Företag och organisationer använder idag affärssystem för att organisera inom företaget eller organisationen. Fördelar med affärssystem är integrationen med informationsförsörjning som strömmar genom hela företaget via en central databas, på så sätt ökar även företagets eller organisationens effektivitet. Även om många företag och organisationer betraktar affärssystem som en lösning uppstår det konflikter mellan affärssystemet och företagets eller organisationens affärsprocesser. Oftast leder det till att företag och organisationer står inför två olika val; att förändra affärsprocesserna så att de anpassas till systemet med minimal anpassning eller att ändra systemet så att det anpassas till affärsprocesserna. Det finns ett antal framgångsfaktorer för företag och systemleverantörer att ta hänsyn till för att uppnå en önskad anpassningsgrad mellan kundens affärsprocess och affärssystemet.   Uppsatsen syfte är att identifiera och beskriva framgångsfaktorer för att uppnå önskad anpassningsgrad mellan kundens affärsprocess och affärssystem, ur ett kund- systemleverantörsperspektiv. Metoden för denna uppsats har varit fallstudiemetoden som har baserats på både observationer och intervjuer med två respondenter från respektive fallföretag. Observationer har skett under praktikarbete hos ett affärssystemsleverantörsföretag. För att få ett relationsperspektiv har därför två fallföretag valts ut: en affärssystemsleverantör samt ett kundföretag till affärssystemsleverantören.   De tre viktigaste slutsatserna från studien är att: Affärsprocessens struktureringsgrad styr, Tydliga mål är viktigt och att Kommunikationen är A-O i ett kund−systemleverantörssamarbete. Affärsprocessens struktureringsgrad, hos kunden, i denna studie har styrt ifall affärssystemet har fått anpassa sig efter affärsprocessen eller om affärsprocessen har fått anpassa sig efter affärssystemet. I det fallet att affärsprocessen är strukturerad har affärssystemet fått anpassa sig till affärsprocessen. Om affärsprocessen är ostrukturerad har istället affärsprocessen fått anpassa sig efter affärssystemet. Tydliga mål och Kommunikation är två viktiga framgångsfaktorer vilka var bristfälliga under det studerade införandeprojektet. Detta medförde till att affärssystemet blev mer tillkrånglat i det fallet när affärssystemet fick anpassa sig till den ena affärsprocessen. Detta uppfattas idag ha blivit problematiskt och påverkar både kundföretaget och affärssystemsleverantören negativt.

Dagens organisationer arbetar kontinuerligt med att utvecklas, ofta genom nya systemlösningar. Affärssystemprojekt är mycket komplexa och krävande vilket leder till att många projekt slutar med ett misslyckande. Med dagens utvecklingstakt innefattar nya systemlösningar ett samarbete över en längre tid med kunder som systemleverantör. Idag räcker det inte att känna till sitt affärssystem, utan det måste finnas en förståelse för kundens verksamhet och dess affärsprocesser. För lyckade affärssystemprojekt krävs det arbete med kundens affärsprocesser, med IT som möjliggörare för förändringar inom kundens organisation. Det som byggs upp är en lång relation med kontinuerligt arbete som innefattar förbättringar, för kunden, men även för att systemleverantören ska nå vinster. Det är därmed viktigt att förstå vad som krävs för att nå ett lyckat affärssystemprojekt, och vilka effekter som ska eftersträvas. Syftet med uppsatsen är att identifiera uppfattade kritiska framgångsfaktorer och kundeffekter vid affärssystem-baserad verksamhetsutveckling i form av process- och systemförbättringar ur ett relationsperspektiv. Uppsatsen baseras på fyra djupgående intervjuer med respondenter som varit delaktiga under ett affärssystemprojekt. Två respondenter från varje part är utvalda för att få ett mångsidigt perspektiv på projektet. Respondenterna är även uppdelade från både de strategiska och det operativa perspektivet. De två parterna har sedan tidigare en mycket lång relation. För att besvara syftet har slutsatserna delats upp i två kategorier: kritiska framgångsfaktorer vid affärssystem-baserad verksamhetsutveckling samt kundeffekter efter affärssystem-baserad verksamhetsutveckling. Kritiska framgångsfaktorer är faktorer som behöver hanteras på rätt sätt för att affärssystemprojekt ska bli lyckade och effekter är de vinster kunden kan erhålla från affärssystem-baserad verksamhetsutveckling. I uppsatsen identifierades totalt 19 kritiska framgångsfaktorer och nio upplevda kundeffekter. Under den empiriska studien identifierades fem nya kritiska framgångsfaktorer och en ny upplevd kundeffekt. De kritiska framgångsfaktorerna som enligt den empiriska studien ansågs ha störst inverkan var: utbildning, helhetsbild, sätta upp riktlinjer samt detaljera processer. De upplevda kundeffekterna som ansågs gett störst resultat baserat på respondenterna under den empiriska studien var: beslutsunderlag, automatisering samt gränsöverskridande.

