Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol inst., 2004. / Härtill 5 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Uppsala : Univ., 2002. / Härtill 5 uppsatser.

Bakgrund: Ländryggen består av fem kotor som är omgiven av en avancerad ligamentapparat samt muskler som ska stabilisera denna instabila konstruktion av leder. Ländryggens främsta funktioner är att vara viktbärande och stötdämpande samt att skydda ryggmärgskanalen och nervrötterna. Orsaker till ländryggssmärta är svaga muskler, senor, ligament, degenerativa förändringar, artros etc. Det är 80% av alla personer som har haft eller kommer att ha ont i ryggen, av dessa utvecklar 20% kroniska besvär. Kronisk smärta är det om personen har haft besvär mer än tre månader. Det finns olika sätt att behandla ländryggssmärta, både med manuella behandlingsformer och träning, det är inte känt vilken behandlingsform som är den mest effektiva. Förutom individerna som drabbas, drabbas också samhället av kronisk ländryggssmärta, 2009 var sjukförsäkringskostnaderna 4144 miljoner kronor. Syfte: Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att sammanställa resultat av interventionsstudier och undersöka om manuella terapiformer har ett mervärde vid behandling av personer i arbetsför ålder med kronisk ländryggsmärta. Metod: En litteratursökning genomfördes i de medicinska databaserna PubMed, CINAHL och PEDro. Sökningen resulterade i åtta inkluderade studier som motsvarade inklusions- och exklusionskriterierna. Samtliga studier granskades via SBU:s granskningsmall för randomiserade studier. Resultat: Vid granskning av studierna avseende smärta visade fyra signifikanta resultat till förmån för interventionsgruppen, två var av medelhögt bevisvärde och två av svagt bevisvärde. Vid granskning av studierna avseende funktion var det fyra som visade signifikanta resultat till förmån för interventionsgruppen, en studie erhöll högt bevisvärde och en annan med medelhögt bevisvärde. Vid granskning av studierna avseende livskvalitet var det två studier som visade signifikanta resultat till förmån för interventionsgruppen, båda erhöll medelhögt bevisvärde. Konklusion: Det finns indikationer på att manuella behandlingsformer kan ha ett mervärde vid behandling av individer med kronisk ländryggssmärta i arbetsför ålder. Ytterligare forskning inom ämnet efterfrågas. / Background: The lumbar spine consist of five vertebrae surrounded by an advanced ligament device and muscles that will stabilize this unstable construction of joints. The lumbar spines main functions are to be weight-bearing and shock absorption, and protection of the spinal cord and the nerve roots. Causes of low back pain are weak muscles, tendons, ligaments, degenerative changes, osteoarthritis etc. There is 80% of all people who have had or will have low back pain, of which 20% of these will develop chronic problems. Chronic pain is if the person has had pain for more than three months. There are different ways of treating low back pain, both with manual therapies and exercise, it is not known which treatment is the most efficient. In addition to the affected individuals, the society also suffers from chronic low back pain. In 2009, health insurance costs were SEK 4144 million. Purpose: The purpose of this systematic literature study was to compile the results of intervention studies and to investigate whether manual therapies have added value in the treatment in people of working age with chronic lumbar pain. Method: A search for literature was made in the medical databases PubMed, CINAHL and PEDro. The search resulted in eight included articles that corresponded to the inclusion and exclusion criterias. All articles were examined through the SBU template for randomized studies. Results: In examination the studies on pain, four of the included articles showed significant differences in favor of the intervention group, two were of moderate level of evidence and two were of weak level of evidence. In examination the studies on function, four of the included articles showed significant differences in favor of the intervention group, one study received high level of evidence and another with moderate level of evidence. In examination the studies on quality of life, two of the included articles showed significant differences in favor of the intervention group, both receiving moderate level of evidence. Conclusion: There are indications that manual treatments may have added value in the treatment of individuals with chronic low back pain in working age. Further research on the subject is requested.

The aim of this study is to describe how children’s literature is included in working with vulnerable children. Six persons in different professions have been interviewed to research this. Three of them are preschool teachers and three of them work in places where they meet vulnerable children. The interviews have been thematically analyzed to answer how they work with children’s literature, which the themes in the books are and why the books are used. The result shows that themes as secrets and rights are included in work both in preschool and in places where they meet vulnerable children. Though it also shows that there are more themes included where they meet vulnerable children, such as violence, feelings and integrity. The ways in which the children’s literature is used includes reading, digital reading, dramatizing, dialogue and drawing in preschool. These ways to include children’s literature is also used where they meet vulnerable children, although not all of them. This study is about a subject that has touched many people and will need to be researched further in the future.

