Att ett bra varumärke kräver en tydlig visuell identitet råder inget tvivel om, men vad innebär det i praktiken? Syftet med föreliggande studie var att undersöka tech startups uppfattning om värdet av den visuella identiteten. Genom semi-strukturerade djupintervjuer med nio respondenter från nio olika tech startups, samt en affärscoach, undersöker studien således hur tech startup värderar den visuella identiteten i förhållande till hur de hittills har arbetat med den. Den generella uppfattningen, utifrån intervjuerna, visade att den visuella identiteten är viktig. Samtliga respondenter har uppdaterat den visuella identiteten en eller ett flertal gånger med anledning av att den visuella identiteten har vuxit fram med tiden. I studien framkom det även att tech startups, vars grundare hade en bakgrund inom design eller kommunikation, hittat sin visuella identitet tidigt även om enklare uppdateringar har genomförts. Trots att samtliga respondenter understryker vikten av den visuella identiteten betonar de emellertid vikten av att inte kunna mäta design. Då startups i allmänhet, men tech start synnerhet, har begränsat med resursers ses det som en risk att prioritera det visuella, vilket bidrar till att tech startup istället fokuserar på andra områden som är mer akuta än den visuella identiteten. / There is no doubt that a great brand requires a clear visual identity, but what does it mean in practice? The objective of this study was to investigate the tech startups perception of the value of the visual identity. Through semi-structured interviews, with nine respondents from nine different tech startups, as well as a business coach, the study analyses how tech startups evaluate the visual identity in relation to how they have been working with it. The general view, based on the interviews, showed that the visual identity is important, where all respondents have updated the visual identity one or several times thus, the visual identity has evolved over time. The study also revealed that tech startups whose founders had a background in design or communication found its visual identity on a early stage, albeit smaller updates have been done. Although all respondents emphasize the importance of the visual identity, they see measureability of design, as a problem. As startups in general, but tech startups in particular, have limited resources, prioritizing the visual identity is seen as a risk. Therefor tech startups tend to prioritize other aspect above the visual identity.

En designer menar att kommunicera sina idéer genom illustrerande plaggskisser till andra involverade i företaget. Idéerna är vaga, detaljrika, provisoriska eller abstrakta. Att tolka någonting som saknar precision är en osäkerhet, dessutom kan feltolkningar av skisser skapa stora kommunikationsproblem inom ett designteam. Genom att utföra semistrukturerade intervjuer och deltagande observationer hos modeföretag i Sverige har kvalitativt material jämförts med den litteratur och de studier som finns om ämnet idag. Från de studier och artiklar som refereras till i detta arbetet har olika riktningar uppenbarats, som kan vara goda att undersöka i ämnet. Däribland behovet av att skapa meta-notationer, nämligen ett skriftligt system som diskuterar kommunikationen i designprocessen. Ett antal flödeskartor har även ritats upp, utifrån observationer av gruppdynamik, företagsstruktur, beteendemönster, samt intervjufrågor med olika roller i designteamen. / A designer believes that communicating their ideas through illustrative garment sketches to others involved in the company. The ideas are vague, detailed, provisional or abstract. Interpreting something that lacks precision is an uncertainty; furthermore, misinterpretation of sketches can create great communication problems with design teams. By conducting semi-structured interviews and having participatory observations at fashion companies in Sweden, qualitative material has been compared to the literature and studies available on the subject today. From the studies and articles referred to in this work, different directions have been revealed, which may be good to investigate on the subject. This includes the need to create meta-notations, namely a written system that discusses the communication in the design process. A number of flow charts have thus been drawn up, based on observations on tone, gestures and mimics, as well as interview questions with different roles in the design teams.

