I syfte att bidra med insikter om vad lärare anser krävs i läraryrket samt vad lärare anser om den lärarutbildning de genomgått genomfördes en intervjustudie. Fem grundskollärare i årskurserna F–6 intervjuades och datamaterialet analyserades genom en tematisk analys. Svaren analyserades med utgångspunkt i begreppen kunskaper och kompetenser och diskuterades därefter i relation till begreppet yrkeskunnande. Kunskapsbegreppet fick i studien två underkategorier: explicita (teoretiska) och implicita (praktiska) kunskaper. Resultaten visade att såväl explicita som implicita kunskaper ansågs krävas i yrket. De explicita kunskaperna ansågs viktiga framför allt gällande innehållet i undervisningen (vad), medan de implicita kunskaperna ansågs viktiga gällande hur undervisningen skulle bedrivas framgångsrikt. Utöver kunskaperna framgick det att en social förmåga, organisatorisk förmåga och personliga egenskaper ansågs viktiga för yrket. Gällande synen på lärarutbildningen visade resultaten att respondenterna upplevde en avsaknad av praktiska moment och att utbildningen inte försett dem med alla kunskaper och kompetenser de ansåg krävs i yrket. Det framgick även att bilden av läraryrket som skapats i utbildningen inte stämde överens med de verkliga krav som läraryrket ställer. Slutsatser som studien kom fram till var att en bred uppsättning av kompetenser krävs i läraryrket och att både kognitiva och personliga faktorer tycks kunna påverka förutsättningarna för lärare att utveckla yrkeskunnande. Studien identifierade även ett behov av att inkludera mer praktiska moment i lärarutbildningen samt att innehållet i lärarutbildningen bör ge en mer representativ bild av de krav som läraryrket ställer.

The aim of this essay is to study the place and function of grammar as a teaching area in the policy documents for compulsory and upper secondary school in Sweden. Furthermore, the essay aims to examine potential similarities and differences regarding grammar in the documents of the different school forms. The used method is a thematic analysis, where the material has been coded and classified into themes. Based on the analysis, two main themes were identified: grammar and progress. The two main themes could then be divided into several subthemes, which further describes the place and function of grammar within the policy documents.

SammanfattningDet övergripande syftet med studien är att öka kunskapen om specialpedagogers och kuratorers respektive perspektiv på problematisk skolfrånvaro i svensk grundskola samt undersöka deras erfarenheter av samverkan i denna fråga.Syftet med denna kvalitativa studie är att öka kunskapen om specialpedagogers och kuratorers respektive perspektiv på problematisk skolfrånvaro i svenska grundskola samt undersöka deras erfarenheter av samverkan i denna fråga.För att besvara våra frågeställningar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade fem specialpedagoger och sex kuratorer som arbetar på tio olika skolor inom samma kommun i Mellansverige. Vi utgick från Danermarks (2004) samverkansteori och Sundqvist (2021) nivåer för samverkan i vår analys samt genomförde en tematisk analys av det empiriska materialet. Den tematiska analysen resulterade i följande teman: att elever och vårdnadshavare upplever sig trygga, att bygga tillitsfulla relationer, tydliga rutiner kring frånvaro samt skapande av tillgängliga lärmiljöer vilket ses som nyckelfaktorer för att främja och förebygga problematisk skolfrånvaro. Andra teman som analyserades fram rör samverkansfaktorer; tydlig ansvarsfördelning, att möta svårigheter och hinder, att se det positiva. Resultatet visar att samverkan med externa aktörer som socialtjänst, skolsociala team, BUP och liknande är problematisk och inom skolan kan sekretess mellan professioner bli ett hinder. Ytterligare problematik i samverkan uppstår vid otydlig ansvarsfördelning och där delar av organisationen inte får rätt förutsättningar för samverkan. Vidare visar studien att problematisk skolfrånvaro är ett komplext fenomen, nyckelfaktorer som främjar närvaro och en god samverkan är att elever och vårdnadshavare upplever sig trygga, personalens förmåga att skapa goda relationer samt skolans möjligheter till kravanpassning och en god lärmiljö. Vår slutsats är att en god samverkan kräver rätt förutsättningar, goda kunskaper bland skolans personal samt en samsyn kring eleven.

