I denna uppsats har vi med hjälp av dåtida inspektörsberättelser studerat växelundervisningsmetodens fortlevnad efter det att man från statligt håll år 1864 gav anvisningar om att undervisningen skulle bedrivas direkt av läraren. Vi har även studerat vilken inställning folkskoleinspektörerna hade till metoden och om deras yrkesbakgrund påverkade deras åsikter. Av resultat går det att konstatera att metoden i viss mån levde kvar ändå fram till år 1876 samt att det skolmaterial som var avsett för växelundervisning fortfarande användes. Metodens slutgiltiga avskaffande synes ha hindrats av ett antal faktorer, bristande adekvat utbildning hos lärarkåren, avsaknad av småskolor samt brist på nytt undervisningsmaterial. Enligt den så kallade ramfaktorteorin går det därmed hävda att metodens fortlevnad berodde på en bristande ekonomisk- och ideologisk styrningen från centralmaktens sida. Inspektörernas åsikter om växelundervisningen låg i linje med den allmänna opinionen vid tidpunkten och några mönster utifrån yrkesbakgrund går inte heller att urskönja. Källmaterialet visade att en knapp majoritet av inspektörerna uppvisade negativa åsikter gällande växelundervisningsmetoden.

Syftet med den här studien är att ta reda på om eleverna skriver en annorlunda text på datorn än vad de gör för hand. På så vis kan studien även visa om datorn kan ha någon påverkan på elevernas skrivutveckling. Resultatet av en lingvistisk textanalys av antal ord, antal meningar, meningarnas genomsnittliga längd, antal långa ord, stavfel, utelämnade punkter, utelämnad stor bokstav efter punkt och användandet av ord med talspråk visade att eleverna skriver en annorlunda text på datorn än vad de gör för hand. Förutom att eleverna skrev en längre text på datorn innehöll den datorskrivna texten även fler ord, fler meningar, mindre andel stavfel, mindre andel utelämnade punkter och utelämnad stor bokstav efter punkt.Den handskrivna texten innehöll däremot en mindre andel ord med talspråk men en större andel långa ord. Däremot var det ingen direkt skillnad vad gäller meningarnas genomsnittliga längd.

Syftet med denna uppsats är att analysera olika aktörers motiv bakom beslutet att satsa på fortbildningen matematiklyftet. Det som undersökts är vilken typ av motiv, med en förändring av matematikundervisningen, som framställs som viktiga i besluten som ledde fram till matematiklyftet samt i vilka dokument som de identifierade motiven framkommer. För att undersöka detta har kvalitativ textanalys, inspirerad av diskursanalys, genomförts med utgångspunkt i två regeringsuppdrag till Skolverket, det som föregick utredningen om matematiklyftet samt det som föregick beslutet om matematiklyftet. Förutom dessa beslut har också de olika dokument som besluten refererar till när det kommer till matematikämnets betydelse för matematiklyftet analyserats. Studiens resultat är att aktörerna främst uttryckt tre motiv med att förändra matematikundervisningen som har varit vanligt förekommande i de analyserade dokumenten. Dessa är det ekonomiska motivet, det politiska motivet samt det individuella kompetensmotivet. Förutom dessa tre motiv har även ett fjärde motiv identifierats och det är det motiv som kallas jämställdhetsmotivet. Analysen visar också att dessa motiv förekommer i olika grad hos rapporter skrivna av olika aktörer inom utbildningssystemet. Rapporter från fyra aktörer har undersökts och dessa aktörer är regeringen, Skolinspektionen, Skolverket samt Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering. I dokumenten finns både likheter och olikheter. Som exempel så tar alla aktörer upp det politiska motivet men det är bara i regeringens dokument som det ekonomiska motivet hittats. Både i Skolinspektionens och i regeringens dokument har det individuella kompetensmotivet påträffats, dock med större utrymme i Skolinspektionens dokument. Efter analysen framkommer det tydligt att det främst finns tre skilda motiv som de olika aktörerna representerar olika mycket. Det första är på en individuell nivå där förändringen syftar till att tillgodose elevernas behov av matematik för att klara sig i det svenska samhället. Det andra och tredje motivet är på en nationell nivå och syftar till att stärka Sveriges resultat i jämförelse med andra nationer när de kommer till internationella undersökningar samt att stärka Sverige ekonomiskt.

