Spelling suggestions: "subject:"tanner"" "subject:"tanned""
1 |
−−− Paus. Det är paus. Det blir paus. : Om tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäserThorell, Felicia January 2004 (has links)
<p>Den här uppsatsens syfte är att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion.</p><p>Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden. Tystnaden konceptualiseras både som en aktivitet och som ett tillstånd. I En talande tystnad har tystnaden främst en distanserande funktion, i Leka med elden en förenande funktion i högre grad men denna visar också exempel på en distanserande funktion hos tystnaden.</p><p>Min slutsats är att tystnadens funktion sammantaget i Leka med elden är att skapa en form för scenisk effekt, det vill säga, att vara dramatiskt effektiv. I En talande tystnad är tystnaden tematisk och en del av pjäsens själva innehåll.</p>
|
2 |
−−− Paus. Det är paus. Det blir paus. : Om tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäserThorell, Felicia January 2004 (has links)
Den här uppsatsens syfte är att undersöka tystnadens kommunikativa funktion i två svenska teaterpjäser, Leka med elden av August Strindberg och En talande tystnad av Erland Josephson. I min metod använder jag mig av en anti-essentialistisk hållning och intresserar mig i första hand för tystnadens funktion. Tystnaden analyseras utifrån tre ingångar: dess relevans, konceptualisering och distanserande/förenande funktion. Analysen visar skillnader pjäserna emellan vad gäller tystnadsindikationer i teatertexten. En talande tystnad regisserar oftare explicit pauserna medan tystnaden i Leka med elden endast är antydd i texten och får sin relevans i Holms regi. Metaforer som avslöjar tystnadens konceptualisering förekommer i En talande tystnad men inte alls i Leka med elden. Tystnaden konceptualiseras både som en aktivitet och som ett tillstånd. I En talande tystnad har tystnaden främst en distanserande funktion, i Leka med elden en förenande funktion i högre grad men denna visar också exempel på en distanserande funktion hos tystnaden. Min slutsats är att tystnadens funktion sammantaget i Leka med elden är att skapa en form för scenisk effekt, det vill säga, att vara dramatiskt effektiv. I En talande tystnad är tystnaden tematisk och en del av pjäsens själva innehåll.
|
3 |
Men Behaving (not so) Badly: Interplayer Communication in World of WarcraftKavetsky, Jennifer A. 14 July 2008 (has links)
No description available.
|
4 |
Status & solidarity through codeswitching: three plays by Dolores PridaAnderson, Sheri L. 30 September 2004 (has links)
This analysis employs the sociolinguistic framework of status and solidarity (Holmes, 2001) to examine the use of codeswitching on the relational development between the characters in three plays by Cuban-American playwright Dolores Prida. The three plays discussed are Beautiful Señoritas (1978), Coser y cantar (1981) and Botánica (1991). Linguistic scholars recognize the lack of linguistic analysis of literary texts; specifically, codeswitching at present is not fully explored as a linguistic phenomenon in written contexts. Furthermore, Prida's works have never before been appraised using linguistic methodology. Hence, this work aims to add to scholarly research in the fields of codeswitching, discourse analysis, and literary linguistics, using the status and solidarity framework to examine the codeswitching in Dolores Prida's plays. Dolores Prida is a feminist and Hispanic dramatist whose central theme is the search for identity of Hispanic immigrants, specifically women, in the United States today. Due to her ideological stance, it is expected that a strong emphasis on solidarity rather than status and the use of affective rather than referential speech functions are present in the relationships in her plays. Accordingly, the analysis of Botánica reveals that indeed codeswitching between the characters does affect their relational development in maintaining solidarity and intimacy. However, the relationships found in Beautiful Señoritas and Coser y cantar do not offer such conclusions, due to the variable nature of the relationships identified. Further analysis of these and other literary works will more accurately determine benefits of the status and solidarity framework as applied to the codeswitching research.
|
5 |
Status & solidarity through codeswitching: three plays by Dolores PridaAnderson, Sheri L. 30 September 2004 (has links)
This analysis employs the sociolinguistic framework of status and solidarity (Holmes, 2001) to examine the use of codeswitching on the relational development between the characters in three plays by Cuban-American playwright Dolores Prida. The three plays discussed are Beautiful Señoritas (1978), Coser y cantar (1981) and Botánica (1991). Linguistic scholars recognize the lack of linguistic analysis of literary texts; specifically, codeswitching at present is not fully explored as a linguistic phenomenon in written contexts. Furthermore, Prida's works have never before been appraised using linguistic methodology. Hence, this work aims to add to scholarly research in the fields of codeswitching, discourse analysis, and literary linguistics, using the status and solidarity framework to examine the codeswitching in Dolores Prida's plays. Dolores Prida is a feminist and Hispanic dramatist whose central theme is the search for identity of Hispanic immigrants, specifically women, in the United States today. Due to her ideological stance, it is expected that a strong emphasis on solidarity rather than status and the use of affective rather than referential speech functions are present in the relationships in her plays. Accordingly, the analysis of Botánica reveals that indeed codeswitching between the characters does affect their relational development in maintaining solidarity and intimacy. However, the relationships found in Beautiful Señoritas and Coser y cantar do not offer such conclusions, due to the variable nature of the relationships identified. Further analysis of these and other literary works will more accurately determine benefits of the status and solidarity framework as applied to the codeswitching research.
|
6 |
Examining interruption in conversation among Middle-Eastern couplesDahi, Khetam 01 January 2001 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.045 seconds