Bakgrund: År 2011 fick cirka 58 000 människor i Sverige diagnosen cancer. Antalet människor som drabbas ökar och varje år avlider cirka 21 000 människor till följd av sjukdomen. Sjukdomen orsakar lidande vilket medför att den drabbade är i behov av förståelse. Forskning kring cancersjukas upplevelser efter att ha fått besked att deras tid i livet är utmätt på grund av terminal cancer är  begränsad.                  Syfte: Syftet var att belysa upplevelsen av förändring i livsvärlden då cancern övergår till ett terminalt tillstånd.                 Metod: En kvalitativ litteraturstudie baserad på sex självbiografier. Innehållet analyserades med hjälp av Lundman och Graneheims innehållsanalys (2004).  Resultat: Tre kategorier framträdde: Fysisk och social förändring, Inställning till livet med kontroll och hopp i fokus samt Känslor i relation till sjukdom. Kategorin fysisk och social förändring behandlar förändring av den levda kroppen och mellanmänskliga relationer. Kontroll var en central del då avsaknad av kontroll medförde känslan av maktlöshet. Hopp var viktigt för att behålla livslusten. Terminal cancer medförde negativa känslor som ångest, men även betydelsefulla känslor såsom välbefinnande och mening.          Slutsatser: Tillståndet medförde omfattande förändringar i livsvärlden. Känslan av att vara begränsad och maktlös framkom, men även upplevelsen av att uppskatta livet på ett annat sätt än tidigare.

Introduktion/Bakgrund: Cancer i sen palliativ fas innebär ett stort lidande för många människor.Copingstrategier kan hjälpa patienter att minska lidande och öka livskvalitet. Sjuksköterskor har en viktiguppgift i att identifiera och stötta val av copingstrategiSyfte: Syftet med denna litteraturstudie är att undersöka copingstrategier hos patienter med cancer i senpalliativ fas.Metod: Polit och Becks nio steg användes för denna litteraturstudie. Systematisk databassökning gjordes föratt finna artiklar att basera resultat på. Deduktiv ansats som utgick från Lazarus och Folkmans teorier omcopingstrategier användes för att kategorisera resultat.Resultat: Patienterna använde sig av problemfokuserad coping för att aktivt bibehålla sin autonomi samt tainitiativ till att söka råd och stöd från vårdpersonal och närstående. Känslofokuserad coping användes för attvända situationen emotionellt till något positivt, ofta med hjälp av närstående, mindfullness eller meditering.Meningsfokuserad coping delas in i existentiell- och acceptansfokuserad coping. Dessa strategier hjälptepatienter att använda sig av sin religiösa grundsyn samt acceptera sin situation för att minska lidande.Slutsats: En stor mängd olika val av copingstrategier och upplevelser kopplade till dessa kunde identifierashos patienter med cancer i sen palliativ fas.

Lidande är något som alla individer drabbas av. Att lida är att plågas, känna smärta och pinas. Vid terminal cancer känner individen alla dessa känslor konstant eller resten av sitt liv eftersom sjukdomen kommer att leda till döden. Detta sätter individen i en väldigt utsatt situation. Syftet med denna kvalitativa litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av lidande vid terminal cancer. Åtta vetenskapliga studier analyserades genom ett inifrånperspektiv, detta för att skapa en djupare förståelse av lidandet vid terminal cancer. Analysprocessen var deduktiv, Janice Morse och Katie Erikssons lidandeteorier användes för att försöka förstå lidandet. Resultatet i denna litteraturstudie visar att lidandets karaktär är väldigt individuellt, samt att patienterna finner olika sätt för att bemästra och orka med lidandet. Det framkommer dock att patienterna har både emotionella och kroppsliga behov i samband med lidandet. Det är viktigt att sjuksköterskan tar det till sin uppgift att känna igen de olika formerna av lidande och tar det till sin arbetsuppgift att försöka förstå samt lindra detta.

