Den här studien studerar hur lärare i årskurs 1–3 säger att de förbereder och stöttar sina elever inför och under muntliga framställningar. Fem lärare har intervjuats om vilka stödstrukturer de använder sig av under lektioner med fokus på muntlig framställning. Som en teoretisk bakgrund och analysverktyg kommer studien använda sig av ett sociokulturellt perspektiv, och särskilt begreppet scaffolding (stödstrukturer). Resultatet kategoriseras som antingen yttre eller inre stödstrukturer. Inre stödstrukturer behandlar det läraren gör för att stärka elevens självkänsla och bygga upp ett tryggt klassrumsklimat, medan de yttre stödstrukturerna innebär att läraren använder sig av mer konkreta hjälpmedel för att stötta eleverna att bli bättre och tryggare talare. De tydligaste stödstrukturerna lärarna i studien använder är: att förhålla sig till elevens proximala utvecklingszon, att modellera och ge eleverna strategier samt att ge återkoppling på elevernas muntliga framställningar, lärarna använder även stödstrukturer som syftar till att skapa ett gott klassrumsklimat.

Detta är en undersökning angående de faktorer som styr svensklärarnas val av skönlitteratur till elever på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer svensklärare på högstadiet utgår från när de väljer skönlitteratur till sina elever. Undersökningen är baserad på nio kvalitativa intervjuer. Informanterna är lärare på högstadiet och undervisar i svenska eller svenska som andraspråk. Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar: -        Huvudfråga:Utifrån vilka faktorer väljer svensklärare på högstadiet skönlitteratur till eleverna? -        Underfrågor: Hur ställer sig lärare till att ha en litterär kanon inom svenskämnet? Hur har debatten om en litterär kanon inom svenskämnet påverkat lärares undervisning? Hur påverkas lärarens skönlitterära val till eleverna av lärarens konstruktion av svenskämnet? Hur påverkar styrdokumenten litteraturundervisningen i svenskämnet? Resultatet visar att svensklärare påverkas av en mängd olika faktorer i litteraturvalet såsom eleven, arbetsplatsen, personliga åsikter, läsningens syfte, samhället, styrdokument, samt lärarens konstruktion av svenskämnet. Resultatet visar att lärarna är både negativa och positiva till en litterär kanon i svenskämnet och att kanondebatten inte har påverkat deras undervisning. / This study with its purpose concerns factors that influence teachers, who specialize on the subject Swedish, when choosing fictional literature for their students. The gathering of empirical facts is done through nine qualitative interviews. The informants are nine teachers with Swedish as major who teaches at upper elementary level. The questions at issue are: -        Which factors influences teachers at upper elementary level when choosing fictional literature for their students? -        How do teachers regard the use of a literary canon when teaching Swedish? -        How has the debate concerning the use of a literary canon in the teaching of Swedish affected the teachers tutoring? -        To what extent is the teachers’ choice of fictional literature affected by the teachers’ own construction of the subject Swedish? -        To what extent does the curriculum affect the teaching of literature in the subject Swedish? The result of this study shows that teachers of Swedish are affected by several factors when they are choosing fictional literature for their students. Factors that influence the teachers’ choice of literature are: The teachers’ own construction of the subject, student preferences, workplace, personal preferences, the purpose of the reading, society and the curriculum. The result also shows that the teachers both have negative and positive attitudes towards using a literary canon in their tutoring of Swedish. The debate concerning the use of a literary canon has not affected their teaching of Swedish.

