Att ha diagnosen Aspergers syndrom innebär bl a sociala problem och psykisk sårbarhet. Denna kvalitativa studie omfattar intervjuer med fyra  psykoterapeuter och en psykolog, som har erfarenhet av att behandla personer med Aspergers syndrom. Syftet med studien är att undersöka psykoterapeuters syn på psykodynamisk psykoterapi med personer med Asperger syndrom. Frågeställningarna har varit: hur lägger man upp en terapeutisk behandling för personer med Aspergers syndrom? Vilka aspekter inom terapin med personer med Aspergers syndrom är viktiga för behandlingen?  Studien visar att teraputerna arbetar utifrån olika psykodynamiska teorier. Terapeuten behöver också ha stora kunskaper om funktionshindret. Att terapeuten har kunskap om vilka effekter funktionshindret har på personer med Asperger syndrom medför att viktiga komponenter som bemötande och arbetsallians möjliggörs och som är grunden för ett fortsatt behandlingsarbete. Vidare anses det viktigt att ta hänsyn till den specifika livssituation och historia som personer med Aspergers syndrom har, eftersom tidigare erfarenheter har betydelse för hur patienten handlar, reagerar och förstår sina livsmönster i nuet. Samtliga terapeuter betonar att personer med Aspergers syndrom i behandlingen har förbättrat sitt sociala samspel. Dessutom tycks det som att det fordras mycket av terapeuten i behandlingen med denna målgrupp eftersom det är långa behandlingar och att det är känslomässigt påfrestande att arbeta med personer med Aspergers. / To be diagnosed with Asperger's syndrome involves among other social problems and psychological vulnerability. The sample consists of four psychotherapists and one psychologist, who have experience in treating people with Asperger syndrome. The purpose of this study is to investigate the psychotherapists’ view of psychodynamic psychotherapy with people with Asperger syndrome. Questions have been; How do you set up a therapeutic treatment for people with Asperger's syndrome? What aspects in therapy with people with Asperger syndrome are important to the treatment? The study shows that therapists work from various psychodynamic theories. The therapist must also have vast knowledge of the disability. The therapist’s knowledge of the effects disability has on people with Asperger syndrome causes the key components that touch and working alliance is made possible and is the basis for continuing treatment work. Furthermore, it is important to take into account the specific situation in life and history that people with Asperger syndrome have, because past experience is relevant to how the patient react and understand their patterns of life in the present. All therapists stress that people with Asperger syndrome in treatment have improved their social interaction. Moreover, it seems that it requires a lot of the therapist in the treatment with this audience, because it is long treatments and that it is emotionally stressful to work with people with Asperger's

Hunden är människans bästa vän, men det är först på senare tid som hundens hälsoeffekter har börjat undersökas. Internationellt sätt används hundar i vården i en helt annan utsträckning än i Sverige. Hälsoeffekter i form av kortare vårdtid, snabbare rehabilitering och bättre egenvård har påvisats. Syftet med litteraturstudien var att beskriva patientens upplevelser av hundens närvaro i vårdandet. Studien var en litteraturstudie med 15 vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att hundar kan användas både som komplementär behandling till en traditionell behandling eller som icke farmaceutisk behandling i vårdandet. Användning av hundar i vården visar på ökat socialt beteende, ökad fysisk aktivitet och ökat psykiskt välbefinnande. Även förändringar hos patienter med nedsatt aktivitetsförmåga märktes med en ökad motivation och initiativförmåga. Hunden ger en distraherande effekt vilket avleder tankar på de nedsatta förmågorna i det dagliga livet, dessutom ger hunden trygghet och sällskap. Med tanke på det viktiga med att aktivera gamla och passiva patienter bör ämnet uppmärksammas. Mer forskning på de effekter hunden tillför både utifrån ett patient-, personal- och samhällsperspektiv. Kunskaper inom ämnet ger möjlighet för sjuksköterskan att använda denna resurs i vårdandet av patienten. / The dog is man's best friend, but it is only recently that the dog's health benefits have begun to be explored. Internationally the dog is used in health care in a different extent than in Sweden. Health effects in form of shorter length of stay, faster rehabilitation and better self-care has been demonstrated. The purpose of literature study was to describe the patients' experiences of the dog's presence in healthcare. The study was a literature review of 15 scientific articles. The results showed that dogs can be used as a complementary treatment to conventional treatment or non-pharmaceutical treatment in the care process. The use of dogs in health care shows positive social ability, increased physical activity and psychological improvement for the patient. Although changes in patients with reduced activity was noticeable with increased motivation and initiative. The dog gives a distracting effect which put away thoughts on aches and problems in daily life, the dog also gives protection and companionship. Given the importance of activating old and passive patients should be acknowledged. More research is needed on the effects from the dog from both from the patient, personal and social perspective. Knowledge of the subject provides an opportunity for the nurse to use this resource in the care of the patient.

