Sammanfattning  Bakgrund: Region Västerbotten lanserade november 2021 ett internetbaserat program, baserat på Compassion Focused Therapy (CFT), för anställd personal med syfte att ge metoder för stresshantering och att uppmärksamma egna behov för att ha ett hälsosamt arbetsliv. Detta aktualiserar även behovet av att granska och utvärdera interventioner baserade på CFT. Design: Systematisk litteratursökning sammanställd i en kritisk review. Resultat:Studierna i vår översikt visar tydligt att compassion-interventionerna ökar individens grad av self-compassion och reducerar graden av självkritik vilket förebygger ohälsosam stress utifrån förbättrade hälsobeteenden och självreglering. Majoriteten av studierna genomförde enbart mätningar i direkt anslutning till själva interventionen. Endast en studie av 16 inkluderade studier genomförde en långtidsuppföljning mer än 1 år efter genomförd intervention.  Diskussion: Framtida studier rekommenderas undersöka långtidseffekterna av CFT, särskilt utifrån effekt på ohälsosam stress. Utifrån syftet att undersöka potentialen för CFT inom företagshälsovård, borde dessa studier undersöka hur self-compassion omsätts i hälsofrämjande beteenden på arbetet samt vilka faktorer i en organisation som främjar dessa beteenden.

Bakgrund: Psykisk ohälsa förekommer i alla åldrar och är ett växande problem. Animal Assisted Therapy (AAT) är en målinriktad, planlagd och strukturerad terapeutisk insats som leds eller utförs av personal inom hälso- och sjukvård, skola eller omsorg. Inom hälso- och sjukvården syftar AAT till att förbättra individens psykiska, fysiska, emotionella och kognitiva förmågor. Syfte: Att kartlägga effekter avseende ångest hos vuxna personer med psykisk ohälsa som genomgår Animal Assisted Therapy. Metod: Litteraturstudien baseras på åtta empiriska interventionsstudier med kvantitativ design. Databassökningar genomfördes i Cinahl, PubMed och PsycInfo. Analysprocessen genomfördes enligt Popenoes analysmodell. Resultat: Samtliga studier resulterade i en minskning avseende ångest. Sex av studierna visade en signifikant minskning inom gruppen som fått AAT och två studier visade en positiv effekt men utan signifikant skillnad. Två studier visade en signifikant skillnad mellan interventions- och kontrollgruppen.  Konklusion: Litteraturstudiens resultat visade att AAT kan reducera ångest hos individer med psykisk ohälsa och kan därför vara ett bra komplement i omvårdnaden hos denna patientgrupp. Ytterligare forskning behövs för att kartlägga hur effektivt AAT är jämfört med befintliga behandlingar. / Background: Mental illness occurs at all ages and is a growing problem. Animal Assisted Therapy (AAT) is a targeted, planned and structured therapeutic intervention led or performed by staff in health care, school or care. Animal Assisted Therapy aims in healthcare to improve the individual's mental, physical, emotional and cognitive abilities. Aim: To map the effects regarding anxiety in adults with mental illness who undergo Animal Assisted Therapy.  Methods: The literature review is based on eight empirical intervention studies with quantitative design. Database search was conducted in Cinahl, PubMed and PsycInfo. The analysis process was carried out according to Popenoe´s analysis model. Results: All studies resulted in decreased anxiety-levels. Six of the studies showed a significant difference within the group that received AAT and two studies showed a positive effect but without a significant difference. Two studies showed a significant difference between the intervention and control groups. Conclusion: The results of the literature study showed that AAT can reduce anxiety in individuals with mental illness and could therefore be a good complement to the care of this patient group. Further research is needed to map how effective AAT is compared to existing treatments.

No description available.