Abstrakt Bakgrund: Begreppet revansch används i samhället för att beskriva en vinst efter en tidigare förlust men även för att beskriva en positiv förlossningsupplevelse efter en negativ upplevelse. Barnmorskans roll som stödperson för den person som ska föda barn är viktig för att bidra med kunskap och stöd så att upplevelsen av att föda barn blir positiv.  Motiv: De få studier som finns för begreppet revansch i samband med födande berör den födande personens erfarenheter däremot är barnmorskors syn på begreppet outforskat. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur barnmorskor ser på begreppet revansch och vilken betydelse de uppfattar att det har i samband med födande.  Metod: Studien genomfördes med kvalitativ metod och induktiv ansats. En webbenkät med möjlighet till fritextsvar skickades ut via ett internetforum för barnmorskor och barnmorskestudenter. Totalt hade studien 56 deltagare med olika lång erfarenhet av barnmorskeyrket. En tematisk analys av fritextsvaren genomfördes i sex steg enligt Braun och Clarke.  Resultat: Analysen resulterade i tre teman; ”Att inte värdera förlossningsupplevelsen”, ”Att bidra till realistiska förväntningar” och ”Att stödja den födandes känsla av kontroll”.  Konklusion: Barnmorskornas syn på begreppet revansch var mångfacetterad och komplex. De var bekanta med ordet i samband med födande men förmedlade samtidigt en oro över att det skulle behövas. Barnmorskor bör reflektera över hur de kan möjliggöra en upplevelse där den som föder går stärkt ur sin förlossning, utan behov av revansch, men därtill behövs strukturella och organisatoriska förutsättningar för att detta ska kunna genomföras kliniskt. / Abstract Background: The concept of revenge is frequently employed in society to depict the act of reclaiming something lost in the past. It can also allude to a positive childbirth experience following a negative one. The midwife's pivotal role as a supportive figure for the birthing individual is essential in providing the necessary knowledge and support to facilitate a positive birthing experience.  Motive: The concept of revenge concerning childbirth has been minimally studied. Existing studies focus on the experiences of the person giving birth, but the perspective of midwives remains unexplored. Aim: The study aimed to explore midwives' perspectives on the concept of revenge and its relevance to childbirth. Methods: The research employed a qualitative methodology and an inductive approach. A web-based survey featuring open-ended questions was disseminated to midwives via an online forum. A total of 56 participants with varying levels of experience in midwifery participated in the study. The open-ended responses were thematically analyzed using the six-step process delineated by Braun and Clarke.  Result: The analysis resulted in three themes; "Not placing value on the birthing experience", "Contributing to realistic expectations" and "Supporting the birthing person’s sense of control".  Conclusion: The midwives possessed a nuanced comprehension of the notion of revenge, linking it to the process of childbirth while expressing reservations about its relevance. They held the conviction that midwives should endeavor to facilitate a birthing experience that fosters a sense of empowerment in the mother, thus negating the desire for revenge. Nevertheless, they underscored the significance of establishing appropriate structural and organizational prerequisites to realize this objective clinically.

Befolkningen i Sverige blir mer och mer högutbildad och de senaste åren har vi sett en stadig ökning av antalet medborgare med en eftergymnasial examen. Samtidigt som allt fler väljer att läsa vidare efter gymnasieskolan så är det en förhållandevis hög andel som aldrig fullföljer sina studier och avhoppen från högre utbildning är särskilt hög under utbildningarnas första år. Detta väcker frågan om studenterna är tillräckligt förberedda för högre studier. Detta är särskilt intressant utifrån biologiämnet, då många som läser biologi inom gymnasieskolan också väljer att läsa vidare. Syftet med denna studie är därför att undersöka vilka förväntningar lärare inom biologi vid universitet och högskola har på sina nyantagna studenter och hur dessa förväntningar förhåller sig till ämnesplanen för biologi i gymnasieskolan. Genom fem semistrukturerade intervjuer med lärare inom universitet och högskola som undervisar biologi har frågan här behandlats. En tematisk analys av intervjuerna visar att studenternas ansvarstagande, studieteknik och intresse är de tydligaste förväntningarna från universitet- och högskolelärarna. Att studenterna även förväntas ha goda färdigheter och ämneskunskaper i andra ämnen än just biologi är också tydligt, vilket dessutom är den förväntning som i minst grad uppfylls. Hur väl lärarnas förväntningar överensstämmer med ämnesplanen för biologi och även vilka faktorer som är viktigast för gymnasieelevers framtida studier diskuteras och presenteras ur en internationell kontext. För att bättre förbereda gymnasieelever för högre studier behövs en ökad samsyn mellan universitet och gymnasium och det finns dessutom många faktorer vars roll för studenternas högskoleförberedelse inte är klargjord.

