Telefonrådgivning till föräldrar med sjuka barn är en stor del av arbetet inom primärvård och sjukvårdsrådgivning. Telefonsjuksköterskor ställs inför många utmaningar i samtalen med föräldrar. Syftet med den här studien var att belysa telefonsjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning till föräldrar med sjuka barn. Datainsamlingen gjordes genom kvalitativa forskningsintervjuer och analyserades med innehållsanalys. I resultatet framkom tre kategorier; att skapa ett samtal, att bedöma och prioritera barn samt att möta vårdsökande föräldrar. Telefonsjuksköterskor hade erfarenhet av olika svårigheter med att göra en bedömning av barnets hälsotillstånd via telefonen. En stor del av samtalen ägnades åt att bemöta oro och skapa trygghet. Till hjälp i bedömningen fanns ett datoriserat bedömningsstöd men också ett kollegialt stöd. Telefonsjuksköterskans uppgift handlade till stor del om att förmedla kunskap till föräldrarna och det upplevdes viktigt att i samtalen uppnå samförstånd. Telefonsjuksköterskor hade erfarenhet av att möta föräldrar i olika sammanhang såsom föräldrar med annan kulturell bakgrund och särboende för-äldrar. Föräldrar sökte gärna information på internet. Telefonsjuksköterskor ställdes inför många ut-maningar men upplevde ändå sitt arbete som tillfredsställande. Det behövs handledning och fördjupad utbildning med inriktning på telefonrådgivning då det är nödvändigt med en bred och god kompetens för att på ett bra sätt utföra uppdraget som telefonsjuksköterska. / Telephone consulting for parents with sick children is a large part of health consulting. Telephone nurses faces many challenges in the calls with parents. The purpose of this study was to illustrate the experiences of telephone consulting to parents with sick children. Qualitative research interviews were made and analyzed through content analysis. The result is presented in three categories; to create a conversation, to assess and prioritize children and to meet care-seeking parents. Telephone nurses experienced many difficulties in the assessment of a sick child’s state of health. A large part of the conversations were spent addressing concerns and provide security. A digital appraisal system was available as well as collegial support. A major part of the conversation was to conveying knowledge and achieving consensus was perceived as vital. Telephone nurses met parents in various situations such as parents with a different cultural and ethnic background as well as parents who were living apart. Parents today are seeking information on the internet. Telephone nurses are facing many difficult challenges but are still perceiving their work as satisfying. There is a need for further education focusing on telephone consulting as wide and deep competence is essential in order to be able to perform telephone consulting.

Bakgrund: Telefonrådgivning är ett av distriktssköterskans arbetsområden inom primärvården och innebär ett komplext och kort möte. Brister i kommunikationen är den vanligaste orsaken till att vårdskador uppstår och bristande kommunikation vid telefonrådgivning kan leda till felaktiga eller försenade diagnoser.     Syfte: Syftet med studien var att utifrån kärnkompetensen säker vård beskriva distriktssköterskors upplevelser av telefonrådgivning inom primärvården. Metod: Semistrukturerade intervjuer genomfördes med elva distriktssköterskor på fem olika vårdcentraler i södra Sverige. Intervjuerna spelades in, transkriberades och analyserades utifrån kvalitativ innehållsanalys med inspiration av Graneheim & Lundman. Resultat: Analysen resulterade i fem kategorier. Tillit till erfarenhet, utbildning och kollegialt stöd som distriktssköterskorna upplevde som en trygghet och som ett stöd. Att inte räcka till handlade om distriktssköterskornas upplevelser av att inte kunna hjälpa patienterna som de önskade och att inte kunna motivera dem.  Tillit till digitalt stöd innefattade att distriktssköterskorna upplevde tillgång och tillit till den digitala journalen och riktlinjer. Tidens betydelsefullhet handlade om att tidsbegränsningen och att kunna ta sig tid är betydelsefulla faktorer. En säkerhetsrisk att inte ha patienten framför sig handlar om att det är svårt att göra bedömningar när visuell kontakt med patienten saknas och/eller vid kommunikationssvårigheter. Slutsats: Studien kan bidra till en ökad medvetenhet om möjligheter och hinder i arbetet för distriktssköterskor i telefonrådgivningen inom primärvården samt att det finns förbättringsområden för att kunna säkerställa en säker vård.   Nyckelord: distriktssköterska, innehållsanalys, säker vård, telefonrådgivning, upplevelser / Background: Telephone consulting is one of the district nurses area of work within primary care and involves a complex and short meeting. Shortcomings in communication are the most common reason why healthcare injuries occur and lack of communication in telephone counseling can lead to incorrect or delayed diagnoses.    Aim: The aim of the study was to describe, based on the core competence of safe care, district nurses´ experiences of telephone counseling within primary care.   Method: Semi-structured interviews were conducted with eleven district nurses at five different health centers in southern Sweden. The interviews were recorded, transcribed and analyzed according to qualitative content analysis inspired by Graneheim & Lundman.   Results: The analysis resulted in five categories. Confidence in experience, education and collegial support showed that the district nurses experienced these factors as a security and as a support. Not being enough was about the district nurses´ experience of not being able to help patients as they would have wanted and not being able to motivate them. Trust in digital support included that district nurses experienced access and confidence in the digital journal and guidelines. The significance of time is about the fact that time constraints and time are important factors. A safety risk not to have the patient in front of you is about the difficulties to make judgements when visual contact with the patient is lacking and/or communication difficulties. Conclusion: The study may contribute to an increased awareness of opportunities and obstacles in the work of district nurses in telephone counseling in primary care and as it shows that there are areas for improvement in order to ensure a safe care.   Keywords: district nurse, content analysis, experiences, safe care, telephone consulting

