Historically, the horse has in many ways been important to human beings. Today, Equine Assisted Therapy is a form of treatment in which the horse is used as a tool from the treatment of the client. Supported Equine therapy has a therapeutic purpose and may vary depending on the patient's needs and the professionals work competence. Various studies show that animals have a positive impact on people. The aim of our study was to explore how Equine Assisted Therapy is used within the practical fields of social work in Sweden. We wanted to  illustrate how professionals in different social work settings utilize this form of treatment. Based on our purpose we have chosen to use a qualitative approach in which we interviewed five professionals who work with Equine Assisted Therapy as treatment method in various activities. In our results, we present the strengths and weaknesses according to the professionals; which approach they consider relevant and how a treatment session might look like.

I have been working with family treatment since 1970. This essay in practical knowledge takes its examples from a family treatment commisson 1996, an Assignment from the social wellfare system. I keept a journal from these days. The examples come from those notes. In the broad sense I make my starting - point from systemic thinking and stand whith one foot in social work and the other in family therapy. Sometimes I describe my way of working as a movement from social enegineering to anthropology. Writing this essay has made me consider that this is not always the truth. Sometimes I get directive and normative, instead of not knowing. Sometimes I act more like a missionary than as an antropologist. Like missionaries I sometimes get involved in colonizing the families everyday life. To investigate this I have used reflection through the writing process. Which means that the narrative has transformed into four steps during this essay. This process developed with the questions from my superviser and from collegues. By that the understanding of myself in the narrative has transformed as well. The first step is the linear, dramatic story. The second is the reflecting, circular step. The third is the problemazing, strategic step. The fourth is the extended story which summarizes the storys before plus new discoveries about myself. Families exist whithin a cultural context. Familylife is structured through a set of normative assumptions about how to organize and develop, how to solve problems and communicate. Salvador Minuchin who developed the structural family therapy, worked in countries like Israel, Argentina and the USA, was convinced that these norms existed in every culture. At the same time these values embodies the imperative goals to be striven for as the patterns of a ”normal”,traditional core family, in terms of offering the most valuabel nurturance for children. Structural familly therapy shares the existentialists interest of growing and the strategists interest for the threatening. My first question is whether my way of working whith family treatment, make their structure more transparent so they reveal themselves more than they need or want to. By working whith this essay I have detected that I mixed the meaning of deceiving as a criminal act, whith selfdeception which is an existential invitation. This made me stress the confrontation of the deceiving. Today I would probably make other decisions and work with the pattern of selfdeception more on a long-term. The other question is about the creativity, spontaneity and play as essential ingredients in my way of confronting patterns of communicating and organazing that troubles the family. Change sometimes comes around when playfull activities take place and reflexions over it leed to insights and new patterns. / Jag har arbetat som familjebehandlare sedan 1970. Uppsatsen i praktisk kunskap utgår från exempel i en familj som jag arbetade med 1996, på uppdrag av socialtjänsten. Jag förde dagbok över mitt arbete. Exemplen grundar sig på de anteckningarna. Mitt arbete utgår i vid bemärkelse från ett systemiskt tänkande och står med ena benet i socialt arbete och det andra i familjeterapi. Mitt förhållningssätt brukar jag beskriva som en rörelse från social ingenjörskonst till antropologiskt sökande. Arbetet med denna uppsats har fått mig att förstå att denna beskrivning bara delvis är sann. Jag blir ibland direktiv och normativ i stället för icke-vetande. Jag blir ibland mer som missionär än som antropolog. Just som missionärerna gjorde, blir jag delaktig i systemkrafternas kolonisering av familjens vardagsliv. För att undersöka detta har jag använt mig av reflektion genom skrivandets process. Det innebär att berättelsen genom uppsatsskrivandet har transformerats i fyra steg. Handledarens och kollegers frågor har hjälpt mig att föra berättelsen vidare. Därigenom har också förståelsen av mig själv i berättelsen ändrats. Första steget är den linjära dramatiska berättelsen. Andra steget är den reflekterande berättelsen, som är mer cirkulär och betonar mig i sammanhanget. Tredje steget är den strategiska och problematiserande berättelsen. Fjärde steget är den utvidgade berättelsen, som innehåller aspekter från de tidigare berättelserna samt nya upptäckter om mig själv. Familjer lever i ett kulturellt sammanhang. Familjelivet struktureras genom en uppsättning normativa antaganden om hur familjer ska organisera sig, utvecklas, lösa problem och kommunicera. Salvador Minuchin som var tongivande i att utveckla strukturell familjeterapi, ansåg att dessa värderingar fanns i de flesta kulturer. Han verkade bland annat i USA, Argentina och Israel som familjeterapeut och psykiater. Samtidigt är dessa värderingar en uppfordrande strävan till den ”normala”, traditionella kärnfamiljens struktur. Med den goda avsikten att garantera barn omsorg och trygghet. Strukturell familjeterapi delar existentialistens intresse för växandet och strategens intresse för det hotande. Den första frågan handlar om huruvida mitt sätt att arbeta med familjebehandling gör deras familjeliv transparent och därmed avslöjar mer än de vill eller behöver göra. Genom arbetet med uppsatsen inser jag bland annat att jag blandade ihop bedrägeri som brottslig handling och självbedrägeri som existentiell utmaning. Därför drev jag på för att konfrontera den bedrägliga handlingen. I dag skulle jag inte fatta sådana beslut utan mer långsiktigt arbetat med deras självbedrägliga mönster. Den andra frågeställningen rör kreativitetens, spontanitetens och lekens betydelse i mitt arbete. Slutsatsen blir att för en aktivitetsinriktad terapeut som jag, blir dessa begrepp centrala för att hitta vägar att bryta organisering och kommunikation som hindrar nödvändiga problemlösningar. Man säger ibland att förändring i familjearbetet åstadkoms genom strukturella åtgärder (familjen får en lägenhet, eller någon placeras) genom insikt eller genom handling. Jag använder kreativitet för att hitta handlingar som senare i reflektion kan leda till insikt eller förändring.

