Bakgrund: Vid demens drabbas individer av olika beteendemässiga, psykologiska och fysiska symptom som påverkar dess möjlighet till delaktighet i aktivitet. Tillsammans med dessa symptom kan en minskad motivation påverka möjligheten till aktivitetsutförande. Tidigare studier påvisar en positiv inverkan av djur på välbefinnandet och aktivitetsutförande. Utifrån arbetsterapeutisk teori ses sambandet mellan upplevelsen och möjligheten till aktivitet som en grund till delaktighet i vardagliga aktiviteter. Syfte: Syftet var att beskriva interventioner med hund i relation till personer med demens. Metod: Scoping review design som begränsades till demens, alla åldrar och kön. Inklusionskriterier var: artiklar inte äldre än sex år, på engelska, norska, danska och svenska. Kvantitativa, kvalitativa och grå litteratur via AMED, CINAHL, MEDLINE, PsychINFO, Anthrozoös och fulltext via Google Scholar. Exklusionkriterier var andra typer av sjukdomar eller skador och studier äldre än sex år. Resultat: Vanligaste interventionstypen vid demens är hund-assisterad aktivitet under en längre behandlingsperiod. Interventionerna genomförs 30–60 minuter, 2 gånger i veckan under 6–12 månader via fysisk, sensorisk, social och kognitiv stimulering. Vid behandling av demens kan interaktion med hund främja aktivitetsutförandet via en positiv inverkan på depression och livskvalité. Interventionerna med hund kan motverka förekomsten och uppkomsten av depression och kan främja kognitiv förmåga. Interventionerna främjar i större utsträckning individer med svårare demens, kognitiv nedsättning och oro. De kan även främja delaktighet i dagliga aktiviteter via en minskad förekomst av depression. Slutsats: Vanligaste interventionen är hund-assisterad aktivitet under en längre behandlingsperiod.  Interventioner med hund kan främja social och fysisk interaktion genom kognitiv stimulering. Hundar kan ha positiv inverkan på depression och livskvalité. Hundar kan även ha en positiv inverkan på oro och aktiviteter i det dagliga livet och kan främja kognition vid svårare kognitiv nedsättning och i större utsträckning vid svårare depression och demens. / Background: In dementia people gets affected by different behavioural, psychological, and physical symptoms that affect their ability to participate in activities. Together with these symptoms a decreased motivation may interact on the possibility of occupational performance. Earlier studies indicate a positive effect of animals on wellbeing and occupation performance. Through occupational theory the connection between the experience and possibility to activity are seen as a foundation for everyday activities. Purpose: The aim was to describe interventions with dogs in relation to persons with dementia. Method: Scoping review design, limited to dementia, all ages, and both sex. Inclusion criteria was; not more than sex year old, English, Norwegian, Danish, and Swedish articles. Quantitative, qualitative and grey literature through AMED, CINAHL, MEDLINE, PsychINFO, Anthrozoös, and full text by Google Scholar. Exclusion criteria was other types of diseases or injuries, and studies older than sex years. Results: Most common intervention with dog, during treatment of dementia, are dog-assisted activity during a longer treatment period. The interventions are implemented during 30-60 minutes, 2 times a week for 6-12 months through physical, sensory, social and cognitive stimulation. In treatment of dementia interaction with dogs may promote occupational performance through a positive effect on depression and quality of life. Interventions with dogs may reduce the presence and appearance of depression and may promote cognitive ability. They may promote to higher degree individuals with severe dementia, cognitive disability and anxiety. Intervention with dogs may promote participation in daily activities through a decrease of presence of depression. Conclusion: Most common intervention with dogs are dog-assisted activity during a longer treatment period. Interventions with dogs may promote social and physical interaction through cognitive stimulation. Dogs may have a positive influence on depression, and quality of life. The dogs may also have a positive influence on anxiety and activities in daily living and may also promote cognition in severe cognitive limitation, and to a higher degree with severe depression, and dementia.

Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur behandlare inom olika professioner använt sig av hästunderstödd terapi, som en del av en terapeutisk behandling. Detta för att se om behandlarna kunde märka en förändring hos deltagaren. Examensarbetet baserades på kvalitativ metod där fyra telefonintervjuer genomförts med personer som arbetar med hästar i terapeutisk behandling. Resultaten visade att behandlarna upplevde att hästarna kunde hjälpa till med samspelet mellan behandlare och deltagare. Det framkom att behandlarna upplevde att det skedde genom ett icke-verbalt deltagande från hästen i samspel med behandlaren och den som deltog. Deltagarna fick en möjlighet att skapa mening med hjälp av vardagliga rutiner och strukturer. Del kunde känna tillit till andra, samt började våga skapa relationer med andra människor vilket gav en känsla av förhållande till samhället. Samtliga behandlare menade att det var svårt att avgöra vad som hade skapat en förändring. Gemensamt var behandlarnas upplevelse av en positiv förändring hos flertalet av deltagarna. / This bachelor thesis analyses the use of horse-assisted therapy amongst mental health practitioners within multiple sectors. The aim was to establish whether a change could be detected in participants. Adopting a qualitative approach the research was mainly conducted through four semi-structured interviews with equine-assisted therapy practitioners. The results show that the practitioners believe the horses improve the interactions between the practitioners and participants. The practitioners believe this improvement is due to the non-verbal participation of the horse in interface with the practitioner and participant and that the horses increase the participants’ trust in others as well as their confidence when establishing relationships with others. The participants gained an opportunity to create meaning within their lives through everyday routines, structures and feel a sense of context. Some of the practitioners struggled to identify what causes the change but recognised a positive change in the majority of participants.

SAMMANFATTNING  Bakgrund  Depression är vanligt bland unga kvinnor i fertil ålder vilket innebär att barnafödande infaller under en del av livet då många kvinnor är psykisk sårbara. Cirka 10 till 20 procent av alla gravida kvinnor drabbas av depression av varierande grad under den antenatala perioden. Depression ökar risken för tillväxthämning hos fostret, prematur förlossning och postpartum-depression samt försvårar anknytningen mellan mor och barn. Den rådande uppfattningen är att kvinnor som medicinerat med antidepressiva läkemedel innan graviditet bör fortsätta medicinera samt att insättning bör göras när behov finns. Många kvinnor vill dock inte använda antidepressiva läkemedel under graviditet av rädsla för negativ påverkan på fostret och för dessa kvinnor behövs alternativ. I barnmorskans arbete ingår att stödja och vårda kvinnor under graviditet varför kunskap om behandlingsalternativ är vikt för yrkesgruppen.  Syfte Syftet med detta examensarbete var att undersöka vilka icke-farmakologiska behandlingar som finns för depression under graviditet samt dess för- och nackdelar. Metod  En systematisk litteraturstudie har gjorts där 28 artiklar inkluderades av totalt 659 granskade titlar, 110 granskade abstracts och 44 artiklar granskade i sin helhet. De inkluderade artiklarna analyserades med kvalitativ innehållsanalys och kvalitetsgranskades i enlighet med Willman, Stoltz och Bahtsevani, (2016). Resultat  Analysen av studiernas resultat visade attmånga former av ickefarmakologisk behandling kan ha mildrande eller botande effekt vid depression under graviditet. Det framkommer att behandling med yoga, behandling med mind-body terapi, behandling given till par, behandling given digitalt, behandling given i grupp samt behandling med psykoterapi eller samtalsstöd har positiv effekt om än i olika grad.Resultatet ger stöd för att komplement till basprogrammet vid sedvanlig mödrahälsovård är eftersträvansvärt och hjälper kvinnor med antenatal depression och att den positiva effekten ofta kvarstår efter förlossningen. Slutsats  Detta examensarbete visade att många icke-farmakologiska behandlingsmetoder kan hjälpa kvinnor med antenatal depression. Tilltron till behandlingsmetoderna var oftast hög och få negativa effekter framkom. Kvinnor kan utifrån detta informeras