Bakgrund: Fysisk aktivitet är en viktig del för hälsan och det krävs flera olika fysiska och psykosociala förmågor för att vara fysiskt aktiv. Ridterapi kan påverka de olika förmågorna till fysisk aktivitet, både fysiskt och psykosocialt, dock är den vetenskapliga evidensen tvetydig. Ett sätt att stärka den evidensbaserade praktiken för ridterapi är att öka kunskapen om fysioterapeuters erfarenheter av hur ridterapi påverkar förmågan till fysisk aktivitet. Syfte: Att utforska fysioterapeuters erfarenheter av hur ridterapi kan påverka förmågan till fysisk aktivitet hos individer med permanent fysisk funktionsnedsättning i olika åldrar. Metod: En kvalitativ deskriptiv studie genomfördes med en induktiv ansats och en semistrukturerad intervjuguide användes. Ett ändamålsenligt bekvämlighetsurval användes, där sex fysioterapeuter från olika verksamheter rekryterades. Resultat: Analysen resulterade i sex underkategorier och tre kategorier. Kategoriernas namn var ”Påverkan på fysisk funktion”, ”Ger möjligheter till att vara aktiv på fritiden” och ”Förändrade tankar och känslor om rörelse”. Slutsats: Deltagarna erfar att ridterapi påverkar förmågor till fysisk aktivitet, utifrån ett bio-psyko-socialt perspektiv. Förmågor på individ- och omgivningsnivå var kroppskontroll, motivation, självförtroende, handikappanpassad anläggning och kuperad terräng. Resultatet bidrar till EBP genom att fylla kunskapsluckan gällande fysioterapeuternas erfarenheter inom området. / Background: Physical activity is an important part of health, and several different physical and psychosocial abilities are required to be physical active. Hippotherapy can affect the different abilities to physical activity, both physically and psychosocially, however, the scientific evidence is ambiguous. One way to strengthen the evidence-based practice for hippotherapy is to increase knowledge about physiotherapists' experiences of how hippotherapy affects the ability to do physical activity. Aim: To explore physiotherapists experience of how hippotherapy can affect the ability to be physical active in individuals with permanent physical disability at different ages. Method: A qualitative descriptive study was conducted with an inductive approach and a semi-structured interview guide. A purposeful convenience sample was used, where six physiotherapists from different practices were recruited.  Results: The analysis resulted in six subcategories and tree categories. The name of the categories was “effect on physical function”, “provides opportunities to be active in free time” and “changed thoughts and feelings about movement”.  Conclusion: The participants experienced that hippotherapy affects abilities for physical activity based on biopsychosocial perspective. Abilities at the individual and environment level were body control, motivation, self-confidence, disabled facilities and hilly terrain. The result contributes to EBP by filling the knowledge gap regarding physiotherapists' experiences in the field.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeuters erfarenheter av att använda sig av CI-terapi som intervention för barn med hemiplegisk cerebral pares. Metod: En kvalitativ ansats valdes för att beskriva arbetsterapeuternas subjektiva upplevelser. Åtta semistrukturerade intervjuer genomfördes med arbetsterapeuter som arbetade på barn- och ungdomshabiliteringar i landet och analyserades därefter utifrån kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den insamlade datan resulterade i fyra kategorier: Arbetsterapeutens stöd; Nätverkets betydelse; Anpassning av interventionen samt Organisatoriska strukturer. Resultatet visade att interventionen bör utgå från barnets motivation och lek i samverkan med barnets nätverk samt att interventionen mestadels bidrog till att barnet fick en utökad aktivitetsrepertoar. Vidare beskrevs att interventionen utfördes endast av några arbetsterapeuter runt om i landet då den är tidskrävande, kräver resurser och en tydlig struktur. Det framkom även att kollegialt stöd bland arbetsterapeuterna främjar genomförandet av CI-terapi. Slutsats: I studien framkommer att barnets aktivitetsrepertoar mestadels förbättrades med CI-terapi men kunde inte påvisas med nuvarande bedömningsinstrument. / Purpose: The aim of this study was to describe occupational therapists’ experience of using Constraint Induced Movement Therapy for children with hemiplegic cerebral palsy. Methods: A qualitative method was chosen to describe the subjective experiences of the occupational therapists. Eight semi structured interviews were conducted with occupational therapists that were working at different centres for child and adolescent rehabilitation in this country, thereafter the collected data was analysed using qualitative content analysis. Result: The results were divided into four categories: The occupational therapist’s support, The importance of the network, Adaptation of the intervention and The organisational structures. The result indicate that the intervention should be centred on the child’s motivation and play in collaboration with the child’s social network and the intervention usually leads to an extended activity repertoire for the child. Furthermore, the result indicates the intervention to be time consuming, demanding extensive structure and resources, which led to the intervention was performed by only a few occupational therapists. It also appeared that collegial support among occupational therapists promotes the implementation of Constraint Induced Movement Therapy. Conclusion: The study show that the child’s range of activities often were improved when using Constraint Induced Movement Therapy, but this could not be proven with today’s assessment instrument.