Företag använder EDI för att minska manuellt administrativt arbete. EDI är den mest automatiserade formen av e-affärer för att utbyta information automatiskt på elektronisk väg mellan två eller flera företag. Med EDI kan ett företag både skicka och ta emot elektroniska affärsdokument mellan sitt eget affärssystem och dess kunds affärssystem. För att uppnå de fulla fördelarna med EDI finns det ett antal framgångsfaktorer för företag att hantera för att påverka vilka effekter företag uppnår från införande och användning av EDI i relation till en partner. Uppsatsens syfte är att identifiera, beskriva och förklara framgångsfaktorer för – och upp- fattade effekter av – affärssystemsbaserad EDI-användning ur ett kund-systemleverantör perspektiv. Fallstudiemetoden har valts som metod, vilken har baserats på både observationer i form av praktikjobb och studiebesök och på intervjuer med två respondenter från respektive fallföretag. Tre företag har studerats: en affärssystemleverantör och två av dess kunder. Systemleverantören i studien bistår dess kunder i studien med ett affärssystem med till- hörande affärssystemsbaserad EDI som kunderna använder inom sin verksamhet. Kunden och kundens kunder utbyter information via EDI, vilket möjliggörs av systemleverantören. För att besvara syftet studerades en systemleverantörs relationer med två av dess kunder för att få ett mer mångsidigt perspektiv. Några av de viktigaste slutsatserna från studien är: respondenterna på operativ nivå inom fallföretagen hade låg eller ingen vetskap angående transaktionsvolymen som utbyts via EDI. Betydelsen av förtroende mellan kund och systemleverantör och mellan kund och dennes kund vid införande och användning av EDI. Det är även viktigt för både kund och system- leverantör att kunna återanvända en EDI-meddelandetyp och en EDI-uppsättning, vilket liknas med att följa en typ av EDI-standard. Systemleverantören har mer utbyte med kundens kund snarare än med sin kund vid uppsättning av nya EDI-länkar. Utifrån den empiriska studien identifierades även tre ytterligare framgångsfaktorer utöver de som identifierades under litteraturstudien: systemtillförlitlighet, mod och vilja. Den empiriska studien visar även att EDI är en självklar del av kundföretagens verksamheter. Kundföretagens respondenter upplever att de har kommit närmare sina egna kunder tack vare EDI och har därmed förbättrat sina kundrelationer. Både kundföretagen och systemleveran- tören menar att affärssystemsbaserad EDI förbättrar det affärssystem som EDI är integrerat till i flera avseenden.

Syfte – Syftet med studien var: Förstå hur systemleverantörers projekt skiljer sig åt utifrån dess komplexitet, och föreslå riktlinjer för förbättrad projekthantering. Syftet bröts ner i två frågeställningar. [1] Hur skiljer sig systemleverantörers projekt åt utifrån dess komplexitet? [2] Vilka riktlinjer kan ges utifrån projektkomplexitet för förbättrad projektledning hos systemleverantörer? Metod – Valet av metod för denna studie är baserade på en kvalitativ fallstudie. Studien utfördes hos en systemleverantör. Empirin samlades in genom observationer och intervjuer, för att sedan analyseras med teorier. Resultat – Den första frågeställningen besvarades via identifieringar av faktorer inom systemtillverkares projekt som orsakade komplexitet, kombinerat med faktorer som identifierats inom forskningen. Den andra frågeställningen besvarades genom att riktlinjer togs fram för bättre hantering av komplexiteten i projekt, främst genom bättre hantering av kommunikationen. Implikationer – För systemleverantörer som har svårigheter med projektarbetet, eller anser att deras projektarbete hade underlättats med någon typ av förbättringsarbete, kan denna studie användas som en grund för arbetet. Teorier som använts är generellt kopplade till projektarbeten, hur de skall hanteras samt utföras när flera projekt utförs samtidigt. Ur ett praktiskt perspektiv lägger denna studie en grund utifrån hur systemleverantörer kan börja förbättra sin hantering av projekt. Den teorin denna studie har bidragit med är hur projekt kan se ut för en systemleverantör samt delat in de i olika faktorer utifrån komplexitet Begränsningar – Studien har identifierat faktorer på projekten utifrån ett medarbetarperspektiv i ett företag. Studien begränsas även av att riktlinjerna som identifierats inte hunnit utföras på fallföretaget. Utifrån detta kan inga slutsatser dras kring effekten av riktlinjerna. / Abstract  Purpose – The purpose of the study was: Understand how system suppliers' projects differ in terms of their complexity and propose guidelines for improved project management. The purpose was broken down into two questions.  [1] How do system suppliers' projects differ in terms of their complexity? [2] What guidelines can be given based on project complexity for improved project management of system suppliers? Method – The choice of method for this study is based on a qualitative case study. The study was conducted at a system supplier. The empirical data was collected through observations and interviews, and then analyzed with theories.  Results – The first research question was answered by identifying factors in the system manufacturer's project that caused complexity, combined with factors identified in the research. The second research question was answered by developing guidelines to better manage the complexity of projects, mainly through better management of communication. Implications – For system suppliers who have difficulties with project work or feel that their project work would be facilitated by some type of improvement work, this study can be used as a basis for the work. Theories used are generally linked to project work, how it should be managed and carried out when several projects are carried out simultaneously. From a practical perspective, this study lays a foundation for how system suppliers can begin to improve their management of projects. The theory this study has contributed is how projects can look like for a system supplier and divided them into different factors based on complexity. Limitations – The study has identified factors on projects from an employee perspective in a company. The study is also limited by the fact that the guidelines identified have not been implemented in the case company. Based on this, no conclusions can be drawn about the effect of the guidelines.