The changes in consumer patterns, digitalization, and the augmented diplomatic relation between Sweden and India has opened new opportunities for Swedish small- and medium-sized enterprises (SMEs) to enter the Indian market, which is characterized as an emerging market. Although SMEs often have scarce resources, they are succeeding in entering foreign markets and competing with Multinational corporations (MNCs). The phenomenon called Born Globals contradicts with the conventional internationalization theories. It sheds light on new internationalization paths, where the firm often is an SME and offers digitized products or services. Business networks and brand strategies are set to be important factors when entering the international markets, yet there are still research gaps in how Swedish SMEs enter the Indian market. The purpose of this study is to investigate the motives of Swedish SMEs when establishing in the Indian market. A qualitative methodology was used, by collecting data through semi-structured interviews from multiple case studies: (1) advisory organisations and (2) companies. The findings show that India is perceived as a continent rather than a country since there are differences in state growth rates and purchasing power. Other findings show that international business networks and market knowledge are crucial for entering a new market. SMEs do not need to have an established brand to succeed in entering the Indian market. / Förändringar i konsumentmönster, digitalisering och den ökade diplomatiska relationen mellan Sverige och Indien har öppnat nya möjligheter för svenska små och medelstora företag (SMF) att träda in på den indiska marknaden, som även kännetecknas som en tillväxtmarknad. SMF besitter oftast knappa resurser, när de vill konkurrera med multinationella företag (MNC) på den internationella marknaden. Fenomenet som kallas Born Globals strider mot de konventionella internationaliserings-teorierna och belyser istället hur SMF-bolagen expanderar och etablerar sig internationellt. Denna studie fokuserar på SMF som erbjuder digitaliserade produkter eller tjänster. Affärsnätverk och varumärkesstrategier anses vara viktiga faktorer vid inträde på de internationella marknaderna, men det finns fortfarande forskningsgap i hur svenska SMF träder in på den indiska marknaden. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka grundläggande motiv som svenska SMF har vid etablering på den indiska marknaden. En kvalitativ metod användes genom att samla in data genom semistrukturerade intervjuer från multipla fall: (1) rådgivande organisationer och (2) företag. Resultaten visar att Indien uppfattas som en kontinent snarare än ett land, eftersom det finns skillnader i tillväxt och köpkraft mellan staterna, vilket attraherar svenska SMF. Dessutom visar undersökningen på att utländska affärsnätverk och marknadskunskap är avgörande faktorer vid inträde på en ny marknad. Däremot behöver inte SMF ha ett etablerat varumärke för att lyckas träda in på den indiska marknaden.