om att forskning visat att utöver antidepressiv medicinering finns icke-farmakologiska behandlingsmetoder med god effekt på depression under graviditet. Vidare forskning får visa om behandlingsformerna skulle kunna erbjudas inom ramen för mödrahälsovårdens basprogram, samt om det är möjligt att genom dessa alternativa terapier minska graviditetskomplikationer orsakade av depression. NYCKELORD  Antenatal depression, behandling, depression, graviditet, moderskap, perinatal terapi / ABSTRACT  Background  Depression is common among young women of childbearing age, which means that childbirth occurs during a part of life when many women are mentally vulnerable. About 10 to 20 percent of all pregnant women suffer from depression of varying degree during the antenatal period. Depression increases the risk of growth retardation in the fetus, premature birth and postpartum depression and complicates the bonding between mother and child. The current perception is that women who are taking antidepressants before pregnancy should continue to medicate and that insertation should be made when needed. However, many women do not want to use antidepressant drugs during pregnancy out of fear of adverse affects on the fetus, and for these women more options are needed. Midwifery includes supporting and nursing women during pregnancy, why knowledge about treatment options is important to the occupational group. Purpose  The purpose of this thesis was to investigate the non-pharmacological treatments available in pregnancy depression and their advantages and disadvantages. Method  A systematic review has been made where 28 articles were included in a total of 659 reviewed titles, 110 reviewed abstracts and 44 articles reviewed in full text. The included articles were analyzed with qualitative content analysis and quality assayed according to Willman, Stoltz and Bahtsevani, (2016). Results  The analysis of the results showed that many forms of non-pharmacological treatments may have mitigating or curing effects in the event of depression during pregnancy. It appears that treatment with yoga, treatment with mind-body therapy, treatment given to couples, treatment given digitally, treatment given in a group and treatment with psychotherapy or counseling  has a positive effect, albeit to a different extent. The result provides support for complementing the basic program of customized maternity care, which is desirable and helps women with antenatal depression and that the positive effect often persists after childbirth. Conclusion  This degree project showed that many non-pharmacological treatment methods can help women with antenatal depression. Access to treatment methods was usually high and few negative effects were observed. Women can from this be informed that research has shown that in addition to antidepressant medication there are non-pharmacological treatment methods that have a good effect on depression during pregnancy. Further research can show whether treatment options could be offered within the framework of maternal health care programs, and whether it is possible to reduce pregnancy complications caused by depression through these alternative therapies. KEYWORDS Antenatal depression, depression, maternity, perinatal depression, pregnancy, therapy, treatment

Fobi utgör ett område som varit anmärkningsvärt frånvarande inom psykodynamisk forskning. Denna studie syftar till att skapa en fördjupad förståelse för uppkomst av och svårigheter kopplade till fobi, samt hur psykodynamisk behandling av fobi bedrivs. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med tio terapeuter. Materialet analyserades utifrån grundad teori (GT). Resultatet visade att självhävdelse var en central aspekt för att förstå uppkomst och svårigheter samt behandling av patienter med fobi, då svårigheter att uttrycka ilska och att visa den egna personen utifrån autentiska känslor och behov var genomgående teman. Resultatet visade också på två typer av social fobi där rädslan bottnade i olika upplevelser vilka utgjorde grunden till respektive sociala fobi. Den första typen av social fobi verkade bottna i en överjagsproblematik bestående av ointegrerade representationer av själv och andra, och behandlades med tolkande interventioner. För den andra typen verkade upplevelser av trauma utgöra grunden för fobin, och behandlingen av denna grupp baserades på stödjande inslag.