Bakgrund Det är allt fler äldre personer som flyttar in till och bor på särskilt boende. Bland dessa äldre personer förekommer ofrivillig ensamhet, psykisk ohälsa och kognitiva sjukdomar. Djurassisterad terapi är en målinriktad och strukturerad intervention där syftet är att personerna ska uppnå en terapeutisk effekt. Denna studie vill belysa betydelsen av terapidjur för äldre personer boendes på särskilt boende. Syfte Syftet var att beskriva vilken betydelse terapidjur har för äldre personer boendes på särskilt boende. Metod Metoden för detta arbete var en icke-systematisk litteraturöversikt som baserades på 16 stycken vetenskapliga originalartiklar med både kvalitativ och kvantitativ design. Artiklarna valdes från databaserna PubMed och CINAHL, detta med hjälp av relevanta sökord utformade efter syftet. Samtliga artiklar genomgick en kvalitetsgranskning utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för att säkerställa att dessa var av hög vetenskaplig kvalitet. Resultatet av dessa artiklar sammanställdes och analyserades med hjälp av en integrerad dataanalys. Resultat Vid sammanställningen av resultatet identifierades två stycken huvudkategorier; Terapidjur och äldre personers psykosociala hälsa och Terapidjur och äldre personers livskvalitet och fysiska hälsa. Utifrån dessa utformades även underkategorier som vidare förklarade resultatfynden. Resultatet visade att mötet med terapidjur för de äldre personerna på särskilt boende förbättrade deras psykiska och sociala hälsa, samt att det bidrog till en förbättrad livskvalitet och fysisk hälsa. Slutsats Denna icke-systematiska litteraturöversikt visade att terapidjur har en stor betydelse för äldre personer på särskilt boende. Detta sågs genom ett flertal positiva effekter på de äldres psykosociala hälsa, fysiska hälsa, välbefinnande och upplevda livskvalitet. Resultatet visar att djurassisterad terapi är en relevant behandlingsmetod för äldre personer boendes på särskilt boende och är en betydande omvårdnadsåtgärd för sjuksköterskor. / Background There are more and more older people that are moving into and living in nursing homes. Occurring amongst these older people are involuntary loneliness, mental illnesses and cognitive disorders. Animal-assisted therapy is a targeted and structured intervention where the aim is for people to achieve a therapeutic effect. This study wants to highlight the importance of therapy animals for older people living in nursing homes. Aim The aim of this study was to describe the importance of therapy animals for older people living in nursing homes. Method The method for this work was a non-systematic literature review based on 16 original scientific articles with both qualitative and quantitative design. The articles were selected from the databases PubMed and CINAHL, by using relevant keywords designed according to the purpose. All articles underwent a quality review based on Sophiahemmet University's assessment documents to ensure that these were of high scientific quality. The results of these articles were compiled and analyzed using an integrated data analysis. Results When compiling the results, two main categories could be identified; Therapy animals and older people's psychosocial health and Therapy animals and older people's quality of life and physical health. Based on these, subcategories were also designed that further explained the findings. The results showed that the meeting with therapy animals for older people in nursing homes improved their mental and social health, and that they contributed to an improved quality of life and physical health. Conclusions This non-systematic literature review showed that therapy animals have a great importance for older people in nursing homes. This was seen through several positive effects on the older people’s psychosocial health, physical health, well-being and perceived quality of life. The result shows that animal-assisted therapy is a relevant treatment method for older people living in nursing homes and is a significant nursing measure for registered nurses.