<p>Detta är en undersökning angående de faktorer som styr svensklärarnas val av skönlitteratur till elever på högstadiet. Syftet med uppsatsen är att undersöka vilka faktorer svensklärare på högstadiet utgår från när de väljer skönlitteratur till sina elever.</p><p>Undersökningen är baserad på nio kvalitativa intervjuer. Informanterna är lärare på högstadiet och undervisar i svenska eller svenska som andraspråk.</p><p>Utgångspunkt för uppsatsen är följande frågeställningar:</p><p>-        Huvudfråga:Utifrån vilka faktorer väljer svensklärare på högstadiet skönlitteratur till eleverna?</p><p>-        Underfrågor: Hur ställer sig lärare till att ha en litterär kanon inom svenskämnet? Hur har debatten om en litterär kanon inom svenskämnet påverkat lärares undervisning? Hur påverkas lärarens skönlitterära val till eleverna av lärarens konstruktion av svenskämnet? Hur påverkar styrdokumenten litteraturundervisningen i svenskämnet?</p><p>Resultatet visar att svensklärare påverkas av en mängd olika faktorer i litteraturvalet såsom eleven, arbetsplatsen, personliga åsikter, läsningens syfte, samhället, styrdokument, samt lärarens konstruktion av svenskämnet. Resultatet visar att lärarna är både negativa och positiva till en litterär kanon i svenskämnet och att kanondebatten inte har påverkat deras undervisning.     </p> / <p>This study with its purpose concerns factors that influence teachers, who specialize on the subject Swedish, when choosing fictional literature for their students.</p><p>The gathering of empirical facts is done through nine qualitative interviews. The informants are nine teachers with Swedish as major who teaches at upper elementary level.</p><p>The questions at issue are:</p><p>-        Which factors influences teachers at upper elementary level when choosing fictional literature for their students?</p><p>-        How do teachers regard the use of a literary canon when teaching Swedish?</p><p>-        How has the debate concerning the use of a literary canon in the teaching of Swedish affected the teachers tutoring?</p><p>-        To what extent is the teachers’ choice of fictional literature affected by the teachers’ own construction of the subject Swedish?</p><p>-        To what extent does the curriculum affect the teaching of literature in the subject Swedish?</p><p>The result of this study shows that teachers of Swedish are affected by several factors when they are choosing fictional literature for their students. Factors that influence the teachers’ choice of literature are: The teachers’ own construction of the subject, student preferences, workplace, personal preferences, the purpose of the reading, society and the curriculum. The result also shows that the teachers both have negative and positive attitudes towards using a literary canon in their tutoring of Swedish. The debate concerning the use of a literary canon has not affected their teaching of Swedish.</p>

