% for electricity. The total maximum margin of yearly output of organic fertilizer from the biogas plant to the five priority industries demand are 0.4%. The total maximum margin of yearly input of biological waste from the five priority industries to the biogas plant is 4.1%. It leads to questions regarding the relevance of E.ON’s biogas in Broporten. Potential dimensions suitable for Broporten are 5000 m2 for greenhouse, 5000 m2 for slaughterhouse, 40,000 m2 for dairy, 15,000 m2 for bakery and 10,000 m2 for brewery. / Begreppet industriell symbios innefattar flöden av resurser i form av energi och material mellan industrier, skapat genom fungerande samarbeten. Att applicera cirkulära resursflöden och cirkulär ekonomi inom en organisation ger möjlighet till regional konkurrenskraft med potential för effektivitet och ekonomisk tillväxt, tillsammans med hållbarhet inom sociala och ekologiska faktorer. Frågeställningen undersöker hur en affärsmodell kan utvecklas för att understödja ett samarbete mellan ett återvinningsföretag, ett energiföretag och en fastighetsägare rörande utvecklingen av industriell symbios. En fallstudie är gjord specifikt för de tre företagen Ragn-Sells, E.ON och Väderholmen AB. Sex olika ansvarsroller är specificerade och uppdelade mellan de tre samarbetspartners för att vidare skapa en effektiv implementering av industriell symbios i Broporten, Upplands-Bro. Broporten är en projekterad area i Upplands-Bro och denna rapport är avsedd att vägleda implementering av industriell symbios på området. Olika scenario beskriver hur ansvarsfördelningen kan utformas mellan de tre huvudparterna. Den mest effektiva uppdelningen uppkommer från scenario 1, eftersom parkkoordinator är snarlik Väderholmen ABs kärnverksamhet. Nätverkskoordinator är en passande roll för både Ragn-Sells och E.ON, eftersom de redan är involverade inom geopolitiska områden. Följande uppdelning är rekommenderad: Ragn-Sells som Återvinningsföretag, Kunskapsföretag och Nätverkskoordinator E.ON som Infrastrukturföretag, processindustriföretag och Nätverkskoordinator Väderholmen AB som Parkkoordinator Nätverkskoordinator ska endast tillfalla en av huvudparterna. Resultatet visar att ett samarbete mellan tre generella huvudparter; ett återvinningsföretag, ett energiföretag och en fastighetsägare, leder till en effektiv implementering av industriell symbios eftersom deras kärnverksamheter kompletterar varandra effektivt rörande industriell symbios. Industriell symbios i Broporten kan skapas genom ett samarbete mellan Ragn-Sells, E.ON och Väderholmen AB baserat på en gemensam affärsmodell Canvas. Industrier med potential att införas i Broporten är växthus, slakthus, mejeri, bageri och bryggeri, vilka med fördel placeras i närheten av ett kraftvärmeverk. Ju fler relevanta energi- och materialflöden mellan industrier, desto bättre anpassning för industriell symbios. Maximal mängd biologiskt avfall från de fem prioriterade industrierna och vidare använt i biogasanläggningen produktion är 4.1 %. De använder 0.4 % av producerat biogödsel från biogasanläggningen, 3.6 % av producerat fjärrvärme och 11 % av producerad elektricitet från kraftvärmeverket. Detta leder till frågetecken rörande huruvida E.ONs biogasanläggning är en relevant investering i Broporten. Beräkningar av massflöden mellan de prioriterade industrierna i Broporten påvisar en dimensionering av industrierna till 5000 m2 för växthus, 5000 m2 för slakthus, 40,000 m2 för mejeri, 15,000 m2 för bageri och 10,000 m2 för bryggeri.

Platsen för projektet är bergskanten mellan Hornsbruksgatan och Högalidsparken på Södermalm i Stockholm. Platsen präglas av en stark tvåsidighet, mellan gata och park, som jag valt att ta fasta på i mitt projekt även i programmet. Många vill bo i Stockholms innerstad men få är priviligerade att faktiskt kunna göra det och därför har det varit viktigt för mig att bygga effektiva bostäder där bostadsytan kan användas effektivt för att fler ska få plats att bo i staden. Jag har ritat fyra hus där studenter och familjer med föränderliga behov av bostadsyta kan leva i symbios. Detta tack vare sina olikheter med olika krav och önskningar på bostaden. På varje våning över parknivå finns tre lägenheter, två studentlägenheter och en större “villalägenhet”. Mellan de båda mindre studentlägenheterna och den större finns ett rum som tack vare skjutbara väggar kan tillhöra båda lägenheterna. De små hushållen kan, tack vare den korta hyrestiden på studentlägenheter, fungera som en buffertzon för de stora hushållen då dessa behöver mer eller mindre utrymme. Samtidigt möjliggör detta att fler studenter får möjlighet att bo i Stockholms innerstad.