Background: A recent surge in interest for psychedelic-assisted therapy has manifested itself in exponential increases of subject-related academic publications as well as broad media attention. However, a lot is still to be wished for regarding the question of how the therapy actually works. Objective: To map the current empirical literature regarding “mechanisms of change” and corresponding relevant measures of these mechanisms. Method: The present essay is a scoping review. The process involves systematically acquiring relevant literature by conducting a literature search on two different platforms, Pubmed and PsychInfo, in order to extract and map the data seen as relevant to the research question. Results: Putative “mechanisms of change” and associated measures are successfully mapped and presented in a chart as well as in a basic qualitative content-analysis. The content analysis presents three separate categories used to conceptualize different mechanisms of change: Acute subjective experience, psychological flexibility and neural flexibility. Conclusion: Psychedelic-assisted therapy involves a number of complex mechanisms of change which can be studied both from a psychological as well as neurobiological perspective. These mechanisms can be thought to be dependent on processes in the acute subjective experience and consist in the form of increased psychological flexibility. Relevant measures include psychometric instruments that can be well complemented by FMRI-data. In order to gain a better understanding of these processes regarding the way they relate to one another, what moderates their outcome on depressive symptoms and how clinical application is optimized, further research is warranted. / SammanfattningBakgrund: Ett förhöjt intresse för psykedelisk assisterad terapi har på senare tid visat sig i exponentiella ökningar av ämnesrelaterade akademiska publikationer såväl som bred medieuppmärksamhet. Det finns emellertid mycket att önska när det kommer till frågan om hur terapin faktiskt fungerar. Syfte: Att kartlägga den aktuella empiriska litteraturen angående förmodade ”förändringsmekanismer” och motsvarande relevanta mått på dessa mekanismer. Metod: Föreliggande uppsats är en omfattningsgranskning (scoping review). Processen inbergrep systematisk inhämtning av relevant litteratur genom att genomföra litteratursökningar på två olika plattformar, Pubmed och PsychInfo, för att sedan extrahera och kartlägga den data som ansågs relevant för forskningsfrågan. Resultat: Förmodade "förändringsmekanismer" och tillhörande mått kartläggs framgångsrikt och presenteras i såväl tabell som i en grundläggande kvalitativ innehållsanalys. Innehållsanalysen presenterar tre separata kategorier som används för att konceptualisera olika förmodade förändringsmekanismer: Akut subjektiv upplevelse, psykologisk flexibilitet och neural flexibilitet. Slutsats: Psykedelisk assisterad terapi involverar ett antal komplexa förmodade förändringsmekanismer som kan studeras både ur ett psykologiskt såväl som neurobiologiskt perspektiv. Relevanta mått inkluderar psykometriska instrument som väl kan kompletteras med FMRI-data. För att få en bättre förståelse för dessa processer när det gäller hur de förhåller sig till varandra, vad som dämpar deras resultat vid depressiva symtom och hur klinisk tillämpning optimeras, är ytterligare forskning motiverad.

Bakgrund Psykisk ohälsa är ett vanligt problem världen över. Farmakologisk behandling är den vanligaste behandlingen vid psykisk ohälsa. Behandlingen kan ha oönskade biverkningar, vilket ökar efterfrågan på samtalsterapi och icke-farmakologiska behandlingar och omvårdnadsåtgärder. Djurassisterad terapi är en intervention och icke-farmakologisk behandling som börjat användas alltmer inom psykiatrin. Terapiformen används för att öka personer välbefinnande och bör därför uppmärksammas. Inom omvårdnad är det viktigt att sjuksköterskan har ett holistiskt perspektiv på hälsa. Djurassisterad terapi kan vara en del av det holistiska synsättet genom en alternativ behandling till att främja psykisk hälsa. Syfte Syftet var att beskriva personers erfarenheter av djurassisterad terapi vid psykisk ohälsa. Metod En icke-systematisk litteraturöversikt, med systematisk struktur. Datainsamlingen bestod av sökningar i databaserna PubMed och CINAHL. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån ett bedömningsunderlag från Sophiahemmet högskola för vetenskaplig klassificering och kvalitet. Resultatet baserades på 17 vetenskapliga artiklar, med både kvalitativ och kvantitativ design. Integrerad dataanalys användes för att sammanställa och analysera artiklarna i resultatet. Resultat I resultatet identifierades två huvudkategorier: Personers erfarenheter av djurassisterad terapi vid psykologiska effekter och Personers erfarenheter av djurassisterad terapi vid sociala effekter. Resultatet visade på att djurassisterad terapi hade en positiv påverkan på personers välbefinnande och livskvalitet. Djurassisterad terapi bidrog till förbättrat stämningsläge, minskad stress, ångest och depression. Terapidjuren bidrog även till förbättrad kommunikationsförmåga hos personerna och egenskaper som underlättade att skapa och bibehålla relationer med andra människor. Detta gav personerna ökad trygghet och självförtroende i att interagera med andra människor. Slutsats Djurassisterad terapi kan användas inom omvårdnadsarbetet för att förbättra