Uppsatsen analyserar text och bilders funktion i några av Sven Nordqvists böcker om Pettson och Findus (1986, 1996, 2012). Syftet är att undersöka hur texterna och bilderna i dessa bilderböcker samspelar med varandra samt vilka funktioner text och bild får. Ett ytterligare syfte är att undersöka den pedagogiska potentialen i de utvalda analysobjekten. Uppsatsen utgår från text- och bildanalys i alla tre utvalda objekten, vilkas resultat sedan komparerats. Vid text- och bildanalysen har ikonotexten haft stor betydelse. Analysen visar att böckerna skulle klara sig utan bilderna, men det skulle bli väldigt platt och de säregna detaljerna Nordqvist är välkänd för skulle gå förlorade. Även de syllepser och prolepser vi kan se i bilderna skulle gå om intet utan dessa. Det är en växelverkan mellan text och bild där bilderna förmedlar mer än vad texten förmår. En av de pedagogiska möjligheterna böckerna om Pettson och Findus ger är bland annat den ämnesöverskridande potentialen. Man kan där diskutera hållbar utveckling, värdegrundsrelaterade frågor och förhållningssätt samt djurens och människors rättigheter.

Uppsatsen analyserar text- och bildförhållandet i När Findus var liten och försvann (2001). Syftet är att tolka och analysera hur bild och text tillsammans bidrar till att få syn på den valda bokens motiv och tema. Ett delsyfte är att undersöka bokens didaktiska potential. Uppsatsen utgår från en text- och bildanalys och har som teoretisk ram Ulla Rhedins (2001) avhandling Bilderboken – på väg mot en teori (2001) och Maria Nikolajevas bok Barnbokens byggklossar (2004). Metoden behandlar även berättartekniska grepp om händelseförlopp och berättarperspektiv. Analysen visar att berättelsens text- och bildförhållande är viktigt för att få syn på bokens motiv och tema. Texten kan stå för sig själv, men utan bilderna missas både stämningar och personlighetsdrag. Analysen visar också att den valda boken har en komplex berättarteknik där handlingsförlopp och berättarperspektiv förändras. Handlingsförloppet är bland annat en ramberättelse med olika diegetiska nivåer. Det hör ihop med berättarperspektivet då Pettson är en av bokens berättare. Han blir således en jagberättare som berättar likt en tredjepersonsberättare. De motiv som synliggjordes var ensamhet, sökande, vänskap och känslor. Temat i boken kunde inte definieras med ett ord utan sammanfattades att den handlade om samhörighet, kärlek och gemenskap. Det fanns didaktisk potential i den valda boken. Den kan exempelvis användas som verktyg där känslor och samspel ska arbetas med. Identifiering av känslor bidrar till identitetsskapande och empati, vilket presenteras i den svenska kursplanen i Lgr11.