Global use of natural resources has accelerated during the past decade and emissions and waste have increased as a consequence. The construction sector is a major contributor to global carbon emissions and is responsible for as much as one-third of global greenhouse gas emissions. The negative impact that industries across the world are having on the environment is getting recognized as a serious problem and the environmental awareness is growing. A significant amount of this impact could be reduced with increased resource efficiency. Our economic system needs to undergo an unprecedented transformation, to stop environmental degradation but also to assure sustainable access to natural resources in the future. To tackle this issue, institutions are pressuring to move away from our current linear economy with its “take-make-dispose” characteristics and move towards a circular economy that is waste-free by design. The concept of Industrial Symbiosis is seen as a means to do that. In these industrial networks that resemble biological symbioses, waste or by-products of one company become a resource for another. By engaging traditionally separate industries in a collective approach involving physical exchange of materials, energy and by-products, it is possible to divert waste from landfill and reduce the negative impact on the environment. From a company perspective, Industrial Symbiosis can reduce the need for raw materials as well as waste disposal costs while allowing companies to create new revenue from residue and by products. The aim of this report was to investigate the perspectives that stakeholders have on a potential participation in an Industrial Symbiosis network and the complex interplay of drivers, facilitators and barriers to the implementation, as well as how the responsibilities among the stakeholders could be divided in order to implement this concept in the most effective way. This was done by interviewing key stakeholders within the construction industry to get an overall perspective on their views. The results indicated a generally positive outlook on the concept of Industrial Symbiosis among the stakeholders. Key drivers and barriers were identified as economic – companies are only willing to invest if it is profitable, regulatory – regulations are an important enabling factor as they create the right incentives for companies to participate, organizational – A transformation of the business model is necessary in order to implement circular economy and technological – Technological developments and innovations will aid the implementation as it can increase efficiency and transparency among the network participants. A tentative model has been generated where the responsibility distribution among the stakeholders have been mapped in order to give a greater understanding of the dynamics of a potential network. / Den globala användningen av naturresurser har ökat under det senaste decenniet och utsläpp och avfall har vuxit som en följd. Byggsektorn är en stor bidragande faktor till globala koldioxidutsläpp och ansvarar för så mycket som en tredjedel av de globala utsläppen av växthusgaser. Den negativa påverkan som industrier över hela världen har på miljön erkänns som ett allvarligt problem samtidigt som miljömedvetenheten växer. En betydande mängd av denna påverkan kan minskas med ökad resurseffektivitet. Vårt ekonomiska system måste genomgå en enastående omvandling, för att stoppa miljöförstöring men också för att säkerställa hållbar tillgång till naturresurser i framtiden. För att ta itu med denna fråga pressar institutionerna att flytta sig bort från vår nuvarande linjära ekonomi och gå mot en cirkulär ekonomi som är avfallsfri genom design. Begreppet Industriell Symbios ses som ett sätt att göra det. I dessa industriella nätverk som liknar biologiska symboler blir avfall eller biprodukter från ett företag en resurs för ett annat. Genom att engagera traditionellt separata industrier i en kollektiv strategi som involverar fysiskt utbyte av material, energi och biprodukter, är det möjligt att avleda avfall från deponering och minska den negativa miljöpåverkan. Ur ett företagsperspektiv kan Industriell Symbios minska behovet av råmaterial samt avfallskostnader samtidigt som företag kan skapa nya intäkter från rester och av produkter. Syftet var att undersöka de synpunkter som intressenter har på ett potentiellt deltagande i ett Industriellt Symbios-nätverk och det komplexa samspelet mellan aktörer för genomförandet, samt hur ansvaret mellan aktörerna ska delas upp för att implementera detta koncept på det mest effektiva sättet. Detta gjordes genom att intervjua viktiga aktörer inom byggbranschen för att få ett övergripande perspektiv på deras åsikter. Resultaten indikerade en generellt positiv syn på konceptet industriell symbios bland intressenterna. Viktiga drivkrafter och hinder identifierades som ekonomiska - företag är bara villiga att investera om det är lönsamt, regelverk - förordningar är en viktig möjliggörande faktor eftersom de skapar rätt incitament för företag att delta, organisatoriska - En omvandling av affärsmodellen är nödvändig i för att genomföra cirkulär ekonomi och teknik - Teknologisk utveckling och innovationer hjälper implementeringen eftersom det kan öka effektiviteten och öppenheten bland nätverksdeltagarna. En modell har genererats där ansvarsfördelningen bland intressenterna har kartlagts för att ge en större förståelse för dynamiken i ett potentiellt nätverk.