Specifik fobi är idag ett av de vanligaste ångestsyndromen i Sverige. Det kan bland annat yttra sig som spindelfobi. Ett sätt att behandla fobier, som visat på god effekt är gradvis exponering (in vivo). Det finns studier som visar på att internetbaserad behandling har liknande effekt som personlig terapi. Föreliggande studies syfte var att undersöka hur en virtuell exponeringsbaserad behandling samt den virtuella spindeln upplevs av individer med spindelfobi. Deltagarna i studien bestod av åtta personer med uttalad spindelfobi. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Via en induktiv tematisk analys framkom teman som handlade om Kontrollförlust, Behandling med underteman spindlar, stegvis exponering, interaktion, psykoedukation och fantasi, samt Förväntningar och Teknik. Fynden påvisade att upplevelsen av de virtuella spindlarna var så pass verklighetstrogen att det skapade liknande ångest som vid exponering inför verkliga spindlar, samt att den virtuella behandlingen ökade självtilliten till att hantera framtida spindelfobi.

Syftet med studien är att se om de som besvarar ungdomars frågor om genitalier, sexpraktik och sexualitet på nätet kan vara delaktiga i att re_producera normer kring dessa ämnen i och med sina språkliga val. Studien ämnar också se om dessa re_produktioner, i sådana fall, skiljer sig åt beroende på vilket kön frågeställaren uppfattas ha. Studien är en diskursanalys med utgångspunkt i vissa feministiska teorier om genusperformativitet och könsmaktsordning och utgår från den konstruktivistiska språksynen. Vidare metoder som använts är systemisk-funktionell grammatik med fokus på den interpersonella metafunktionen samt tematisk analys av de språkhandlingar som förmedlar en verklighet gentemot frågeställaren att hen ska göra något eller vilja något. Resultatet påvisar att Fråga UMO till viss del kan vara delaktiga i att re_producera normer kring kön och sex. Sett till materialet storlek är det dock inte särskilt vanligt förekommande. Fråga UMO använder inte så vitt skild grammatik beroende på om personen uppfattas som tjej eller kille utan snarare skiljer sig grammatiken åt beroende på om frågan ställs om genitalier eller sexpraktik/sexualitet. Dock kan vissa delar av resultatet härledas till tjejers och killars förväntade sexlust, till det faktum att killar mer sällan besöker ungdomsmottagningen samt att att vissa tabubelagda ämnen kan kopplas till ett specifikt kön. Slutsatsen som dras är att Fråga UMO skulle kunna låta bli att köna personer i sina svar för att vara mer inkluderande. De skulle också kunna byta namn på sina kategorier Tjejers underliv och Killars underliv till exempelvis ”Snippor och snoppar”. Dock finns det antagligen förklaringar till varför svaren formulerats som de gjort. Dels är målgruppen ungdomar mellan 13-25 år och ska således vända sig till både barn och vuxna. Sedan gör även den flyktiga och distanserade kommunikationssituationen det svårt för svararen att utmana normer som ligger i disposivet, det vill säga de normer som är ju djupt rotade i våra kulturer och samhällen att de ses om sanna och naturliga. Överlag verkar Fråga UMO försöka att ha ett så inkluderande och jämställt bemötande som möjligt.

Studien syftar till att undersöka hur utredningsmetoden Faktaundersökning kan upplevas av olika parter och hur de påverkas av att vara en del i en utredningsprocess av mobbning och kränkande särbehandling. En enfallsstudie gjordes för att belysa dessa aspekter utifrån olika deltagares perspektiv. Tretton personer intervjuades via semistrukturerade intervjuer för att besvara studiens frågeställningar. Deltagarna var personer som varit delaktiga i en utredning som genomförts med Faktaundersökning som metod, samt organisationspsykologen som genomfört utredningen. Studiens ansats vilar på en realistisk utgångspunkt som förutsätter att kunskap kan inhämtas via deltagares beskrivningar av sina upplevelser. Den datanära tematiska analysen genererade sex övergripande teman: avsikter och förhoppningar med metoden, upplevelser av ramarna i Faktaundersökning, känslomässig påverkan, tilltro i utredningen, misstro i utredningen och organisationspsykologens perspektiv. I resultatet framkommer hur Faktaundersökningen kunde användas som ett redskap för att sända ut signaler till olika målgrupper med förhoppningar om att påverka och åstadkomma olika förändringar inom företaget. En viktig slutsats berör också upplevelsen av tilltro till utredningsprocessen som vid upplevelser av orättvisa och oförutsägbarhet i processen lätt kunde skapa känslor av otrygghet. Detta resulterade i att upplevelsen av tilltro lätt kunde bytas ut mot en känsla av misstro, vilket ledde till misstänksamhet gentemot utredningsprocessen. Behovet av att få känna upprättelse och bekräftelse i utredningen framkommer som ett centralt fynd, likt besvikelsen som kan uppkomma som en konsekvens hos deltagare som inte får dessa behov uppfyllda. En känslomässig påverkan hos deltagare i utredningen kan också ha en inverkan på förmågan att kunna bidra i utredningen. Slutligen framkommer hur utredarens roll som bedömare och beslutsfattare kan ha en stor inverkan på deltagares upplevelser av utredningsmetoden. Upplevelserna kan bero av utredarens upplevda kompetens, opartiskhet och agerande gentemot deltagarna. Den centrala rollen som utredare kan härigenom också bli föremål för mycket kritik och granskning.