Bakgrund: Social fobi är en sjukdom där personen har en irrationell rädsla för situationer där personen kan bli iakttagen och bedömd av andra. Rädslan kan vara så stark att det kan vara outhärdligt att vistas i samma rum som andra. Syfte: Syftet med studien var att belysa hur det är att leva med social fobi. Metod: Studien är en allmän litteraturstudie som baserades på femton kvantitativa artiklar och en självbiografisk bok. Artiklarna var publicerade efter år 1995. Enheter som svarade på syftet identifierades och sammanställdes till resultatet. Resultat: Personer med social fobi har en lägre livskvalitet. Personer med social fobi räds sociala interaktioner och anses utstråla mindre värme än andra personer. Under samtal upplever personer med social fobi ångest, de nedvärderar sitt eget uppförande då de är fokuserade på sitt eget uppträdande, vilket leder till en negativ självbild. Kognitivbeteendeterapi har visat sig vara en effektiv behandlingsmetod för att behandla social fobi. Slutsats: Livskvaliteten hos personer med social fobi är reducerad och självkänslan är ofta låg. Ångest uppstår vid social interaktion. KBT ger goda behandlingsresultat för personer med social fobi. Det är viktigt att sjukvårdspersonalen bemöter personen med social fobi på ett positivt sätt för att främja relationen. / Background: When suffering from social phobia people experience an irrational fear of being observed and judged by others. The fear can be so powerful that being in the same room with other people is unbearable. Aim: The aim of the study was to illustrate what it is like to live with social phobia. Methods: The study is a general literature study based on fifteen quantitative articles and one autobiography. Articles were published after the year of 1995. Unites responding to the aim were identified and assembled into a result. Results: Person with social phobia has a reduced quality of life. They fear social interaction and are perceived by others to emit less warmth than other people. During conversation persons with social phobia experiences anxiety, they underestimate their own performance when being excessively focused on their own behaviour. This leads to a negative self image. Cognitive behavioural therapy has shown to be an effective treatment of social phobia. Conclusion: The quality of life is reduced in social phobia and the self-esteem is often low. Social interactions result in anxiety. Cognitive behavioural therapy yields effective results for social phobia. Positive treatment from health care staff is of high relevance to promote the relationship.

Syftet med denna studie var att genomföra fördjupade reflektioner kring två fall i psykoterapi. Studien gjordes som praktikforskare och från min erfarenhet som psykoterapeut och existentiell terapeut. Mina teoretiska perspektiv i studien söktes inom den psykoanalytiska - dynamiska terapiinriktningen, samt från existentiell filosofi och existentiell terapi. Studien utformades från att se livsvärlden från två förhållningssätt, i) fenomenologiskt – hermeneuistiskt och ii) existentiellt med de fysiska, sociala, personliga och ideala dimensionerna. Studiens empiriska material hämtades dels från min tidigare uppsats och dels från en universitetsutbildning i existentiell filosofi och - terapi. De resultat som framkommit kan tydas så att de olika perspektiven och förhållningssätten påtag-ligt har befruktat varandra och gett en fördjupad kunskap om de två fallen. Resultaten visar även att de vidgade reflektionerna har tillvaratagit olika infallsvinklar och sannolika möjligheter till en djupare förståelse kring fallen och att vara-i-världen. De olika perspektiven har resulterat i psyko-terapeutisk fördjupning t.ex. kring studiens underliggande kontext om livets mening. Praktik-forskning kring existentiella dimensioner och djupare reflektioner av fallstudier kan ge utökade möjligheter till dynamisk psykoterapi, samt mer adekvat peka mot psykoterapins fortsatta behov av utveckling. / The aim of this study was to conduct in-depth reflections on two case of psychotherapeutic practice. The project was done as action researcher and from my experience as a psychotherapist and existential therapist. The two perspectives in the study were sought in the psychoanalytic - dynamic therapy orientation, and from existential philosophy and existential therapy. The study was designed to see the life world of two approaches, i) phenomenological – hermeneutic and ii) existential with physical, social, personal and ideal dimensions. The cases came from my earlier study and from a university course in existential therapy. The results obtained can be understood so that the different perspectives and approaches have significantly fertilized each other and provided detailed knowledge on two cases. The broader reflections resulted in approaches and opportunities for a deeper understanding of cases and to being-in-the-world. The approaches have resulted in deepening such psychotherapeutic around the study of the underlying context for the meaning of life. The development of existential dimensions and deeper reflections of the case studies can provide expanded opportunities for dynamic psychotherapy, as well as more appropriate means for psychotherapy need of development.