Ångest och depression är vanliga sökorsaker inom primärvården och klassas idag som folksjukdomar i Sverige. Svenska vårdcentraler har svårt att möta vårdbehovet kring psykisk ohälsa, och det finns därför anledning att utforska nya behandlingsalternativ för att effektivisera vården. I denna studie användes en kontrollerad mellangruppsdesign i syfte att undersöka hur Compassionfokuserad terapi (CFT) i grupp påverkar primärvårdspatienters grad av ångest och depression, samt huruvida detta skiljer sig från sedvanlig behandling i form av kognitiv beteendeterapi (KBT). Designen omfattade tre grupper; en interventionsgrupp (n = 20) som erhöll CFT, en aktiv kontrollgrupp (n = 12) som erhöll KBT, samt en passiv kontrollgrupp (n = 20) bestående av psykologstudenter som ej erhöll behandling i någon form. Självskattningsformulären Beck’s Depression Inventory II, Beck’s Anxiety Inventory samt Self-Compassion Scale administrerades vid två tillfällen i samtliga grupper. Förändringarna undersöktes med hjälp av t-test, variansanalys för upprepade mätningar samt effektstorlekar. Resultaten påvisade en signifikant skillnad mellan de grupper som erhållit behandling och den passiva kontrollgruppen men ingen signifikant skillnad mellan den aktiva kontrollgruppen och interventionsgruppen. Dock återfanns en större effektstorlek gällande depression för interventionsgruppen jämfört med den aktiva kontrollgruppen. Resultaten indikerar att CFT i grupp kan vara en effektiv behandling för primärvårdspatienter med ångest och depression. Vidare forskning efterfrågas för att undersöka de långsiktiga effekterna av CFT. / Anxiety and depression are conditions commonly occurring within primary health care and is currently a major health scourge in Sweden. Swedish primary health care centers are facing challenges in meeting the needs concerning mental illness, and therefore the exploration of new options for treatment is warranted for improved effectiveness. In this study a controlled between-group design was used in the aim of exploring how group delivered Compassion focused therapy (CFT) affects the degree of depression and anxiety in primary healthcare patients, and also whether it differs from treatment as usual consisting of cognitive behavioral therapy (CBT). The design comprised of three groups; an intervention group (n = 20) receiving CFT, an active control group (n = 12) receiving CBT, and a passive control group (n = 20) consisting of psychology students who did not receive any treatment. The self assessment questionnaires Beck’s Depression Inventory II, Beck’s Anxiety Inventory and Self-Compassion Scale was administered at two occasions in all groups. Changes were examined with t-tests, repeated measures analysis of variance and within-group effect sizes. The results showed a significant difference between the groups receiving treatment and the passive control group, but no significant difference between the intervention group and the active control group. However, a larger effect size was found regarding depression within the intervention group compared to the active control group. The results indicate that group delivered CFT may be an effective treatment regarding anxiety and depression in primary health care patients. Further research is warranted to explore the long term effects of CFT.