Purpose: The purpose of this thesis is to enhance the understanding of how collaboration in the manufacturing industry can enable the formation of industrial symbiosis by identifying challenges and strategies. To fulfill this purpose, two research questions has been addressed: What are the factors hindering collaboration and thus IS formation between companies in Norr- & Västerbotten? and What are the enabling strategies allowing collaboration for IS formation in Norr- & Västerbotten? Method: The research was conducted as a qualitative, inductive study of exploratory nature. The study utilized semi-structured interviews, in total, 14 interviews were conducted with regional companies and additional actors. The data was analyzed through thematic analysis. Findings: The study reveals that companies in the region face three challenges to successful collaboration: insufficient inter-organizational work methods, conservative market for new or agile collaborations, and uncertainty regarding collaboration and knowledge sharing. The study also identified four strategies to overcome those challenges: promoting communication mechanisms, utilize financial and sustainability value as incentive model, offer a platform for networking and matchmaking, and creating transparent data sharing between actors. These findings are summarized in a contingency framework to illustrate what challenges can be addressed by what strategies. Theoretical and practical implications: This study extends the industrial symbiosis literature by utilizing collaboration as a effective means of achieving increased cases of IS formation. Additionally, this study provides collaboration challenges and strategies, with a framework to help practitioners and policy makers successfully navigate and facilitate collaborative efforts. Lastly, this study investigated Norrbotten and Västerbotten, a previously rather unexplored re-gion. Limitations and further research: The generalizability of the findings are uncertain as they rest on the conditions of the region and mostly metallurgical SMEs. Consequently, it is recommended that future research replicate similar studies in other geographical areas, possibly including more companies and an increased diversity. / Syfte: Syftet med detta examensarbete är att öka förståelsen för hur samarbete inom tillverkningsindustrin kan möjliggöra bildandet av industriell symbios genom att identifiera utmaningar och strategier. För att uppfylla syftet har två forskningsfrågor behandlats: Vilka faktorer hindrar samarbete och därmed IS-bildande mellan företag i Norr- & Västerbotten? och Vilka strategier möjliggör samarbete för IS-bildande i Norr- & Västerbotten? Metod: Forskningen genomfördes som en kvalitativ, induktiv studie av explorativ karaktär. I studien användes semistrukturerade intervjuer, totalt genomfördes 14 intervjuer med regionala företag och ytterligare aktörer. Datan analyserades genom tematisk analys. Resultat: Studien visar att företag i regionen står inför tre utmaningar för framgångsrikt samarbete: otillräckliga interorganisatoriska arbetsmetoder, konservativ marknad för nya eller agila samarbeten och osäkerhet kring samarbete och kunskapsdelning. Studien identifierade också fyra strategier för att övervinna dessa utmaningar: främja kommunikationsmekanismer, använda ekonomiskt värde och hållbarhetsvärde som incitament, erbjuda en plattform för nätverk och matchmaking samt skapa transparent datadelning mellan aktörer. Dessa resultat sammanfattas i ett framework för att illustrera vilka utmaningar som kan hanteras med vilka strategier. Teoretiska och praktiska bidrag: Denna studie utökar den industriella symbioslitteraturen genom att använda samarbete som ett effektivt sätt att uppnå ökat antal fall av IS-bildning. Dessutom tillhandahåller den här studien samarbetsutmaningar och strategier, med ett framework för att hjälpa praktiserande aktörer och beslutsfattare att framgångsrikt navigera och underlätta samarbeten. Slutligen undersökte denna studie Norrbotten och Västerbotten, en tidigare ganska outforskad region. Begränsningar och framtida forskning: Resultatens generaliserbarhet är osäker eftersom de vilar på de specifika förhållandena i regionen och mestadels metallurgiska SMF. Därför rekommenderas det att framtida forskning replikerar liknande studier i andra geografiska områden, eventuellt med större antal företag och en ökad mångfald av företagen.