In recent times, sustainability has become a top management priority as well as a competitive advantage for organizations. Green-tech companies that develop and commercialize innovations and technology, that protect the environment by alleviating environmental market failures while preserving natural resources, have increased as a result. Additionally, more companies pursue corporate sustainability (CS), which is a comprehensive term that includes CSR and the long-term effects of corporate actions to maximize the organization’s contribution to SD. Management systems can help companies to achieve certain dimensions of CS, however, no single management system is comprehensive enough to capture the entire scope of CS. The most commonly used management systems related to CS are the quality management system ISO 9001:2015, environmental management system ISO 14001:2015, energy management system ISO 50001:2018, and occupational health and safety management system ISO 45001:2018. However, the adoption of multiple, separate MSs can lead to counterproductivity and difficulties in managing them. This issue is often solved by creating an integrated management system (IMS), defined as a fusion of two or more MSs. IMSs can enable the operationalization and implementation of CS into business processes and an IMS augmented with CS principles is defined as a sustainability management system (SMS). In literature, there are conceptual frameworks for the development of SMSs, but they lack empirical evidence in multiple industries and countries, especially in green-tech companies.   The study aimed to develop a framework for how green-tech companies can achieve an SMS. The aim was realized by studying state-of-the-art literature, testing the applicability of an SMS framework in a case study, evaluating the applicability, and suggesting improvements. The case study was done at a battery cell manufacturer, which was chosen because this industry faces a number of sustainability threats and is emerging rapidly parallel to the automotive industry’s electrification. The originality of the work lies in testing the applicability of the current frameworks in practice at a green-tech company.  The main contribution of this study is the development of an updated framework for the implementation of an SMS in green-tech companies, based on the literature and empirical findings. The framework provides managers with an understanding of the path towards incorporating CS and working towards a sustainable development. Another contribution is the compliance analysis which can be used to evaluate the implementation of an SMS. The authors consider the findings to be applicable to other green-tech companies and battery cell manufacturers with a sustainability-focus. The framework adapted to the case study’s circumstances shows how to apply the solution in practice. / På senare tid har hållbarhet blivit högsta prioritet i företagsledningar eftersom det många gånger innebär konkurrensfördelar för organisationer. Så kallade green-tech-företag har utvecklats i takt med nutidens hållbarhetsutmaningar, i syfte att utveckla och kommersialisera innovationer och teknik som skyddar miljön och lindrar miljömässiga marknadsmisslyckanden, samtidigt som naturresurser bevaras. Allt fler organisationer arbetar numera också med företags hållbarhetsarbete (corporate sustainability, CS) vilket är ett omfattande begrepp som innefattar, utöver alla aspekter av socialt ansvarstagande (CSR), även ett långsiktigt perspektiv till hållbar utveckling. Arbetet med CS kan underlättas med ledningssystem specialiserade i varje dimension av CS, men enbart ensamma ledningssystem kan inte åstadkomma CS. De vanligaste ledningssystemen relaterade till CS är kvalitetsledningssystemet ISO 9001:2015, miljöledningssystemet ISO 14001:2015, energiledningssystemet ISO 50001:2018 och arbetsmiljöledningssystemet ISO 45001:2018. Företag som innehar flera olika ledningssystem upptäcker dock snart att det kan leda till kontraproduktivitet och svårigheter att hantera de olika systemen. Detta löses ofta genom att skapa ett integrerat ledningssystem (IMS) som definieras som en sammanslagning av två eller fler ledningssystem. Ett IMS kan möjliggöra integrering av CS in i ett företags processer och ett IMS kompletterat med CS definieras som ett hållbarhetsledningssystem (SMS). Det finns konceptuella ramverk för SMS i litteraturen, men de saknar empiri i många olika typer av industrier, företag och länder, inte minst inom green-tech.   Studien syftade till att utveckla ett ramverk för hur green-tech-företag kan uppnå ett SMS. Syftet kunde åstadkommas genom att studera aktuell SMS-litteratur, testa tillämpbarheten av ett SMS-ramverk genom en fallstudie, utvärdera tillämpbarheten och därefter föreslå förbättringsförslag gällande de studerade ramverken. Fallstudien utfördes på en battericellstillverkare eftersom denna industri står inför hållbarhetsutmaningar och växer parallellt med elektrifieringen av bilindustrin. Originaliteten i arbetet ligger i att testa tillämpbarheten för nuvarande ramverk i praktiken på ett green-tech-företag. Studiens huvudsakliga bidrag är ett uppdaterat ramverk för implementeringen av ett SMS i green-tech-företag, baserat på litteratur och empiri. Ramverket kan bidra till att öka förståelsen i företagsledningar gällande den praktiska implementeringen av operativt hållbarhetsarbete. Ett annat bidrag är verktyget compliance analysis, som utvecklades i studien för att utvärdera implementationen av ett SMS. Författarna anser att studiens resultat är tillämpbart för andra green-tech-företag men även battericellstillverkare med hållbarhetsfokus. Det anpassade ramverket visar även hur studiens resultat kan tillämpas i praktiken.

Presented dissertation is involved in the knowledge management in high-tech companies in the Czech Republic. The work with knowledge influences all areas in the company. Evaluation of formulated strategy and arrangement of development of conditions, resulting in future sustainability, are essential in the context of business success. The topic aims at organized use of knowledge in the company management activities; the emphasis is put on key factors of knowledge management. The primary objective of said dissertation thesis has been the elaboration of methodology of incorporation of elements of knowledge management into the management activities within the framework of business concept in the Czech high-tech sector. Partial objectives have been determined in closed link. Definition of objectives of the dissertation and individual hypotheses has been based on secondary research. On the basis of primary research, combining both qualitative and quantitative methods, partial conclusions have been outlined. Results of a case study and small group discussion have been applied for questionnaire investigation, supported also by theoretical knowledge. Recommendation, resulting in the proposal of methodology, has been framed after the summarization of partial conclusions of the individual research approaches. Moreover, stress has been placed to a schematic visualization. Finally, presented dissertation at its end presents its contributions in the area of science and research, practice, pedagogy and methodology.

