Denna studies syfte är att undersöka hur språkutvecklingen ser ut hos fem nyanlända elever, när det gäller meningslängd och användning av konnektivbindning. Eleverna har gått på utbild­ningen Introduktionsprogrammet språkintroduktion sedan den första mars 2016. Vid­are syfte är att under­söka vilka svårigheter de fem språkintroduktionseleverna anser sig ha med att skriva på andra­språket – svenska. För att kunna genomföra studien har två kvalitativa undersökningsmetoder använts – text­analys och semistrukturerade elevinter­vjuer. Textanalysen genomförs på elevernas tre texter, som skrevs i maj, i augusti och i oktober 2016. Analysen av de femton elevtexterna utförs i tre moment. I moment ett markeras alla syn­tak­tiska meningar; i moment två markeras alla explicita sats­konnektiver i elevernas texter och i det sista analysmomentet klassi­ficeras elevernas sats­konnek­tiver utifrån textbindnings­typerna additiv, temporal, komparativ eller kausal. De semi­strukturerade elev­inter­vjuerna genomförs för att få fram vilka tankar språk­intro­­duk­tions­­eleverna anser sig ha om att skriva på målspråket. Den första kvalitativa undersökningen textanalys, som redovisas kvalita­tivt och kvantitativt i resultatkapitlet, visar att elevernas meningslängd och användning av sats­konnek­tiver ökar i takt med att elevernas skrivuppgifter får en mer kom­plex utform­ning. Eleverna an­vänder fler varianter av konnektivbindningar och fler varianter av satser i skriv­uppgift 3 jäm­fört med skrivuppgift 1 och 2. Elevernas meningar och texter är alltså längre i oktober 2016 än i maj 2016. I den andra kvalitativa undersöknings­metoden, elev­intervjuer, framkommer att de fem språkintroduk­tionseleverna inte anser sig ha några pro­blem med att skriva på andraspråket. De har inga svårigheter att sätta ut punkt och stor bokstav eller att använda konjunktioner, subjunktioner eller konjunk­tionella adverb för att ge texten ett sam­man­hang och för att utöka meningslängden. Trots att eleverna anser sig ha de gramma­tiska kunskaper som behövs för att klara av att skriva korrekta texter visar dock text­analysen att de, vid tillfället för skrivuppgifterna, hade brister i både menings­indel­ning och satskonnek­tiv­­använd­ning.

The aim of this study is to analyse how pupils in grade three use punctuation and howthey divide texts into sentences. The material in the study consists of 41 texts by pupils,divided into two types: narrative text and analytical text, written both by pupils withSwedish as their first language and by pupils with Swedish as their second language. Inthe study the pupils’ use of connectives and comma splices has been studied, and therelationship between graphical and syntactical sentences in the texts. The studycompares the results for narrative and analytical texts and the differences between L1and L2 pupils. The study is a follow-up of Per Ledin’s (1998) study of pupils’ use ofpunctuation in the low and intermediate levels of compulsory, and therefore the resultsof this study are compared with those obtained by Ledin. This study shows that in thisrespect L1 and L2 pupils produce texts that do not differ to any great extent. The mostprominent differences between the types of text are that the narrative texts have aclearer flow and a seemingly more logical link between sentences and clauses than theanalytical texts. The results of this study largely agree with Ledin’s results.