Introduktion: Trots mycket forskning inom cancer som genererar nya riktlinjer och behandlingsmetoder är ett cancerbesked ofta förknippat med döden. Om cancerns påverkan på kroppen är tillräckligt allvarlig kan inte längre behandling tillgås. Med det övergår individens vård till palliativ vård, vilket betyder symtomlindring, närståendestöd samt kommunikation för att nå en god och värdig död. Sjuksköterskor har rapporterat att de mottagit önskan om dödshjälp av cancerpatienter, i syfte att bestämma själv och avsluta lidandet.  Syfte: Syftet var att undersöka terminala cancerpatienters syn på en god och värdig död samt dödshjälp. Metod: En systematisk litteraturöversikt utfördes med innehåll från tolv kvalitativa originalartiklar. För att få fram artiklar användes PubMed. En tematisk analys användes för att sammanställa teman baserat på studiernas resultat.  Resultat: Deltagare för dödshjälp motiverade sin ståndpunkt med hänvisning till individens autonomi, samt såg det som en möjlighet att få slut på lidande. Deltagare mot dödshjälp ansåg att det var likvärdigt med självmord, risk för bruk i fel syfte, ej överensstämmer med individens tro och att det alltid fanns hopp och mening. Synen på en god död och värdig död delgavs av deltagarna till förberedelser och rätten att få bestämma själv, att finna nya perspektiv och uppnå acceptans för sitt tillstånd. För att nå en god och värdig död behövdes stöd från anhöriga och vårdpersonal. Det ansågs att sjuksköterskan behövde ha en tät dialog med patienten och involverade patienten i beslut för att tillgodose autonomin.  Slutsats: För att en god och värdig död ska tillgodoses krävs det att vårdpersonal tillsammans med anhöriga strävar efter att uppfylla autonomin hos cancerpatienter. / Introduction: Although cancer research has given new methods and treatment guidelines, a cancer diagnosis is still often associated with death. If the impact of the cancer is too major, treatment is no longer an option. With that the treatment transitions to palliative care, focusing on relief of symptoms, support for related and communication working towards a good death. Nurses have reported that they have received a request from cancer patients to obtain euthanasia or physician-assisted suicide (PAS).  Purpose: The purpose of this systematic literature review was to investigate the views of terminal cancer patients regarding a good death as well as euthanasia and PAS.  Method: A literature review has been constructed from twelve qualitative original articles. The search for articles were found using the database - PubMed. A thematic analysis was used to identify themes, based on the studies results.  Result: These generated three central themes; Support for euthanasia and PAS, Opposition towards euthanasia and PAS and lastly A good death with under themes. Participants who supported euthanasia and PAS motivated it with a person's right to decide and a possibility to end suffering. Participants opposed towards euthanasia and PAS viewed it as an act equal to suicide, and saw a risk of it being abused, some also believed euthanasia and PAS to go against their beliefs and that there always is hope and meaning. The participants' view of a good death was preparedness, the right to decide by themselves, finding new perspectives and acceptance for their condition. To reach a good death support from related and healthcare workers, as well as frequent dialogs with the nurse to involve the patient in decisions to cater to their autonomy was of great importance. Conclusion: To reach a good death the autonomy of cancer patients need to be respected by healthcare workers and relatives.

Cancersjukdomar samt överlevnad av cancer ökar i samhället. Det har lett till ett ökat omvårdnadsbehov av dessa patienter. Patienterna har möjlighet att erhålla palliativ hemvård och vara hemma i en läkande miljö för att på så sätt få ett lindrande i sjukdomen. Genom att vara en del av vården och känna sammanhang kan det bidra till mening i tillvaron och känslor av värde för den egna personen. Patienter med terminal cancer kan erfara existentiella tankar vilket kan ge ohälsa i livet. Studiens syfte var således att få en uppfattning om hur patienter upplever att leva med en cancer som är terminal. En litteraturöversikt genomfördes där datainsamlingen resulterade i nio kvalitativa artiklar med patienters upplevelser av terminal cancer i centrum. Efter grundlig analys valdes artiklar vilka bäst besvarade syftet och inkluderades i studien. Resultatet av studierna pekade på en otrygghet i den terminala fasen av livet. För att uppleva hälsa och trygghet var det värdefullt för patienterna att ha familj och nära vänner runtomkring. För sjuksköterskan är det betydande att ha en förståelse för patientens upplevelse för att på så sätt få en insikt i patientens livsvärld och därmed kunna ge vård på bästa sätt. En vidare forskning inom ämnet är av värde för patientens välmående.

Att befinna sig i det vårdande mötet med patienter med terminal cancer kan bli utmanande för sjuksköterskan. Terminalcancerpatienter har större behov av både medicinskt och existentiellt stöd. För att effektivt möta patienternas behov och skapa en ömsesidig tillit krävs det att sjuksköterskan visar en empatisk förmåga att sätta sig in i patientens livssituation. Syfte är att belysa sjuksköterskans upplevelse av det vårdande mötet med patienter med terminal cancer i slutenvård. Metoden som tillämpats är en sammanställning av tio kvalitativa vetenskapliga artiklar i form av en litteraturöversikt. I studiens Resultat framkommer att mötet med döende patienter upplevs olika av sjuksköterskor och kan ha både positiv och negativ inverkan. Kommunikation har också en grundläggande roll i det vårdande mötet. Kommunikationen påverkas av sjuksköterskans kunskaper, erfarenhet samt av kulturen. Existentiella frågor kan ha varierande inverkan på sjuksköterskors välbefinnande, med möjlighet till både positiva och negativa påverkningar. Slutsatser Det vårdande mötet är en utmaning som kan ge upphov till både positiva och negativa känslor samt emotioner hos sjuksköterskan. Detta kan påverka hennes välbefinnande och hennes arbete. Negativa känslor är förknippade med emotionell belastning. Positiva känslor hjälper sjuksköterskor att tänka på och reflektera om livet och döden. De positiva känslorna möjliggör för sjuksköterskor att utveckla en önskan att vara mer empatiska mot andra och förvärva ny kunskap. Bristfällig kommunikation och samarbetsproblem framstår som hinder. Förbättringar såsom utbildning och mentorskap kan stödja kommunikationen och minska risken för emotionell belastning vilket kan leda till mindre sjukskrivningar.