Andelen äldre personer > 65 år ökar, vilket leder till att fler lever i hög ålder - som i sin tur innebär en ökad risk för att drabbas av sjukdomar och funktionsnedsättningar. Det kan medföra för den äldre en förändrad livssituation med begränsningar som följd av nedsatt fysisk, psykisk och social hälsa. Litteraturstudiens syfte är att beskriva vilka effekter intervention med djur har i omvårdnad hos äldre personer med demenssjukdomar eller kognitiva funktionsnedsättningar. Metod: En litteraturöversikt gjordes och elva kvantitativa artiklar granskades och strukturerades med hjälp av Fribergs metod för litteraturöversikt. Resultatet visar att djurintervention i studier har påverkat de äldre inom ett par områden, som presenteras utifrån sex kategorier: Olika beteendeförändringar, förändrad psykisk och kognitiv funktion över tid, variation i aktivitet, inverkan på Allmän Daglig Livsföring (ADL), förändring av livskvalitet och oklar effekt på sömnmönster. Slutsats: Studier visade att djurintervention har positiva effekter som minskad aggressivitet, depression och ökad livskvalitet hos äldre med diagnostiserad demens eller kognitiva funktionsnedsättningar. Dessa positiva effekter bör uppmärksammas i större utsträckning, eftersom djurintervention kan bidra till att omvårdnadens kvalitet förbättras.

No description available.