personers psykiska hälsa och stärka deras känsla av sammanhang. Resultatet tyder på att djurassisterad terapi har positiv påverkan på personers psykiska hälsa men denna terapiform är dock inget som passar alla människor med hänsyn till exempelvis kronisk smärta, allergi och rädsla för djur. Därför är det viktigt för sjuksköterskan att veta om denna icke-farmakologiska behandling för att erbjuda personer en alternativ och personcentrerad behandlingsform. / Background Mental health disorders affect many people worldwide. Pharmacological treatment is the most common way to treat these conditions. However, this type of treatment can have unwanted side effects, which raises the demand for psychotherapy, other nonpharmacological treatments and additional methods of care. Animal-assisted therapy is a non-pharmacological intervention that has started to be used more and more within psychiatric care in order to increase a person’s well-being. This therapy form is used to improve a person’s well-being and therefore should receive more attention. In nursing, it is important that nurses have a holistic perspective on health. Animal-assisted therapy can be part of this holistic approach that utilizes alternative treatments to promote mental health. Aim The aim of this study was to describe the experiences of persons with mental health disorders who underwent animal-assisted therapy. Method This is a non-systematic literature review with a systematic structure. Data collection was conducted by using the databases PubMed and CINAHL to search for relevant articles. Their quality was reviewed based on the quality assessment guidelines from Sophiahemmet University for scientific classification and quality. The result was based on 17 scientific articles of both qualitative and quantitative design. An integrated data analysis was used for collecting and analyzing the articles in the result. Results The results of this study identified two main categories: Persons’ Experiences of Animal-Assisted Therapy and its Psychological Effects and Persons’ Experiences of Animal-Assisted Therapy and its Social Effects. The results showed that animal-assisted therapy had a positive effect on a person’s well-being and quality of life. Animal-assisted therapy contributed to improved mood and decreased stress, anxiety, and depression. Therapy animals helped the study subjects improve their communication skills, and also helped them in forming and maintaining new relationships with other people. This made subjects feel more secure and have improved self-esteem, which in turn helped when interacting with others. Conclusions Animal-assisted therapy can be used in nursing to improve a person’s mental health and reinforce their sense of coherence. The results of this study show that while animal-assisted therapy has positive effects on a person’s mental health, this type of therapy is not always best-suited for all due to such issues as chronic pain, allergies, and fear of animals. Therefore, it is important for nurses to be familiar with this non-pharmacological treatment so that they can offer patients an alternate form of person-centered treatment.

This essay describes the artistic project Skolbrandsarkeologi (school fire archeology) and operates within the field of contemporary archaeology. The essay presents three examples of when contemporary archaeology has played a role in, or contributed to, the healing of individuals or of relatives to people who have experienced traumatic events. These examples are then discussed in relation to the artistic project Skolbrandsarkeologi. The essay also explores the role that physical objects can play for memories and the various ethical challenges that the discipline of contemporary archeology may face. The results indicate that contemporary archaeology, both on its own and in collaborations with other disciplines, can have a positive therapeutic impact on the memories and experiences of traumatic events.

The Swedish mental hospitals existed for about one hundred years, the period around 1880-1980. The research is intended to be from a local setting perspective to study the local approach used to meet requirements from Furunäsets mental hospital principals 1960 - 1972, the effect this had on the care and treatment of mentally ill patients and how Swedish society's changing approach to mental health influenced the process. The results of the research showed that Furunäset searched for ways to meet the principals' requirements which often went against the patients’ personal best. Furunäsets mental hospital strove to fulfill its institutional goals in them selves rather than giving patients the care and treatment they needed. The Swedish society's attitude to mental illness changed during the 1960s and 70s as a result of a massive social criticism which came from the radical left. The psychiatric treatment was changed by the humanistic psychology breakthrough in the late 1950s and early 60s. This meant that the focus shifted from treating patients as objects to be seen as people with human qualities. These changes created a conflict between the society's belifs and the mental hospital's, regarding the function of Furunäsets Mental Hospital. The conflict led to the Swedish government taking the first step towards reorganizing mental health services by building hospitals in the early 1970s that combined somatic and psychiatric care.