The aim of this study was to investigate how professionals in nature-based interventions work to promote mental health. The study focused on how professionals find that nature-based interventions are a complement to the traditional therapy for preventing mental illness and promoting mental health. It also addresses what challenges exist in maintaining   of nature-based interventions. Methods: This is a qualitative, inductive study where semi-structured interviews were used. The interviews with five professionals were recorded to facilitate transcription and after that a systematic thematic analysis was started to find patterns and codes in the respondents' answers. The results from this study showed the importance of having both preventive and promotional interventions and that the activities performed are meaningful. Gardening, nature and animalassisted therapy were central activities. It is a stress-free environment, focusing on the  individual in the group. The challenges for the businesses are lack of support from society and traditional health care. Many people have been helped by nature-based interventions as a  complement to traditional therapy.  Conclusion: Mental health is an important issue to tackle and therefore supplementary treatment is needed. Nature-based interventions are needed as a complement to traditional therapy to prevent mental illness and promote mental health. / Syftet med studien var att undersöka hur yrkesverksamma inom naturbaserade interventioner arbetar för att främja den psykiska hälsan. Undersökningen fokuserar på hur yrkesverksamma upplever att naturbaserade interventioner är ett komplement till den traditionella terapin för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa. Ett annat syfte med studien var att undersöka vilka utmaningar som finns med upprätthållandet av naturbaserade interventioner. Metod: Detta är en kvalitativ, induktiv studie med semi-strukturerade intervjuer. Fem yrkesverksamma intervjuades och intervjuerna spelades in för att underlätta vid transkriberingen. Efter transkriberingen inleddes en systematisk tematisk analys för att hitta mönster och koder i respondenternas svar.  Resultatet från denna studien visar att det är viktigt med både förebyggande och främjande interventioner och att aktiviteterna som utförs är meningsfulla. Trädgårdsarbete, vistelse i naturen och djurterapi var centrala delar av interventionen. Det är en stressfri miljö som deltagarna befinner sig i, med fokus på individen i gruppen. Traditionell terapi behövs också och därför är naturbaserade interventioner ett bra komplement till den traditionella terapin. Alla aktiviteter är grundade i evidensbaserad forskning och det är en relativt billig verksamhet. Utmaningar med upprätthållandet av verksamheterna är svårigheten med att få finansiellt stöd. Andra utmaningarna för verksamheterna är brist på stöd från samhället och den traditionella terapin. Deltagarna har ofta hamnat i existentiella dilemman där de tvivlar på sig själva och här kan den gröna vården gå in och hjälpa till. Det är ingen intervention som passar alla, men väldigt många har blivit hjälpta.  Slutsats: Naturen kan ses som en stresslindrande faktor för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa och är därför betydelsefull för folkhälsan. Naturbaserade interventioner behöver implementeras som ett komplement till traditionell terapi för att förebygga psykisk ohälsa och främja psykisk hälsa.

Bakgrund: Det är varje människas rättighet att uppnå bästa möjliga hälsa och äldreomsorgen ska vara inriktad på att de äldre känner välbefinnande och lever ett värdigt liv. Djur har visats ha positiv inverkan i flera bemärkelser och människor är i allmänhet öppna för djurterapi som behandlingsform. För att kunna bedriva personcentrerad vård är det av vikt att som sjuksköterska vara lyhörd för patientens önskemål så att dennes unika behov kan tillgodoses. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa äldre patienters erfarenheter av djur som en del av omvårdnaden. Metod: Litteraturstudien genomfördes med induktiv ansats. Resultat: Studien bygger på tio vetenskapliga artiklar som i resultatet speglar äldre patienters erfarenheter av djurterapi på ett socialt, mentalt och fysiskt plan. Resultatet tyder på övervägande positiva erfarenheter där det bland annat beskrivs ökad livskvalitet, mindre ensamhet och motivation till fysisk aktivitet under rubrikerna Utökad social interaktion, Ökat välbefinnande och Positiva fysiologiska effekter. Konklusion: I studien framkom att ytterligare forskning krävs men att den upplevda erfarenheten är positiv, vilket bör motivera för att i större utsträckning nyttja denna terapiform i framtiden. / Background: It is a human right to achieve the best health possible and the elderly care must be focused on the well-being of the elderly and that they have a dignified life. Animals have been shown to have a positive impact in several regards and people are generally open to animal therapy as a form of treatment. In order to be able to perform person-centered care, it is important as a nurse to be sensitive to the patient's wishes so that his or her unique needs are met. Aim: The aim of the literature study was to illustrate older patient's experiences of animals as a part of nursing. Method: The literature study was conducted with an inductive approach. Results: The study is based on ten scientific articles and the results reflects older patient's experiences of animal therapy on a social, mental and physical aspect. The results indicate several positive experiences where increased quality of life, less loneliness and motivation for physical activity amongst other are described under the headings Increased social interaction, Increased well-being and Positive physiological effects. Conclusion: The study showed that further research is required but also that the experience has been positive, which should motivate to use this form of therapy to a greater extent in the future.

Hundassisterad pedagogik (HAP) är en metod där hund används som verktyg i skolverksamhet och användandet av hundar i skolmiljö ses som ett pedagogiskt och hälsofrämjande verktyg. Syftet med studien är att uppmärksamma vad och hur de yrkesverksamma inom HAP anser att metoden kan gynna eleverna. Studien belyser också vilka svårigheter, hinder och möjligheter det finns med metoden. Resultatet grundar sig i en kvalitativ intervjustudie där författarna av studien har intervjuat sju yrkesverksamma inom HAP. Det framkommer i studien att de yrkesverksamma kan se flera olika positiva och gynnsamma aspekter med metoden hos eleverna, bland annat pedagogisk utveckling och förbättrat psykiskt mående. Huvudresultaten är att HAP som metod framför allt gynnar barn med diagnoser och läs-och skrivsvårigheter och att HAP kan bidra till att hemmasittare återgår till skolan.