<p> </p><p>Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt – hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna. Studiens empiriska material hämtades dels från min tidigare uppsats och dels från en universitetsutbildning i existentiell filosofi och - terapi.</p><p>De resultat som framkommit kan tydas så att de olika perspektiven och förhållningssätten påtag-ligt har befruktat varandra och gett en fördjupad kunskap om de två fallen. Resultaten visar även att de vidgade reflektionerna har tillvaratagit olika infallsvinklar och sannolika möjligheter till en djupare förståelse kring fallen och att vara-i-världen. De olika perspektiven har resulterat i psyko-terapeutisk fördjupning t.ex. kring studiens underliggande kontext om livets mening. Praktik-forskning kring existentiella dimensioner och djupare reflektioner av fallstudier kan ge utökade möjligheter till dynamisk psykoterapi, samt mer adekvat peka mot psykoterapins fortsatta behov av utveckling.</p> / <p> </p><p>The aim of this study was to conduct in-depth reflections on two case of psychotherapeutic practice. The project was done as action researcher and from my experience as a psychotherapist and existential therapist. The two perspectives in the study were sought in the psychoanalytic - dynamic therapy orientation, and from existential philosophy and existential therapy. The study was designed to see the life world of two approaches, i) phenomenological – hermeneutic and ii) existential with physical, social, personal and ideal dimensions. The cases came from my earlier study and from a university course in existential therapy.</p><p>The results obtained can be understood so that the different perspectives and approaches have significantly fertilized each other and provided detailed knowledge on two cases. The broader reflections resulted in approaches and opportunities for a deeper understanding of cases and to being-in-the-world. The approaches have resulted in deepening such psychotherapeutic around the study of the underlying context for the meaning of life. The development of existential dimensions and deeper reflections of the case studies can provide expanded opportunities for dynamic psychotherapy, as well as more appropriate means for psychotherapy need of development.</p>

<p>Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att hundar kan användas både som komplementär behandling till en traditionell behandling eller som icke farmaceutisk behandling i vårdandet. Användning av hundar i vården visar på ökat socialt beteende, ökad fysisk aktivitet och ökat psykiskt välbefinnande. Även förändringar hos patienter med nedsatt aktivitetsförmåga märktes med en ökad motivation och initiativförmåga. Hunden ger en distraherande effekt vilket avleder tankar på de nedsatta förmågorna i det dagliga livet, dessutom ger hunden trygghet och sällskap. Med tanke på det viktiga med att aktivera gamla och passiva patienter bör ämnet uppmärksammas. Mer forskning på de effekter hunden tillför både utifrån ett patient-, personal- och samhällsperspektiv. Kunskaper inom ämnet ger möjlighet för sjuksköterskan att använda denna resurs i vårdandet av patienten.</p> / <p>The dog is man's best friend, but it is only recently that the dog's health benefits have begun to be explored.<strong> </strong>Internationally the dog is used in health care in a different extent than in Sweden. Health effects in form of shorter length of stay, faster rehabilitation and better self-care has been demonstrated. The purpose of literature study was to describe the patients' experiences of the dog's presence in healthcare. The study was a literature review of 15 scientific articles. The results showed that dogs can be used as a complementary treatment to conventional treatment or non-pharmaceutical treatment in the care process. The use of dogs in health care shows positive social ability, increased physical activity and psychological improvement for the patient. Although changes in patients with reduced activity was noticeable with increased motivation and initiative. The dog gives a distracting effect which put away thoughts on aches and problems in daily life, the dog also gives protection and companionship. Given the importance of activating old and passive patients should be acknowledged. More research is needed on the effects from the dog from both from the patient, personal and social perspective. Knowledge of the subject provides an opportunity for the nurse to use this resource in the care of the patient.</p>

<p>Sömnsvårigheter hos ungdomar är ett växande problem i Sverige men det saknas forskning om behandlingsmetoder för åldersgruppen. Syftet med studien var att testa kognitiv terapi med beteendeexperiment (KT-I) på gymnasieungdomar med primär insomni. Studien genomfördes enligt en Single Subject design med för- och eftermätning. Tre ungdomar i åldern 16-18 genomgick en sju veckor lång behandling efter 1-2 veckors baslinjemätning. Resultatet visade att svårighetsgrad av insomni minskade, att funktionsförmågan dagtid förbättrades och behandlingsmålen uppfylldes i hög grad. Dagliga mätningar visade att förändring av sömnrelaterade symtom och dagtidssymtom varierade mellan deltagarna. Graden av vidmakthållande kognitiva processvariabler minskade. Slutsatser som kan dras är att KT-I är en lovande behandlingsmetod för ungdomar med insomni och att metoden bör testas ytterligare i randomiserade kontrollerade studier.</p> / <p>Sleeping difficulties are an increasing problem in Sweden for youths today, but there is a lack of research on treatments for this age group. The aim of the study was to investigate the effects from Cognitive Therapy with Behavioural Experiments (CT-I) on youths with primary insomnia in upper secondary school. The study was conducted according to a Single-Subject design with pre- and posttests. Three youths between the ages of 16-18 participated in a seven week long treatment, after 1-2 weeks of baseline measures. The results showed that the degree of insomnia decreased, that the ability to function during daytime increased, and that the treatment goals were met to a large extent. Daily measures showed that changes in sleep related symptoms and daytime symptoms varied among the participants. The degree of maintaining cognitive processes decreased. The conclusions that can be drawn are that CT-I is a promising treatment for youths with insomnia and that the method should be tested further in randomized controlled studies.</p>