<p>Efter upplösningen av Sovjetunionens starka maktkontroll över sina satellitstater den 9:e november 1989, kunde de Centrala och Östeuropeiska länderna (förkortning CEEC på engelska) påbörja sin övergång till marknadsekonomi. Sättet att närma sig en fri marknad är indelat i två olika tillvägagångssätt – chockterapi och gradualism. Den förstnämda metoden genomförs med fokus på snabbhet och en samverkande engångsförvandling av de ekonomiska sektorerna medan den sistnämnda beaktar en grad- och stegvis omvandling. Omvandlingsprocessen i sig består av flera variabler, exempelvis privatisering av statligt ägd egendom, makroekonomisk stabilitet samt liberalisering av priser och handel. Beroende på vilken metod som valdes genomfördes de ovan nämnda variablerna vid olika tidpunkter och med varierande hastighetsgrad. Åsikterna bland ekonomer rörande vilken metod som uppnått bäst resultat är omdebatterad. Följaktligen är syftet med denna uppsats att undersöka vilken av omvandlingsmetoderna som har uppnått högst BNP per capita tillväxt i de valda CEEC under perioden 1992-2003. Tio CEEC valdes ut för att få en rättvis delning mellan de två tillvägagångssätten, med tillhörande fem länder i varje grupp. Därtill valdes fem referensländer ut, för att i en grafisk analys kunna relatera utvecklingen i omvandlingsländer till redan etablerade marknadsekonomier. De erhållna resultaten visar att val av tillvägagångssätt inom omvandlingsprocessen inte har någon signifikant inverkan på BNP per capita utvecklingen. Ländernas grundförutsättningar samt i vilken ordning variablerna implementerades visar sig troligen ha större inverkan på BNP per capita tillväxten. Dessutom visar de empiriska resultaten klara indikationer på att det finns en skillnad mellan CEEC och referensländerna.</p> / <p>After the resolution of the Soviet Unions strict control over its satellite with beginning on the 9th of November 1989, the Central and Eastern European Countries (CEEC) began their transition towards a market economy. How to approach the economic system of a free market has been divided into two major policies – shock therapy and gradualism. The first policy is implemented with speed and one-shock change within the economic sectors as a focus while the second constitutes of slow and gradual implementations. The transformation process in itself consists of several variables, for e.g. privatization of state-owned properties, macroeconomic stabilization and liberalization of prices and trade. Depending on what policy chosen, the variables were implemented at different times and with different speed. The views among economists regarding which of the two models that achieve the best result when transforming differs widely. Hence, the purpose of this thesis is to investigate which of the two models that have had the best effect upon the GDP per capita growth in the chosen CEEC. Ten CEEC were picked to have a fair representation for each policy, with five countries representing each policy group and the years measured were 1992-2003. In addition, for a graphical analysis to be performed and to distinct CEEC from already established market economies, five reference countries were included. The results obtained indicate that the policy choice has no impact on average GDP per capita growth. Instead we concure with earlier research that claim that preconditions and sequential order of the market reforms have a larger impact on GDP per capita growth. Additionally, empirical results indicated that there is a significant difference in the GDP growth over the last decade between our CEEC and the reference countries.</p>

Disputats, Uppsala Universitet, 2007. / Findes også på internet (PDF-format): http://www.diva-portal.org/diva/getDocument?urn_nbn_se_uu_diva-8327-3__fulltext.pdf. Med litteraturhenvisninger.