Internetbaserad kognitiv beteendeterapi (IKBT) för olika former av psykisk ohälsa har presenterats som ett alternativ till traditionell samtalsbehandling baserat på forskning från det senaste decenniet. Trots klinisk relevans och flera fördelar för patienter och behandlare går implementeringen långsamt i flera europeiska länder. Syftet med den föreliggande studien var att undersöka behandlares erfarenheter av att implementera IKBT i sina verksamheter. Intervjuer genomfördes med åtta behandlare hos en svensk offentlig vårdgivare, varefter en tematisk analys gjordes. Fyra huvudteman arbetades fram: En ny metod, En ny roll, Premisser och Lärande. Behandlarna har en övergripande samstämmighet och förståelse kring IKBT och dess användning, vilket är en viktig aspekt av implementeringen. Behandlarna beskriver dock också att kollegor som inte arbetar med behandling, men har en roll i implementeringen, ibland har bristande kunskap och negativa fördomar som förhindrar arbetet. Vidare berättar behandlarna att organiserat samarbete mellan aktiva behandlare bortprioriteras i den kliniska vardagen. Resultaten från analysen diskuteras med utgångspunkt i Normalization Process Theory. Vidare forskning kan utforska upplevelsen hos IKBT-utbildade behandlare som inte börjat arbeta med IKBT och hos icke-behandlande kollegor på arbetsplatser där metoden implementeras. / Internet-based Cognitive Behavioral Therapy (ICBT) for different kinds of mental health issues has been presented as an alternative to traditional face-to-face treatment based on research from the last decade. Despite clinical relevance and several advantages for both patients and therapists the implementation of the method is progressing slowly in many European countries. The purpose of this study was to examine therapists’ experiences of implementing ICBT in their everyday work. Interviews were conducted with eight therapists in a Swedish public health care setting, after which a thematic analysis was made. Four main themes were defined: A new method, A new role, Premises and Learning. The therapists have an overarching mutual comprehension of ICBT and its use, which is an important aspect of the implementation. The therapists explained that colleagues that don't work with ICBT, but still have a role in the implementation, sometimes lack knowledge and have negative preconceptions which obstruct the work. Furthermore, therapists talked about organized collaboration between active therapists not being prioritized in the everyday clinical work. Results from the analysis are discussed by applying Normalization Process Theory to the findings. Further research could examine the experiences of ICBT-trained therapists who have not yet started working with ICBT and of colleagues who do not work with treatment in workplaces where ICBT is being implemented.

Antalet flyktingar i Sverige ökar och därmed behovet av behandling. Multidisciplinär behandling används för flyktingar då de ofta lider av post-traumatiskt stress syndrom (PTSD), psykisk och somatisk komorbiditet, samt social problematik. Studiens syfte var att undersöka behandlingseffekter på PTSD-symtom och komorbida ångest- och depressionssymtom, samt undersöka prediktorer för utfall. Mätningar från 49 patienter på två specialistkliniker användes för att undersöka skillnader mellan före och efter behandling på skalorna PTSD Checklist-Civilian och Hopkins Symtom Checklist-25.Resultaten visade statistiskt signifikant effekt på både PTSD-symtom (p < 0,001,d = 1,46) och komorbida symtom (p < 0,001, d = 1,28). Prediktorer som hade samband med utfallet var ålder och nivå av PTSD-symtom innan behandling. Resultaten påvisar en begränsad kliniskt signifikant effekt av behandling och en modell för prediktion som förklarar en stor del av variansen (R 2 = 33 %). Stort bortfall mellan mätning före och efter behandling minskar generaliserbarheten.