[pt] As Civic Tech como ferramentas tecnológicas para o exercício da cidadania e formação da cidadania global são capazes de fomentar e restaurar valores como cooperação e solidariedade na busca do consenso, conforme os pilares apresentados na Agenda 2030 da ONU – englobando pessoas, planeta, prosperidade, paz e parcerias. Torna-se possível o uso da tecnologia da informação para garantir informações de interesse socioeconômico para os cidadãos, permitindo, portanto, o acesso a informações para o exercício pleno da cidadania. Através do empoderamento do cidadão de um determinado território é possível a formação da cidadania global, rompendo-se a exclusividade imposta pelo mercado, no sentido de as pessoas agirem afirmativamente em prol do bem estar social, individual e coletivo, ou seja, além das ações associadas ao consumo típico de bens e serviços, características da sociedade de consumo e de massa. Neste sentido, o objetivo geral do trabalho é a criação de uma Civic Tech que se disponha à formação da cidadania global através de ações afirmativas com foco no Brasil, por meio do exercício efetivo da cidadania. / [en] Civic Tech as technological tools for the exercise of citizenship and the formation of global citizenship are capable of promoting and restoring values such as cooperation and solidarity in the search for consensus, according to the pillars presented in the UN 2030 Agenda - encompassing people, planet, prosperity, peace and partnerships. It becomes possible to use information technology to guarantee information of socioeconomic interest to citizens, thus allowing access to information for the full exercise of citizenship. Through the empowerment of citizens in a given territory, it is possible to form global citizenship, breaking with the exclusivity imposed by the market, in the sense that people act affirmatively in favor of social, individual and collective well-being, that is, in addition to actions associated with the typical consumption of goods and services, characteristics of consumer and mass society. In this sense, the general objective of the work is the creation of a Civic Tech that is willing to form global citizenship through affirmative actions focused on Brazil, through the effective exercise of citizenship.

This thesis project analyses the conflict between Meta and Apple, specifically focusing on their privacy policies and the subsequent implications for their business models and innovation strategies. This study aims to provide valuable insights into the main topics of speculation surrounding this conflict and address its objectives. By analyzing secondary sources, the project identifies the main themes discussed in relation to the conflict. Privacy, business, advertisement, and data emerged as the most frequently mentioned and speculated topics. Based on the effects of Apple's privacy policy changes, this project developed three plausible scenarios for Meta's future. These scenarios explored the impact of the climate crisis, the influence of Generation Z, and advancements in AI technology. Each scenario presented unique challenges and opportunities for Meta, emphasizing the importance of business model elements and innovation theory in navigating changing market conditions and consumer preferences. This project provides insights into the conflict between Meta and Apple, shedding light on the main topics of speculation and their implications for business models and innovation. Contributing with this to the discussion about privacy, business models, and innovation in the tech industry / Detta projekt analyserar konflikten mellan Meta och Apple med fokus på deras integritetspolicyer och de påföljande konsekvenserna för deras affärsmodeller och innovationsstrategier. Genom att genomföra en omfattande undersökning och dataanalys syftar denna studie till att ge värdefulla insikter i de huvudsakliga spekulationerna kring denna konflikt och att uppfylla sina mål. Genom att analysera sekundära källor identifierar projektet de huvudsakliga teman som diskuteras i samband med konflikten. Integritet, affärer, annonsering och data framträdde som de mest frekvent nämnda och spekulerade ämnena. Baserat på effekterna av Apples ändringar i integritetspolicyn utvecklade detta projekt tre möjliga scenarier för Metas framtid. Dessa scenarier undersökte klimatkrisens påverkan, inflytandet från Generation Z och framstegen inom AI-teknologi. Varje scenario presenterade unika utmaningar och möjligheter för Meta och betonade vikten av affärsmodellens komponenter och innovations teori för att navigera i föränderliga marknadsförhållanden och konsumentpreferenser. Detta projekt ger insikter i konflikten mellan Meta och Apple, belyser de huvudsakliga spekulationernas ämnen och deras konsekvenser för affärsmodeller och innovation. Det bidrar till diskussionen om integritet, affärsmodeller och innovation inom techindustrin.