Denna studie fokuserar på den amerikanska poeten Emily Dickinson och hennes psykiska hälsa samt kreativitet och skrivande. Syftet är att lyfta fram hur fyra utvalda teman; hjärna, hjärta, sinne och själen, framställs i Dickinsons poesi. Detta handlar därför om en tematisk analys, där frågeställningar besvaras med hjälp av psykoanalytiska teorier. Studiens resultat visar att Dickinsons poesi fungerar som en brygga mellan hennes subjektiva känslor och allmänmänskliga teman. Det har lyfts fram medvetna samt omedvetna faktorer, vilka har kopplats till poetens psykiska tillstånd och därmed visat på hennes styrkor samt svagheter, i synnerhet vad gäller den kreativa skrivprocessen. Dickinsons poesi har slutligen argumenterats för att vara psykologiskt intriktad, och slutsatsen i denna studie förklarar därför vilka fördelar det finns med att läsa Dickinson med hjälp av psykoanalytiska teorier. Genom läsning av Dickinson i samband med Freud och andra psykoanalytiker skapas en koppling mellan poetens psykiska tillstånd samt hennes dikter, där psykoanalytiska teorier som fokuserar på kreativitet och skapande blir ett hjälpmedel för att läsaren ska få en djupare inblick i poetens liv och skrivande.

Sammanfattning Uppsatsen handlar om hur några elever i årskurs nio, i matematiksvårigheter, resonerar kring matematiska textuppgifter. Syftet med undersökningen är att få en fördjupad kunskap om och förståelse av betydelsen av textens formulering för förmågan hos några elever i årskurs nio, som är i matematiksvårigheter, att lösa matematiska textuppgifter. I detta ingår även att få ökad kunskap om hur några elever i årskurs nio, i matematiksvårigheter, resonerar kring hur undervisning om arbete med matematiska textuppgifter går till. De teoretiska utgångspunkter som vi utgår från i undersökningen är ett relationellt perspektiv på specialpedagogisk verksamhet samt Vygotskijs teorier om språk och lärande. Undersökningen bygger på en kvalitativ forskningsansats. Data samlades in i form av fjorton halvstrukturerade intervjuer, med fyra matematiska textuppgifter som utgångspunkt. Elevernas resonemang analyserades via tematisk analys. Resultaten visar att textens formulering har betydelse både för elevers förmåga att förstå en matematisk textuppgift och för hur de uppfattar uppgiftens svårighetsgrad. Matematiska textuppgifter innehållande formler och variabler uppfattas som svårare än uppgifter som enbart kräver hantering av de fyra räknesätten. Matematiska textuppgifter med kortare text betraktas som enklare än uppgifter med längre och mer komplext formulerad information. Vi ser även att andra faktorer än textens formulering kan ha betydelse för elevers framgång i arbete med matematiska textuppgifter. Dessa faktorer är god taluppfattning, arbetsro, mindre undervisningsgrupper, tillgång till stöd från lärare, möjlighet till samarbete med klasskamrater, tillräckligt med tid att ta till sig lärarens instruktioner och innehållet i de matematiska textuppgifterna, samt ett tryggt samtalsklimat. Resultaten tyder också på att undervisning kring textuppgifter i matematik inte är vanligt förekommande. Vår slutsats är att textens formulering har betydelse vid arbete med textuppgifter i matematik men att även andra faktorer kan vara viktiga. Detta är värdefull kunskap för oss som speciallärare i matematik, och viktigt att beakta i arbetet med elever som är i, eller riskerar att hamna i, matematiksvårigheter.