Tjänstefierade IT-system (Software as a Service) växer kraftigt med 50 % per år samtidigt som produktifierade IT-system (Software as a Product) håller på att dö ut. Nya tjänster etableras på ett effektivt sätt för att möta fler behov med färre resurser och leverantören blir delaktig under hela produktens livscykel. Tjänstefierade IT-system förknippas ofta med molntjänster där både lagring och mjukvara erbjuds över nätverk. Dessa tjänster kan erbjudas från datacenter där leverantören sköter driften av IT-infrastruktur. Tjänstesystem säljs främst via två olika intäktsmodeller, användarbaserad intäktsmodell eller uthyrning av mjukvara. Genom att sälja IT-systemet som en tjänst kan leverantören bredda sin kundbas till kunder som inte har det finansiella kapitalet som krävs för att köpa ett IT-system via en mjukvarulicens. Mycket tyder på att en transformation från produkt till tjänst behöver ske för IT-systemleverantörer då efterfrågan inom detta segment ökar. Sveriges näringsliv består till 99 % av små och medelstora företag men det finns ingen tidigare forskning om vilka problem som kan uppkomma under transformationen och vad en liten eller medelstor IT-systemleverantör kan uppnå med ett tjänstesystem. Intresset ligger i att undersöka små och medelstora IT-systemleverantörers erfarenheter kring transformationen och dess hinder och fördelar. Studien har genomfört en teoretisk undersökning för att få en förståelse kring tjänstefierade IT-system och produktifierade IT-system, denna förståelse har legat till grund för den empiriska undersökningen. Eftersom tidigare forskning kring små och medelstora IT-systemleverantörer saknas har studien utgått från empiri för att ta reda på vilka huvudsakliga hinder och fördelar som bör beaktas. Insamling av empiriskt material skedde genom kvalitativa intervjuer och teoretiska underlaget via litteraturstudier. Studien har därefter besvarat vilka huvudsakliga hinder och fördelar en liten eller medelstor IT-systemleverantör bör beakta vid transformation från produktsystem till tjänstesystem. / Software as a Service is growing fast by 50 % per year, while Software as a Product is dying. New services are established in an effective way to meet more needs with fewer resources and suppliers become involved during the entire product life cycle. Software as a Service is often associated with cloud services, where both storage and software are offered through network. These services can be offered from data centers where the provider operates IT-infrastructure. Service systems are sold primarily through two different revenue models, Pay as you Go-model or rental-model. By selling IT-system as a service, providers can expand their customer base to customers who do not have the financial power needed to purchase an IT-system software license. A lot suggests that a transformation from product to service is needed for IT-system suppliers, as demand in this segment is increasing. Swedish trade and industry consists of 99 % of small and medium-sized enterprises, but there is no previous research on the problems that may arise during the transformation and what a small or medium-sized IT-system vendor can achieve with a service system. The interest lies in investigating small and medium-sized IT-systems vendors' experiences of the transformation, including its barriers and benefits. The study conducted a theoretical study to get an understanding of Software as a Service and Software as a Product, this understanding has been the basis for the empirical study. Since previous research on small and medium-sized IT-systems suppliers are missing the study has been based on empirical data to find out what the main barriers and benefits that should be considered. Collection of empirical material was done through interviews and theoretical material through literature studies. The study subsequently responded to the main barriers and benefits a small or medium sized IT-system supplier should take into consideration before the transformation from product system to service system.The thesis is written in Swedish.