Inledning: Syftet med denna studie är att få en bredare kunskap om ett outforskat område; psykodynamiska psykoterapeuters upplevelse av att arbeta med personer dömda för mord eller allvarliga våldsbrott. Frågeställning: Hur upplever psykodynamiska psykoterapeuter det är att arbeta med personer dömda för mord eller allvarliga våldsbrott? Metod: Studien bygger på den halvstrukturerade livsvärldsintervjun med fem terapeuter med erfarenhet av att bedriva psykoterapi med brottsdömda för allvarliga våldsbrott eller mord. Intervjuerna spelades in och bearbetades med tematisk analys. Resultat: Terapeuterna har svårt att känna empati och upplever också ångest och rädsla i terapierna. Terapeuterna försöker att förstå personen och brottet för att kunna arbeta för egen del men också för att kunna behandla patienten. Terapeuten uttrycker behov av stöd genom riskbedömning, utbildning och handledning för denna patienttyp. Diskussion: Terapeuternas upplevelse bekräftade det forskningen visat på; att det är stora känslomässiga påfrestningar i det terapeutiska arbetet med brottsdömda för mord och allvarliga våldsbrott. Terapeuterna hade svårt att erbjuda en empatisk förståelse och bearbetande psykoterapi. Terapeuterna efterfrågade en mer genomtänkt behandlingside för denna patientgrupp från organisationens sida och egen handledning och utbildning för att kunna genomföra det psykoterapeutiska arbetet. / Introductions: The purpose of this study is to achieve a broader knowledge of an area not researched on; psychodynamic psychotherapists experience of working with people convicted of murder or serious violent crimes. Issues: How do psychodynamic psychotherapists experience working with people convicted of murder or serious violent crimes? Method: The study is based on the semi-structured interview with five therapist’s with experience of treatment with people convicted of murder or serious violent crimes. The interviews were recorded and processed using thematic analysis. Result: The therapists have difficulty feeling empathy and they also experience anxiety and fear in the therapies. The therapists try to understand the person and the crime in order to be able to work for their own part but also to be able to treat the patient. The therapists expresses the need for support through risk assessment, training and supervision for this kind of patient. Discussion: The therapist’s experience confirmed what research shows; that there are severe emotional strains in the therapeutic work with those convicted of murder and serious violent crimes. The therapists found it difficult to offer an empathetic understanding and processing psychotherapy. The therapists wished for a more elaborate treatment idea for this patient group on the part of the organization and their own supervision and training to be able to carry out the psychotherapeutic work.

Bakgrund: Kognitiv nedsättning och demens är degenererande tillstånd som kräver komplex omvårdnad då påverkan sker på både kognitiva funktioner, kommunikationsförmåga och psykiskt mående. Tillstånden kräver ofta farmakologisk behandling vilket oundvikligt riskerar att leda till biverkningar för den äldre. Sjuksköterskor som ansvarar för omvårdnaden av dessa äldre på särskilt boende bör ha kunskap om hur alternativa behandlingsmetoder kan användas för att lindra biverkningar såväl som främja de äldres mående och hälsa. Utifrån tidigare forskning framkommer djurassisterad terapi som ett fullgott alternativ till läkemedel för de äldre som uttrycker intresse och önskemål av att delta i möten med djur.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskors upplevelse av effekterna av djurassisterad terapi som del i omvårdnaden av äldre med kognitiv nedsättning och demens inom särskilt boende. Metod: Litteraturstudie utifrån en mixad metod med induktiv ansats. Av de nio vetenskapliga artiklarna som inkluderades i resultatet utgår fyra från kvalitativ metod, fyra från kvantitativ metod och en utifrån mixad metod. Analysen var av integrerad karaktär. Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskor upplever en rad effekter hos de äldre som kan kategoriseras inom psykosocial, fysisk och kommunikativ effekt, med underkategorierna emotionell effekt, ökad medvetenhet samt ökad fysisk interaktion och ökad fysisk aktivering. Slutsats: Många sjuksköterskor upplever att djurassisterad terapi ger god effekt för den äldres psykosociala och fysiska hälsa, samtidigt som verbal och icke-verbal kommunikation gynnas. Djurassisterad terapi kan därför användas som komplement till farmakologisk behandling för att förbättra äldres hälsa och välmående. Med hjälp av djurets närvaro kan sjuksköterskan anpassa omvårdnaden till att bli både hälsofrämjande och personcentrerad.