Substance use disorder (SUD) is a serious disorder with severe consequences for the individual, the family and for society. Comorbidity is common in the SUD population and the diversity of the disorder calls for a multiplicity of treatment options. The overall aim of this thesis was to explore the role of affects in psychotherapy for SUD. Further aims were to investigate affect-focused therapeutic orientations, demonstrate the importance of common factors and evaluate a measure of affect phobia. In Study I a naturalistic design was employed to examine how the discrepancy between patients' expectations and experience of psychotherapy related to alliance in 41 patients: 24 in individual therapy and 17 in group. An additional analysis concerned whether different dimensions of role expectations predicted retention in psychotherapy. Study II was the first psychometric evaluation of the Affect phobia test – a test developed to screen the ability to experience, express and regulate emotions. Data were collected from two samples: A clinical sample of 82 patients with depression and/or anxiety participating in a randomized controlled trial of Internet-based affect-focused treatment, and a university student sample of 197 students. Data analysed included internal consistency, test-retest reliability, factor analysis and calculation of an empirical cut-off. Study III focused on the feasibility of individual 10 week Affect Phobia Therapy (APT) for patients diagnosed with mild to moderate alcohol use disorder (AUD) and problematic affective avoidance in a nonconcurrent multiple baseline design. Study IV comprised an evaluation of the feasibility and preliminary effectiveness of APT adapted to a structured group format for patients (n=22) with comorbid substance use disorder and ADHD with core features of affective avoidance/emotion dysregulation in an open design. In Study I an overall discrepancy between role expectations and experiences was significantly related to a lower level of therapeutic alliance in group therapy. This relationship was not found in individual therapy. Expectations prior to psychotherapy characterized by defensiveness correlated negatively with therapy retention, even when controlling for waiting time for therapy. In Study II the internal consistency for the total score on the Affect phobia test was satisfactory but it was not for the affective domains, Anger/Assertion, Sadness/Grief, and Attachment/Closeness. Test retest reliability was satisfactory. The exploratory factor analysis resulted in a six-factor solution and only moderately matched the test´s original affective domains. An empirical cut-off between the clinical and the university student sample were calculated and yielded a cut-off of 72 points. In Study III patients reported no adverse events due to the treatment and finished the whole study period. The patients had different trajectories of alcohol consumption and craving and the hypothesis that heavy episodic drinking would subside during the time in therapy did not hold true. In Study IV patients reported significant pre-to post changes in increased self-compassion and decreased affect phobia but no change in psychological distress or emotion dysregulation. Craving fluctuated throughout the study period and patients’ drinking pattern changed in the direction of more social drinking. Main conclusions are the following: The Affect Phobia Test is a useful screening instrument for detecting emotional difficulties related to psychological malfunction. APT in both group and individual format are feasible treatments for the SUD population and has the potential to broaden the treatment options for some patients with SUD. Investigating expectations and fears prior to therapy may be means to prevent attrition. / Substansberoende är en allvarlig störning och samsjuklighet ofta förekommande Den stora variationen av svårigheter kräver olika behandlingsalternativ. Syftet med avhandlingen var att undersöka affekters roll i psykoterapi för populationen. Ytterligare syften var att undersöka betydelsen av gemensamma faktorer i psykoterapi samt normera ett självskattningsformulär för affektfobi. I studie I undersöktes skillnaden mellan patienters förväntningar, erfarenheter av terapi och allians. I studie II utvärderades de psykometriska egenskaperna hos affektfobitestet. I studie III och IV undersöktes genomförbarheten av affektfobiterapi individuellt och i grupp. Resultaten av studierna visade att större skillnad mellan rollförväntningar inför- och erfarenheter av terapi var signifikant korrelerade med lägre allians i gruppterapi. Affektfobitestets psykometriska egenskaper var tillfredsställande avseende skalan som helhet. Affektfobiterapi visade sig öka adaptiv affektiv förmåga och självmedkänsla, men behandlingen gav inget säkert stöd för påverkan på substansbruket. Slutsatserna är att fokus på affekter i terapi för substansberoende har betydelse och att affektfobiterapi är en genomförbar behandling för populationen. Genom att undersöka förväntningar och rädslor inför terapi kan avhopp förhindras. / <p>Information om opponent saknas Information about opponent is missing</p>