Bakgrund: Telefonrådgivning är ett område som ständigt växer inom sjukvården. Telefonrådgivningens syfte är att göra en bedömning avseende vilket vårdbehov som finns, ge råd, samt hänvisa den vårdsökande till rätt vårdinstans. Arbetet som telefonsjuksköterska kan vara komplext med höga krav. Klinisk erfarenhet kan således underlätta i många avseenden. Syfte: Syftet var att sammanställa sjuksköterskors erfarenheter av telefonrådgivning.Metod: En kvalitativ litteraturstudie har genomförts innehållande tio vetenskapliga artiklar som har granskats, analyserats och sammanställts. Databaserna CINAHL och PubMed användes för datainsamling. Resultat: I resultatet framkom sex teman. Exempel på teman som fångats är bland annat att ge och ta råd, dokumentation och datoriserade beslutsstöd och att medvetandegöra stressen. Att visa empati och bygga tillit med den vårdsökande var viktigt för att vinna dennes förtroende och på så vis underlätta samtalet. De datoriserade beslutsstöden lovordades men ansågs även vara ett hinder vissa gånger när den personliga erfarenheten var av annan åsikt. Konklusion: Sjuksköterskorna upplevde ofta arbetet med telefonrådgivning som givande och något som gynnade deras kompetensutveckling. Det kunde emellertid även vara stressigt och upplevas som problematiskt då resurserna var begränsade. Att läsa in och tolka vad den vårdsökande förmedlade var essentiellt eftersom de visuella ledtrådarna saknades. / Background: Telephone consulting is a field that constantly grows within health care. The aim of telephone consulting is to make an assessment regarding which health needs that exists, give advice, and refer the care seekers to the appropriate healthcare provider. The work as a telenurse can be complex with high demands. Clinical experience can therefore facilitate in many regards.Aim: The aim was to compile nurses experiences of telephone consulting.Method: A qualitative literature review was done containing ten scientific articles that has been reviewed, analyzed and compiled. The databases CINAHL and PubMed was used for data collection.Findings: In the result six different themes emerged. Examples of themes caught are among others to give and receive advice, documentation and compututerized decision support and to be aware of the stress. To show emphaty and to build trust with the care seeker were important to win their confidence and in that way facilitate the telephone consulting. The computerized decision supports were commended but was also seen as an obstacle when the personal experience were of a different opinion. Conclusion: Nurses often experienced the work of telephone consulting as rewarding and something that benefited their skills development. However, it could also be stressful and experienced as problematic as resources were limited. To read in and interpret what the care-seeking was conveyed was essential because the visual clues were lacking.

Bakgrund: I primärvården arbetar både grundutbildade och specialistutbildade sjuksköterskor. Det finns behov av fördjupad förståelse om sjuksköterskors erfarenheter och upplevelser av bemötandet med unga vuxna med psykisk ohälsa via telefonrådgivning. Telefonrådgivning är en stor del av sjuksköterskornas arbete på vårdcentralerna. Det är av vikt att ha och regelbundet utveckla sin kompetens om psykisk ohälsa då det är en växande grupp. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors upplevelser av att bemöta unga vuxna med psykisk ohälsa via telefonrådgivning i primärvården.  Metod: Kvalitativ metod med induktiv ansats valdes. Nio semistrukturerade intervjuer utfördes med sjuksköterskor som arbetar med telefonrådgivning på vårdcentraler i södra Sverige. Analysen skedde genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: De flesta sjuksköterskor upplever att de har kunskap om hur de ska bemöta unga vuxna med psykisk ohälsa i telefonrådgivning dock önskar de en fördjupning av sin kompetens för att göra samtalen bättre. De önskar flödesscheman för att inte missa viktiga frågor. Det upplevs som en viktig del i anamnesen att ställa frågor om suicidrisk eller om det finns tankar på självskadebeteende. Tiden upplevs vara en stor utmaning i samtalen. Slutsats: Det finns ett stort behov av att söka för psykisk ohälsa för unga vuxna. Sjuksköterskorna upplevdes trygga i rådgivningen men önskade ytterligare utbildning i psykisk ohälsa för att förbättra samtalen. Tidsbrist påverkar förmågan att göra en utförlig anamnes och stötta unga vuxna med psykisk ohälsa. Att ställa frågor om suicid är en naturlig del i samtalen om psykisk ohälsa. En ökad kunskap kan bidra till att stärka patientsäkerheten. / Background: Both graduate nurses and specialist nurses work in primay care settings. A deeper understanding of nurses´ experience of meeting young adults with mental illness during telephone consulting is necessary which is a substantial part of working in primary care settings. It is important to have and increase knowledge of mental illness as it is growing.     Aim: To describe nurses’ experience of meeting young adults with mental illness via telephone consultations in primary care.  Method: Qualitative method with an inductive design was chosen. Data was collected using semi-structured interviews. Nine nurses who works with telephone consultations in primary care in southern Sweden participated. Data was analyzed with inductive content analysis.  Results: The majority of the nurses have knowledge about meeting young adults with mental illness in telephone consulting but desire to deepen the knowledge to improve call quality. They wish to have a flowchart to avoid missing important questions. It is an important part of the nursing anamnesis to ask about suicide risk and risk of self-harm. Time is a considerable challenge in the call.   Conclusion: There is a big demand on seeking care for mental illness for young adults. The nurses felt secure in telephone consulting but wished for more knowledge to improve call quality. Lack of time effects the possibility to make a detailed anamnesis and support the the young adult with mental illness. It felt like a natural part of the call to ask about suicide and risk of self-harm. Improved knowledge could improve patient security,