<p><strong>Bakgrund: </strong>Social fobi är en sjukdom där personen har en irrationell rädsla för situationer där personen kan bli iakttagen och bedömd av andra. Rädslan kan vara så stark att det kan vara outhärdligt att vistas i samma rum som andra. <strong>Syfte: </strong>Syftet med studien var att belysa hur det är att leva med social fobi. <strong>Metod: </strong>Studien är en allmän litteraturstudie som baserades på femton kvantitativa artiklar och en självbiografisk bok. Artiklarna var publicerade efter år 1995. Enheter som svarade på syftet identifierades och sammanställdes till resultatet. <strong>Resultat: </strong>Personer med social fobi har en lägre livskvalitet. Personer med social fobi räds sociala interaktioner och anses utstråla mindre värme än andra personer. Under samtal upplever personer med social fobi ångest, de nedvärderar sitt eget uppförande då de är fokuserade på sitt eget uppträdande, vilket leder till en negativ självbild. Kognitivbeteendeterapi har visat sig vara en effektiv behandlingsmetod för att behandla social fobi. <strong>Slutsats: </strong>Livskvaliteten hos personer med social fobi är reducerad och självkänslan är ofta låg. Ångest uppstår vid social interaktion. KBT ger goda behandlingsresultat för personer med social fobi. Det är viktigt att sjukvårdspersonalen bemöter personen med social fobi på ett positivt sätt för att främja relationen.</p> / <p><strong>Background: </strong>When suffering from social phobia people experience an irrational fear of being observed and judged by others. The fear can be so powerful that being in the same room with other people is unbearable. <strong>Aim: </strong>The aim of the study was to illustrate what it is like to live with social phobia. <strong>Methods: </strong>The study is a general literature study based on fifteen quantitative articles and one autobiography. Articles were published after the year of 1995. Unites responding to the aim were identified and assembled into a result. <strong>Results: </strong>Person with social phobia has a reduced quality of life. They fear social interaction and are perceived by others to emit less warmth than other people. During conversation persons with social phobia experiences anxiety, they underestimate their own performance when being excessively focused on their own behaviour. This leads to a negative self image. Cognitive behavioural therapy has shown to be an effective treatment of social phobia. <strong>Conclusion: </strong>The quality of life is reduced in social phobia and the self-esteem is often low. Social interactions result in anxiety. Cognitive behavioural therapy yields effective results for social phobia. Positive treatment from health care staff is of high relevance to promote the relationship.</p>