Bakgrund: Demenssjukdomar är en av världens största folksjukdomar. Sjukdomen karakteriseras av nedsatt kognition, perceptionssvårigheter och personlighetsförändringar. Samtidigt kan demenssjukdomen medföra sekundära symtom såsom depression och aggression. Dessa symtom kan uppkomma till följd av att individen upplever hot för sin identitet som därmed påverkar individens hälsa negativt. Sedan många hundra år tillbaka i tiden har hundar ansetts ha en positiv effekt på människors hälsa. I samband med att den medicinska vetenskapen fokuserade mer på läkemedlens botande möjlighet hamnade djurens effekt i skuggan. Idag kan hundar användas som behandlingstillägg inom många olika områden och som olika behandlingsformer.  Syfte: Syftet med studien är att belysa hundens betydelse som resurs för att främja god hälsa hos personer med demenssjukdom. Metod: En litteraturöversikt har genomförts i detta examensarbete, där det analyserades 10 vårdvetenskapliga artiklar av kvantitativ forskningsdesign.  Resultat: Resultatet består av fyra kategorier: hundens påverkan på psykisk hälsa, hundens påverkan på beteende, hundens påverkan på kognition och hundens påverkan på fysisk funktion. Minskad depression, aggression, förbättrad social kompetens och kognition kunde påvisas av interventioner med hund. Det har dock inte framkommit att antidepressiva läkemedel reducerades i samband med interventionen. En studie har kunnat påvisa effekten av hundar på fysisk funktion hos personer med demenssjukdom.  Diskussion:Hundar har genom sin närvaro en positiv inverkan på hälsan hos personer med demenssjukdom genom att dämpa symtom som sjukdomen medför. Lite underlag kunde även hittas för att hundar kan positivt påverka den fysiska funktionen genom att uppmuntra personen med demenssjukdom till ökad aktivitet. Dessa djur kan vara den enkla och eleganta resursen som Barker förespråkar för att främja hälsa hos personer med demenssjukdom.

Bakgrund: Medellivslängden i Sverige har aldrig varit så hög som de senaste åren vilket kommer ställa höga krav på äldreomsorgen. Situationen är komplex och påverkar framförallt patienterna i den kliniska vården. Tidigare studier visar att patienter inom äldreomsorgen löper större risk för ensamhet, depression och understimulans av olika anledningar. För att kunna möta dessa behov som sjuksköterskor i den kliniska vården, vill vi undersöka om alternativa metoder kan fungera som ett komplement till den vård som bedrivs inom äldreomsorgen. Alternativa metoder har blivit ett alternativ de senaste åren där bland annat djur kan användas i ett terapeutiskt syfte. Vi vill därför belysa faktorer för välbefinnandet hos dessa patienter som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården. Syfte: Syftet var att belysa faktorer för välbefinnandet hos patienter inom äldreomsorgen som får djurassisterad intervention som ett komplement i vården. Metod: I denna studie tillämpas en litteraturöversikt där elva vetenskapliga artiklar från 2008 till 2018 ligger till grund för resultatet. De vetenskapliga artiklarna som inkluderades var nationella eller internationella. Datainsamlingen har gjorts i tre olika databaser; CINAHL Complete, PsycINFO och PubMed. Resultat: Efter analys av resultatet framkom fyra faktorer för välbefinnandet; fysiska, psykiska, sociala och existentiella. Resultatet visade att djurassisterade interventioner kan ha positiva, negativa och/eller inga effekter överhuvudtaget på äldre personers välbefinnande. Denna typ av intervention kan fungera som ett komplement i vården främst vid behandling för främjande av psykiska symtom och social påverkan/interaktion. Diskussion: Patienter inom äldreomsorgen är en riskgrupp för nedsatt välbefinnande och där farmakologiska behandlingar är vanligt förekommande. Djurassisterad intervention kan ses som en icke farmakologisk behandlingsform, där välbefinnandet kan främjas ur ett holistiskt perspektiv för den äldre patienten i vården. Mer forskning krävs för hur djurassisterad intervention kan ersätta viss farmakologisk behandling. Callista Roys