Legitimitet är något som bolag eftersträvar, detta gäller särskilt för green-tech bolag som är till för att lindra marknadens hållbarhets misslyckanden. Transparensen kring negativ information är något som tidigare forskning är oense om. Där vissa studier beskriver kommunikationen av negativ information som legitimitetsskadande medan andra studier beskriver kommunikationen av negativ information som legitimitetsskapande. Kommunikationen mellan företagen och intressenter är även centralt för företagen i eftersträvan av legitimitet. En viktig kommunikationskanal för många företag när det kommer till hållbarhet, är företagens hållbarhetsrapporter. Studiens övergripande syfte att skapa förståelse för hur green-tech bolag kommunicerar hållbarhet för att eftersträva legitimitet. Den teoretiska referensramen grundar sig i legitimitetsteorin och kommunikationsstrategier. För att besvara studiens syfte genomfördes en flerfallsstudie av fjorton europeiska green-tech bolag. Resultatet genererades genom en omfattande innehållsanalys av hållbarhetsrapporter från de utvalda företagen. Analysen bestod av kodning där olika legitimitetstaktiker, kommunikationsstrategier och positiva och negativa aspekter identifierades.  Resultatet från den här studien indikerar att den mest använda legitimitetstaktiken var framtidsinriktning som handlar om att upprätthålla legitimitet. Vilket indikerar att green-tech företag besitter legitimitet och strävar efter att bevara den. Studien fann att den mest frekvent använda kommunikationsstrategin var involvering av intressenter vilket handlar om att green-tech företagen aktivt involverar intressenter i sitt hållbarhetsarbete. Studien indikerar att det sker en strategisk balansering av positiva och negativa aspekter där båda aspekterna återfanns och att taktiken manipulativa övertygelser användes för att bemöta negativa aspekter med positiva aspekter. / Legitimacy is a pursuit for companies, particularly for green-tech firms aimed at alleviating market sustainability failures. The transparency surrounding negative information has been subject to disagreement in previous research. While some studies depict the communication of negative information as legitimacy-damaging, others portray it as legitimacy-building. Communication between companies and stakeholders is also pivotal in the pursuit of legitimacy. A crucial communication channel for many companies concerning sustainability is their sustainability reports. The overarching aim of this study is to understand how green-tech companies communicate sustainability to pursue legitimacy. The theoretical framework is grounded in legitimacy theory and communication strategies. To address the study's aim, a multiple case study of fourteen European green-tech companies was conducted. The results were generated through extensive content analysis of sustainability reports from the selected companies. The analysis involved coding to identify various legitimacy tactics, communication strategies, and positive and negative aspects. The findings indicate that the most utilized legitimacy tactic was future orientation, which pertains to maintaining legitimacy, suggesting that green-tech companies possess legitimacy and strive to preserve it. The study found that the most frequently used communication strategy was stakeholder involvement, indicating that green-tech companies actively engage stakeholders in their sustainability efforts. The study indicates that there is a strategic balancing of positive and negative aspects where both aspects were found, and that the tactic of manipulative persuasion was used to address negative aspects with positive ones.

This paper researches the effects of choice of payment (cash and stock) and M&A type (technological and non-technological) on bidders’ performance. We investigate 500 events in Swedish market between 2005 and 2015. Moreover, we also control the size of firms and the value of takeovers. In this paper, we conduct an event study in order to generate abnormal returns for the bidders at and around the M&A announcement. This research generates statistically significant and positive abnormal returns for the bidders especially when deals are financed by shares. Moreover, we also find that the technological M&A brings about lower abnormal returns than non-technological M&A. When we control for payment choice in technological M&A, the result shows that technological M&A paid for in shares generates higher abnormal returns than technological M&A paid for in cash.

This thesis aims to better understand the process of the funding of young innovative ventures, and how a deeper understanding of this process can help public policy to better stimulate entrepreneurial firms—especially in high-technology industries. I interpret entrepreneurial finance broadly to mean financing issues facing young innovative ventures. It includes three essays which deal with a set of economic, institutional, and public policy issues to examine entrepreneurial finance.