Läromedel i historia har den senaste tiden varit i en offentlig debatt kring den kvinnliga underrepresentationen. Med utgångspunkt i risken att det blir en ensidig berättelse som berättas ämnar vi med denna uppsats undersöka läromedlet Alla tiders historia 2-3 med hjälp av en ideologikritisk textanalys utreda hur de intersektionella faktorerna genus, klass och etnicitet representeras och konstrueras i läromedlet. Vi vill med andra ord utröna hur den kunskap som skapas, återskapas och blir normerande i läromedlen ser ut i relation till ovanstående faktorer. I resultatet finner vi att de undersökta kapitlen har en eurocentrerat perspektiv där det icke-västerländska ofta står som avvikande eller avsides. Detta är i sig inte märkligt eller i förlängningen vad vi anser är problematiskt, utan snarare är det hur berättelsen om det avvikande från den dominerande västerländska rösten framställs. Generellt sett berättades historien om den europeiska mannen, med tillhörande problematiseringar och nyanseringar, men vid berättelsen om det som inte ingår i den kategorin tenderade beskrivningen att bli ensidig eller kortfattad, med avsaknad av den nyansrikedom som återfanns vid den dominerande röstens berättelse av det förflutna.

I denna undersökning studeras 2011 års skolreform utifrån grundskolans nya läroplan. Genom flera textanalytiska metoder jämförs den kommande läroplanen Lgr11 med den rådande Lpo94. Undersökningen fokuserar främst på de skillnader som uppstått i formuleringar läroplanerna emellan för att klarlägga vad som tillkommit eller utelämnats och vilka betydelsebärande omfor-muleringar som gjorts. I undersökningen studeras även regeringens proposition (2008/09:87) som låg till grund för uppdraget att författa den nya läroplanen, för att se huruvida regeringens syn på den svenska grundskolan har ändrats sedan 90-talet.Undersökningen visar på att Lgr11 har endast en måltyp med tillhörande riktlinjer, till skillnad från Lpo94s två olika måltyper. Bland annat lägger Lgr11 något mer fokus på elevernas självstän-dighet och främjandet av entreprenörskap har blivit en del av skolans uppdrag. De mest påtagliga skillnaderna finns att hitta i kapitlet 2.2 Kunskaper. Undersökningens resultat ställs i relation till författarens tidigare studie av den nya kursplanen för moderna språk, för att klargöra i vilken utsträckning läroplan och kursplan korresponderar med varandra. Slutligen diskuteras diffusa begrepp, som förekommer i läroplanen, för att klargöra deras betydelse och roll.

Denna uppsats är ett examensarbete skrivet inom ramen för lärarprogrammet vid Uppsalauniversitet. Syftet med denna studie är att undersöka vilka inställningar riksdagspartierna hadetill hur skolan ska styras under två debatter, decentraliseringen av skolan kring 1990-talet ochfrågan om ett återförstatligande av skolan 2013. Studien gjordes med hjälp av textanalys därmotioner från riksdagen och propositioner från regeringen analyserades för att belysa derasinställning i frågan till decentralisering. Vidare undersöktes riksdagspartiernas inställning tillett återförstatligande utifrån en textanalys där deras officiella politiska program och annandokumentation analyserades. Analysen av texterna gjordes genom att partiernas inställningkategoriserades utifrån de olika styrmedlen ekonomisk styrning, juridisk/ideologisk styrningoch styrning genom kontroll och utvärdering. Kategoriseringen bygger på Ulf P. Lundgrensläroplansteori och begrepp. Studien visade att partierna som satt i riksdagen viddecentraliseringen av skolan var för en decentralisering, däremot hade de olika inställning tillhur och i vilken utsträckning decentraliseringen skulle ske. Socialdemokraterna, Centerpartietoch Vänsterpartiet ville vid efter decentraliseringen att kommunerna skulle ha det ekonomiskaansvaret, medan Folkpartiet, Moderaterna och till viss del Miljöpartiet förespråkade ettsystem med elevpeng som följde elevens val av skola. Decentraliseringen medfördeförändring av den juridisk/ideologiska styrningen då skolan gick från att vara regelstyrd till attvar målstyrd, diskussionen mellan partierna var vart ansvaret för genomförandet avverksamheten skulle finnas, hos kommunerna eller den enskilda skolan. Vid 2013 varFolkpartiet, Sverigedemokraterna och Vänsterpartiet för ett återförstatligande av skolan, devill framförallt stärka den statliga ekonomiska styrningen av skolan. Även andra partier harsynpunkter på hur skolan ska styras 2013 men vill inte gå så långt att skolan ska återregleras.Sett ur ett juridisk/ideologisk perspektiv vill Folkpartiet och Vänsterpartiet öka den statligastyrningen, medan Centerpartiet, Socialdemokraterna och Moderaterna anser att staten redanhar ett starkt inflytande över skolan genom styrdokument och utbildning av lärare.Miljöpartiet och Kristdemokraterna vill istället öka förtroendet för lärarna, de vill sättaprofessionen före politiken. Styrningen genom kontroll och utvärdering är ett styrmedel sompartierna ser som ett viktigt statligt verktyg för styrning vid tidpunkterna för de bådadebatterna.