The world is facing many challenges to be able to ensure food security, such as anincreased food demand coming from an expanding world population andurbanisation, worsened agricultural opportunities from increased land deteriorationand significant environmental impacts coming from the food sector. Thus, there is aneed for new agricultural solutions to meet our needs whilst decreasing impactssimultaneously. A part of these solutions could be found in urban farming andhydroponic vertical farming systems (VFS). VFS uses artificial intelligence toregulate heat, lighting and irrigation to cultivate crops indoors. By placing thesesystems inside a grocery store, new opportunities for these crops are presented,such as water-and-nutrient recirculation, reductions in transports, usage ofpesticides and agricultural land, as well as opportunities for industrial symbiosis inheating and converting carbon dioxide to oxygen. Thus, the aim of this report is toassess the environmental hotspots and areas of improvement of an hydroponic VFSplaced in the grocery store using life cycle assessment (LCA). The study isconducted in partnership with Swegreen, which are the creators behind the studiedVFS model called SAGA, designed to be operated in medium sized grocery storesin Sweden. Results from the study show that energy consumption is a hotspot in most impactcategories, followed by impacts from infrastructure, fertilisers, packaging andconsumer waste management. However, for the climate change impact category,the sensitivity analysis indicates that the impact from the energy consumption ishighly dependent on what type of electricity mix that is being used, since thedifference in impact on climate change between the Swedish electricity mix, andNordic electricity mix ranged from 0.340 to 0.385 kg CO2 eq (carbon dioxideequivalents) per kg produced edible lettuce. Moreover, synergising effects fromintegrating the system into a grocery store, such as cleaning the air from carbondioxide and reusing residual heat from the system, showed the opportunities forgrocery stores to reduce impacts in climate change by up to 43% of the total climatechange impacts from the VFS. However, using these synergising effects effectivelywould require additional investments to build up the necessary infrastructure toachieve these avoided impacts. / Världen står inför många utmaningar för att kunna säkerhetsställalivsmedelsförsörjningen, såsom en ökad efterfrågan på livsmedel till följd av enväxande världsbefolkning och urbanisering, försämrade odlingsmöjligheter till följdav utarmad odlingsmark och växande miljöpåverkan från livsmedelssektorn. Detfinns därför ett behov av nya lösningar för att tillgodose våra behov och samtidigtminska påverkan inom jordbrukssektorn. En del av dessa lösningar kan hittas istadsodling och hydroponiska vertikala odlingssystem (VFS). VFS använderartificiell intelligens för att reglera värme, belysning och bevattning för att odla grödorinomhus. Genom att placera dessa system i en livsmedelsbutik skapas nyamöjligheter för dessa grödor, såsom recirkulation av vatten och näringsämnen,minskade transporter, användning av bekämpningsmedel och jordbruksmark, samtmöjligheter till industriell symbios vid uppvärmning och omvandling av koldioxid tillsyre. Syftet med denna rapport är att bedöma miljömässiga hotspots ochförbättringsområden för en hydroponisk VFS som placeras i livsmedelsbutiker medhjälp av livscykelanalys (LCA). Studien genomförs i samarbete med Swegreen, somär producenten av den studerade VFS-modellen kallad SAGA som är designad föratt drivas i medelstora livsmedelsbutiker i Sverige. Resultaten från studien visar att energiförbrukningen är en hotspot i de flestapåverkanskategorier, följt av påverkan från infrastruktur, gödningsmedel,förpackningar och konsumentens avfallshantering. För klimatpåverkan visarkänslighetsanalysen att påverkan från energiförbrukningen är starkt beroende avvilken typ av el som används, eftersom total klimatpåverkan för den Svenska elmixenoch den Nordiska elmixen var 0.340 respektive 0.385 kg CO2 -ekv(koldioxidekvivalenter) per kg producerad ätbar sallad. När systemet integreras i enlivsmedelsbutik bidrar det till synergieffekter från koldioxidavskiljning ochåteranvändning av spillvärme från systemet. Detta öppnar upp för möjligheter förmataffären att minska klimatpåverkan för upp till 43% av systemets totalaklimatpåverkan. Däremot skulle det krävas ytterligare investeringar för att bygga uppnödvändig infrastruktur för att uppnå dessa synergieffekter.