<p dir="ltr">Patients who are aware of their terminal cancer prognosis are more likely to receive end-of-life care consistent with their values. However, prognostic awareness has shown mixed associations with quality of life (QoL) outcomes. Based on theories of acceptance (i.e., Erikson’s stages of life development, Kubler-Ross’s stage model of grief, coping theories) and the Ottawa Decision Support Framework, acceptance of cancer may moderate relationships between prognostic awareness and QoL outcomes and end-of-life treatment preferences. Dyadic coping theories, such as the Systemic Transactional Model and the Dyadic Cancer Outcomes Framework, suggest that patients’ degree of prognostic awareness and acceptance of their illness may also impact their family caregivers’ QoL and end-of-life treatment preferences for the patient. The aim of the present study was to examine the potential moderating role of patient acceptance of cancer in the relationships between patient prognostic awareness and both patient and caregiver QoL and end-of-life treatment preferences. This study was a secondary analysis of cross-sectional data from advanced cancer patients (<i>n</i> = 243) and their caregivers (<i>n</i> = 87) enrolled in the multi-institutional Coping with Cancer-II study. Patient outcomes of physical, psychological, and existential QoL were examined in a moderation path analysis. Caregiver physical and psychological QoL were examined in separate moderation regressions. Patient and caregiver end-of-life treatment preferences were examined in multiple logistic regression moderation models. Results did not support my hypothesis, as patient illness acceptance did not moderate the relationships between patient prognostic awareness and patient and caregiver QoL outcomes and end-of-life treatment preferences. However, there were significant main effects of patient illness acceptance on their own physical, psychological, and existential QoL as well as caregiver psychological QoL. There were also significant main effects of patient prognostic awareness on their own physical QoL and both their own and their caregivers’ end-of-life treatment preferences. Findings suggest that increasing patient’s prognostic awareness and illness acceptance may help improve values-consistent end-of-life care and QoL outcomes in advanced cancer patient-caregiver dyads. Findings support timely conversations to promote advanced cancer patients’ prognostic awareness as well as further research examining the impact of acceptance-based interventions in advanced cancer.</p>

京都大学 / 新制・課程博士 / 博士(人間健康科学) / 甲第25503号 / 人健博第123号 / 新制||人健||8(附属図書館) / 京都大学大学院医学研究科人間健康科学系専攻 / (主査)教授 宮下 美香, 教授 千葉 理恵, 特定教授 古川 壽亮 / 学位規則第4条第1項該当 / Doctor of Human Health Sciences / Kyoto University / DFAM

Bakgrund: Cancer är den största dödsorsaken för individer under 80 år i världen. År 2018 vårdades cirka 40 miljoner individer med palliativ vård, därför är det viktigt att sjuksköterskor har vetskap kring vad en god palliativ vård innebär. Cancer har både fysisk och psykisk påverkan på individernas liv vilket kan orsaka ett lidande. Syfte: Syftet med studien är att beskriva yngre vuxna individers upplevelser av att leva och vårdas med en obotlig cancersjukdom. Metod: Metoden var en kvalitativ innehållsanalys där datainsamlingen gjordes genom fyra narrativa berättelser i självbiografier. Resultat: Resultatet presenteras i fyra teman samt elva subteman. Människor i omgivningen hade en stor betydelse för individerna då de utgjorde ett stöd. Sjukdomen medförde fysisk påverkan genom biverkningar, symtom och en förändrad självbild medan psykisk påverkan kunde innefatta stark emotionell påverkan och existentiella tankar. Slutsats: Livet vändes upp och ner vid cancerbeskedet och individerna var tvungna att börja identifiera sig med sjukdomen. Cancer bidrog till lidande men genom acceptans kunde välbefinnande trots sjukdom uppnås. Det var viktigt att vårdgivare kunde bemöta unika tankar och behov för att skapa möjlighet till en god relation. / Background: Cancer is the leading cause of death for individuals under 80 in the world. In 2018 about 40 million individuals were in need of palliative care, therefore it`s important that nurses have knowledge of what good palliative care means. Cancer has both physical and mental impact on individuals’ lives, which can cause suffering. Aim: The aim of the study is to describe younger adults’ experiences of living and being cared for with terminal cancer. Method: The method was a qualitative content analysis in which data collection was done through four narrative stories in autobiographies. Results: The results were presented in four themes and eleven sub-themes. People in the surroundings were of great importance to the individuals as they provided support. The illness led to physical impact through side effects, symptoms and a changed self-image, while psychological impact could include strong emotional impact and existential thoughts. Conclusion: Life was turned upside down by the cancer diagnosis and the individuals hadto start identifying themselves with the disease. Cancer contributed to suffering but through acceptance, well-being despite disease could be achieved. It was important for caregivers to respond to unique thoughts and needs to create opportunities for a good relationship.

No description available.