adaptionsmodell stödjer sjuksköterskans arbete för förståelse av patienters strategier för att anpassa sig efter miljön och påverka miljön på ett självhävdande sätt. / Background: Life expectancy in Sweden has never been as high as in recent years, which will have a big influence on the care of the elderly. The situation is complex and affects primarily the patients in the clinical care. Previous studies show that the elderly patients are at greater risk of loneliness, depression and lack of stimulation for various reasons. In order to meet these needs as nurses in clinical care, we want to investigate whether alternative methods can serve as a complement to the care provided. Alternative methods have become more common in recent years, an example is using animals for therapeutic purposes. We therefore want to illuminate the factors of well-being in patients affected by animal-assisted intervention as a complement to health care. Aim: The aim was to illuminate the factors of well-being in patients of the geriatric nursing who receive animal-assisted intervention as a complement to standard care.    Method: A literature review has been done, where eleven scientific articles from 2008 to 2018 form the results. The articles that were included were national or international. The data collection has been made in three different databases; CINAHL Complete, PsycINFO and PubMed. Results: After analysis of the result, four factors emerged for the well-being; physical, mental, social and existential. The result showed that animal-assisted interventions may have positive, negative and / or no effects at all for the well-being of older patients. This type of intervention can serve as a supplement in the care of primary care in the treatment of mental and social interaction. Discussion: Patients in elderly care are a risk group for impaired well-being and where pharmacological treatments are commonplace. Animal-assisted intervention can be seen as a non-pharmacological treatment, where well-being can be promoted from a holistic perspective to the elderly patient in standard care. More research is needed on how animal-assisted intervention can replace certain pharmacological treatment. Callista Roys adaptation model supports the nurse's work for understanding patients' ability to adapt to the environment and influence the environment in a self-assertive manner.

Följande studie handlar om feedbackorienterad terapi på Familjerådgivningen. Syftet var att mäta parens upplevda förändring av livstillfredsställelse för att se om samtalen på Familjerådgivningen gör skillnad och om förändringen enligt skattningsinstrumenten ORS och SRS överensstämde med skattningen av klimatet i parrelationen/familjen samt om det fanns några könsskillnader. Undersökningsgruppen omfattades av 29 par, som sökte hjälp på Familjerådgivningen i södra Dalarna, i Mora och i Linköping under tiden januari 2016 till maj 2016. Paren fyllde i skattningsinstrumentet ORS (som mäter förändring) i början av varje samtal och SRS (som mäter alliansen) i slutet av varje samtal. Familjerådgivaren använde sig av den feedback som gavs och korrigerade behandlingen därefter. Vid första och tredje samtalet fyllde paren i skattningsinstrumentet "Familjeklimat". Resultatet efter tre samtal visade en liten förbättring av livstillfredsställelse för både män och kvinnor vilket överensstämde med skattningen av klimatet i familjen där närheten förbättrades och kaos minskade. / The following study is about feedback informed treatment in family councelling. The purpose was to measure the couples experienced change in life satisfaction, to see if treatment sessions of family councelling makes a difference and change according to the estimation instruments ORS and SRS and is consistent with the estimate of the atmosphere in the couple´s relationship/family atmosphere and if there were any gender differences. The study group included 29 couples who sought help at the Family councelling in southern Dalarna, Mora and Linköping during the period of January 2016 to May 2016. The couples filled in the instrument ORS (measuring change) at the beginning of each session and SRS (measuring alliance) at the end of each session. The family councellor used the received feedback and corrected treatment accordingly. In the first and third session the couples filled in the "Family climate" instrument. The outcome after three sessions showed a small improvement in the life satisfaction for both men and women which were consistent with the estimate of the atmosphere and the climate in the family. The vicinity improved and chaos decreased.