Studien har två syften: att undersöka relationen mellan inlärningen av ett andraspråk, i vuxen ålder, och inlärares identitet och att ta reda på om personer som arbetar på SFI, som har kommit till Sverige i vuxen ålder, arbetar identitetsstödjande med språkinlärning eller bemöter eleverna på ett sätt som stödjer identitetsskapandet för eleverna. För att undersöka detta har semistrukturella intervjuer använts och de har analyserats med hjälp av metoden fenomenografi. De åtta personer, som har intervjuats, har alla kommit till Sverige i vuxen ålder och arbetar inom olika yrkesområden på SFI i en mellanstor, svensk stad. I intervjuerna framkom att alla de intervjuade personerna förändrade sin identitet när de var nya i Sverige. Undersökningen visar att det som var svårast var att hitta nyanser i språket och att uttrycka känslor och åsikter på det nya språket. De intervjuade sa att de kopplade sin egen bakgrund till eleverna och bemötte eleverna på ett identitetsstödjande sätt. Det man behöver jobba med på SFI är nyanser och djup i språket, att veta i vilken kontext man kan använda ett visst språkbruk och att jobba med språk och kultur på samma gång. Det skulle fungera identitetsstödjande att reflektera över hur man kan komma in i samhället och bli delaktig. Alla som möter nyanlända behöver bortse från språksvårigheter och istället se människan bakom orden. / The study has two purposes: to investigate the relation between second language learning as an adult and the students' identity, and to analyse if the persons who work at SFI (Swedish for immigrants), who has arrived to Sweden as adults, work to support the students' identity as they learn the languages, or if they treat the students in a way that support their creation of a new/changed identity. To investigate this, has semi-structural interviews been used and they have been analysed with a method called “fenomenografi”. The eight persons who have been interviewed have all come to Sweden as adults and they work with different professions at SFI, in a middle-sized town in Sweden. In the interviews you could see that all the informants changed their identities when they had just arrived to Sweden. The study shows that the hardest point in the language learning was to learn to use the shades of meaning and how to express feelings and opinions in the new language. The informants told that they connected their own historical background with the students' stories and treated them in a way that supported the students' identities. At SFI you need to work with the use of different shades of meaning and go to the bottom with the language. You must also work with how to know where in different contexts you should use different styles in languages and work with both language and culture at the same time. It would work as a support to the identities to reflect on how to get into and participate in the society. Everyone who gets to meet persons who have recently arrived needs to leave the difficulties with the language out of account and instead see the individuals behind the words.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka strategier mellanstadielärare använder sig av vid muntliga genomgångar i svenskundervisningen, med utgångspunkt att eleverna ska vara och förbli engagerade. Studiens teoretiska utgångspunkt är den sociokulturella teorin, där mediering, redskap, den proximala utvecklingszonen och stöttning är centrala begrepp. Vidare har semistrukturerade intervjuer besvarats muntligt av sex lärare med olika lång erfarenhet inom yrket. Resultatet har analyserats genom en innehållsanalys där tolkningen gjordes utifrån Cummins fyrfältsmodell. I analysen framkom två kategoriseringar av strategier: Intellektuella och fysiska strategier. De intellektuella strategierna som framkom i studien är dialog som stöttning, elever som resurser för varandra, koppling till elevernas erfarenheter och kroppsspråk. De fysiska strategierna som framkom i studien är text- och bildstöd, filmer som pedagogiskt material och andra fysiska strategier. De intervjuade lärarna ansåg att det krävs en variation av både intellektuella och fysiska strategier, med syfte att uppnå engagemang vid muntliga genomgångar. Variationen bör innehålla genomgångar kopplat till elevernas erfarenheter, visuellt stöd i olika former, kroppsspråk och involvering av eleverna kommunikativt. Slutligen visade resultatet att en muntlig genomgång kräver variation av olika strategier som främjar både stöttning och utmaning i måttlig mängd.

This paper studies how peer assessment is used as a strategy to improve young learners' results in Swedish as a school subject. Nine teachers are interviewed about their use of the method on 7-12-year-old pupils. Comparisons are made between the interviews and Swedish and international discussion on peer assessment. There are similarities between the practice of the teachers and what is said in the litterature about the method and its advantages and drawbacks. The teachers tend to emphasize the social aspects more, though. They also point to adjustments necessary to make the method function in groups of different kinds. Of feedback methods, they seem to prefer "Two stars and a wish" to others.

Föreliggande studie syftar till att undersöka vilka stödstrukturer lågstadielärare uppger att de bygger i klassrummet för att stötta organiserade samtal i svenskundervisningen. Studien tar sin utgångspunkt i den sociokulturella teorin där begreppet stödstruktur är centralt. Vidare har semistrukturerade intervjuer besvarats skriftligt av sju lågstadielärare och i analysen av empirin användes två kategoriseringar av stödstrukturer: intellektuella och fysiska (Säljö, 2000:100). De intellektuella stödstrukturer som framkom i studien är läraren som kommunikativ förebild, det sociala klassrumsklimatet, elevens självkänsla samt kamratlärande. De fysiska stödstrukturer som utkristalliserades i materialet var klassrumsmöblering, text- och bildstöd samt andra fysiska artefakter. Av dessa ansåg flertalet lärare att textoch bildstöd var den bäst fungerande stödstrukturen. Lärarens sätt att visa och vägleda eleverna till att föra samtal, det vill säga att vara en kommunikativ förebild, var ytterligare en stödstruktur som uppfattades som framgångsrik. Bland intervjusvaren nämndes tämligen få fysiska artefakter, vilket var ett oväntat resultat.