Efter upplösningen av Sovjetunionens starka maktkontroll över sina satellitstater den 9:e november 1989, kunde de Centrala och Östeuropeiska länderna (förkortning CEEC på engelska) påbörja sin övergång till marknadsekonomi. Sättet att närma sig en fri marknad är indelat i två olika tillvägagångssätt – chockterapi och gradualism. Den förstnämda metoden genomförs med fokus på snabbhet och en samverkande engångsförvandling av de ekonomiska sektorerna medan den sistnämnda beaktar en grad- och stegvis omvandling. Omvandlingsprocessen i sig består av flera variabler, exempelvis privatisering av statligt ägd egendom, makroekonomisk stabilitet samt liberalisering av priser och handel. Beroende på vilken metod som valdes genomfördes de ovan nämnda variablerna vid olika tidpunkter och med varierande hastighetsgrad. Åsikterna bland ekonomer rörande vilken metod som uppnått bäst resultat är omdebatterad. Följaktligen är syftet med denna uppsats att undersöka vilken av omvandlingsmetoderna som har uppnått högst BNP per capita tillväxt i de valda CEEC under perioden 1992-2003. Tio CEEC valdes ut för att få en rättvis delning mellan de två tillvägagångssätten, med tillhörande fem länder i varje grupp. Därtill valdes fem referensländer ut, för att i en grafisk analys kunna relatera utvecklingen i omvandlingsländer till redan etablerade marknadsekonomier. De erhållna resultaten visar att val av tillvägagångssätt inom omvandlingsprocessen inte har någon signifikant inverkan på BNP per capita utvecklingen. Ländernas grundförutsättningar samt i vilken ordning variablerna implementerades visar sig troligen ha större inverkan på BNP per capita tillväxten. Dessutom visar de empiriska resultaten klara indikationer på att det finns en skillnad mellan CEEC och referensländerna. / After the resolution of the Soviet Unions strict control over its satellite with beginning on the 9th of November 1989, the Central and Eastern European Countries (CEEC) began their transition towards a market economy. How to approach the economic system of a free market has been divided into two major policies – shock therapy and gradualism. The first policy is implemented with speed and one-shock change within the economic sectors as a focus while the second constitutes of slow and gradual implementations. The transformation process in itself consists of several variables, for e.g. privatization of state-owned properties, macroeconomic stabilization and liberalization of prices and trade. Depending on what policy chosen, the variables were implemented at different times and with different speed. The views among economists regarding which of the two models that achieve the best result when transforming differs widely. Hence, the purpose of this thesis is to investigate which of the two models that have had the best effect upon the GDP per capita growth in the chosen CEEC. Ten CEEC were picked to have a fair representation for each policy, with five countries representing each policy group and the years measured were 1992-2003. In addition, for a graphical analysis to be performed and to distinct CEEC from already established market economies, five reference countries were included. The results obtained indicate that the policy choice has no impact on average GDP per capita growth. Instead we concure with earlier research that claim that preconditions and sequential order of the market reforms have a larger impact on GDP per capita growth. Additionally, empirical results indicated that there is a significant difference in the GDP growth over the last decade between our CEEC and the reference countries.

Sömnsvårigheter hos ungdomar är ett växande problem i Sverige men det saknas forskning om behandlingsmetoder för åldersgruppen. Syftet med studien var att testa kognitiv terapi med beteendeexperiment (KT-I) på gymnasieungdomar med primär insomni. Studien genomfördes enligt en Single Subject design med för- och eftermätning. Tre ungdomar i åldern 16-18 genomgick en sju veckor lång behandling efter 1-2 veckors baslinjemätning. Resultatet visade att svårighetsgrad av insomni minskade, att funktionsförmågan dagtid förbättrades och behandlingsmålen uppfylldes i hög grad. Dagliga mätningar visade att förändring av sömnrelaterade symtom och dagtidssymtom varierade mellan deltagarna. Graden av vidmakthållande kognitiva processvariabler minskade. Slutsatser som kan dras är att KT-I är en lovande behandlingsmetod för ungdomar med insomni och att metoden bör testas ytterligare i randomiserade kontrollerade studier. / Sleeping difficulties are an increasing problem in Sweden for youths today, but there is a lack of research on treatments for this age group. The aim of the study was to investigate the effects from Cognitive Therapy with Behavioural Experiments (CT-I) on youths with primary insomnia in upper secondary school. The study was conducted according to a Single-Subject design with pre- and posttests. Three youths between the ages of 16-18 participated in a seven week long treatment, after 1-2 weeks of baseline measures. The results showed that the degree of insomnia decreased, that the ability to function during daytime increased, and that the treatment goals were met to a large extent. Daily measures showed that changes in sleep related symptoms and daytime symptoms varied among the participants. The degree of maintaining cognitive processes decreased. The conclusions that can be drawn are that CT-I is a promising treatment for youths with insomnia and that the method should be tested further in randomized controlled studies.