Högkänslighet, eller så kallad sensory-processing sensitivity (SPS), har beskrivits som ett personlighetsdrag där individen bearbetar sensorisk information på ett djupare och starkare sätt än personer som inte är högkänsliga. Syftet med den aktuella studien var att, med hjälp av självskattningsformuläret ”the Highly Sensitive Person Scale” (HSP), undersöka högkänslighet mot skattningar av naturen (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), grubbleri (RRQ-Rumination) och självreflektion (RRQ-Reflection), subjektivt välbefinnande (WHO) och upplevelser av mindfulness (MAAS). Undersökningen skedde via en webb-baserad enkät och omfattade 213 deltagare. Resultatet visade att individer som är mer högkänsliga värderar naturen högre, samt grubblar och reflekterar mer kring sig själva, än mindre högkänsliga personer. Inga signifikanta skillnader förelåg mellan grupperna vad gäller mindfulness eller välbefinnande. Resultatet tyder på att både en interaktion med naturen och mindfulness kan vara gynnsamt för högkänsliga individer. Denna studie kan utgöra en startpunkt för framtida forskning, där experimentella studier med upprepad mätning kan genomföras för att undersöka naturens roll för högkänsliga personer. / Sensory-processing sensitivity (SPS) has been described as a personality trait where the individual process sensory information in a deeper and stronger way than people who are not highly sensitive. The aim of the present study was to, with the self-assessment form ”the Highly Sensitive Person Scale” (HSP), examine sensory-processing sensitivity against evaluations of nature (NR, NR-Self, NR-Perspective, NR-Experience), rumination (RRQ-Rumination) and self-reflection (RRQ-Reflection), subjective well-being (WHO) and experiences of mindfulness (MAAS). The survey was done through a web-based questionnaire and included 213 participants. The results showed that individuals who are more highly sensitive value nature higher, and also ruminate and reflect more on themselves, than people who are less highly sensitive. No significant differences existed between the groups concerning mindfulness or subjective well-being. The results suggest that both an interaction with nature and mindfulness can be favourable for highly sensitive persons. This study can serve as a starting point for future research, where experimental studies with repeated measures can be conducted to investigate the role of nature for highly sensitive persons.

Bakgrund: I Sverige har cirka 95000 människor någon form av autismspektrumtillstånd. Autismspektrumtillstånd är en kognitiv funktionsnedsättning där problem som kommunikation, sociala samspel och föreställningsförmåga kan uppstå. Djur i vården påverkar positivt på människans hälsa. Djurunderstödda interventioner är aktiviteter eller terapiformer som sjuksköterskan kan använda vid omvårdnad av barn med autismspektrumtillstånd. Syfte: Att beskriva hur sällskapsdjur påverkar samt upplevs påverka barn med autismspektrumtillstånd. Dessutom var syftet att beskriva hur barnets familj upplever påverkan av sällskapsdjur. Vidare var syftet att beskriva de inkluderade artiklarnas datainsamlingsmetod. Metod: Beskrivande litteraturstudie. Tio vetenskapliga artiklar varav två med kvalitativ ansats och åtta med kvantitativ ansats. Huvudresultat: Sammanställning av artiklarna resulterade i fyra teman: social funktion, inlärning och kommunikation, psykisk hälsa samt fysisk hälsa. Förbättringar kunde ses vid djurunderstödda interventioner som hästterapi eller kontakt med hund. Hundar upplevdes kunna fungera som en distraktion samt inge lugn till barnen, liksom upplevdes öka trygghet för familjen. Autistiska symtom minskade signifikant, liksom antalet vredesutbrott, ilska och ångest upplevdes minska. Uppmärksamhet, social funktion, motorik, samt social och fysisk motivation förbättrades. Ridterapi ökade även den sociala interaktionen mellan förälder och barn. Enkäter och beteendeskalor var de mest framträdande datainsamlingsmetoderna i artiklarna. Slutsats: Djurunderstödda interventioner har visat ge positiv påverkan hos barn med autismspektrumtillstånd, liksom hjälpt familjen till en mer hållbar vardag. Antalet vetenskapliga studier är begränsat, varav ytterligare forskning krävs för en god evidens inom området. / Background: In Sweden there are around 95,000 people who have some form of Autism Spectrum Disorder. The Autism Spectrum Disorder itself, is a cognitive disability where problems can occur in such areas as communication, social interactions and detached imaginations. Animal assisted therapy has shown positive effects in human health care. Animal assisted treatments, in the form of an activity or therapy is a way for nurses to treat children with Autism Spectrum Disorder. Aim: First to describe both the perceived and measured affects of animal assisted therapy on children with Austism Spectrum Disorder. Secondly, to describe how the childrens' families perceive the affects of animal assisted therapy. The aim was also to describe the method used to gather data for the article. Methods: A literature study was conducted using ten scientific articles, of which two were qualitative and eight were quantitative. Results: A summary of the articles resulted in four themes; social functions, learning and communication, physical health and psychological health. Improvements could be seen when in contact with horses or dogs. The family perceived the dog as both a distraction and a calming effect on the child, as well as giving the family a sense of security. Autistic symptoms were significantly reduced, as well as a perceived reduction of anger, frequency of tantrums and anxiety. Awareness, social functioning, motor skills, and physical motivation were improved. The social connection between child and parents improved with equine assisted therapy. Questionnaires and behavior measures were the most prominent methods used to gather data. Conclusions: Animal assisted therapy has proven beneficial amongst children with Autism Spectrum Disorder, and also contributed to parents having a more sustainable living situation. The amount of scientific studies are limited within this field. More research is necessary in order to show convincing evidence.

No description available.

No description available.