Studiens syfte är att undersöka om och hur olika förskolor förbereder sig inför en krissituation. Vidare syftar studien till att studera hur olika krisplaner är utformade. Metoden vi använt oss av är dels intervjuer med förskollärare och förskolechefer, samt textanalyser av olika förskolors krisplaner. Det är inte respondenternas krisplaner vi analyserar utan dessa är helt oberoende av varandra.  Resultatet visar att olika förskolor har olika typer av förberedelse, vissa mer än andra. Enligt några förskollärare är erfarenheten en slags förberedelse. De menar att om en krissituation inträffat tidigare på förskolan så gör det pedagogerna mer förberedda. Något vi upptäckte under studiens gång är att många av respondenterna ser Röda korsets första– hjälpen kurs som en förberedelse. En annan slags förberedelse som förskolorna använde sig av är krisplanen. Resultatet visar att några förskolor inte har en krisplan. De krisplaner som vi analyserade är utformade på olika sätt, där majoriteten tog upp olika sorters krissituationer som kan inträffa.

Med bakgrund i att många lärare använder läroböcker i sin undervisning och att skolan ska låta värdegrunden gensomsyra undervisningen så undersökte vi hur genus och etnicitet uttrycks i böckerna i de två världsspråken engelska och spanska. Vi valde att undersöka genus och etnicitet ur ett intersektionellt perspektiv då vi ser deras växelverkan i identitetsprocessen som sedan påverkar maktstrukturer i samhället. Syftet med detta examensarbete var att i spanska och engelska läroböcker undersöka hur fördelningen i texterna är mellan män och kvinnor, mellan olika länder och hur människor framställs utifrån kön och etnicitet samt se likheterna och skillnaderna mellan de engelska och de spanska läroböckerna. Metoderna för att uppnå detta syfte bestod av en kvantitativ innehållsanalys och en kvalitativ kritisk diskursanalys med kompletterande bildanalys. Resultaten visade i innehållsanalysen att fler män var representerade i båda ämnen och gällande länder var europeiska länder och USA i fokus. I den kritiska diskursanalysen visade resultaten att man gjorde en differentiering mellan beskrivning av män och kvinnor där de tillskrevs olika egenskaper. Man såg också att vissa egenskaper tillskrevs människor av olika etniskt ursprung och att de fick olika mycket utrymme. När vi sammankopplade genus och etnicitet i den kritiska diskursanalysen såg man att böckerna reproducerar en bild där män och kvinnor från olika etniska ursprung har olika förutsättningar i världen. I båda ämnen såg vi att den västerländska mannen fick högre status än de andra grupperna.

Sammanfattning Det övergripande syftet med denna studie är att studera medias definition av skolan. Detta görs genom en gestaltningsanalys av de artiklar som skrevs i tre månader efter att resultatet av den senaste PISA-undersökningen (2013) publicerades. Vi har valt ut en kvällstidning och en dagstidning samt två fackförbundstidningar för att också kunna uttala oss om huruvida den bild av skolan som ges skiljer sig beroende på om tidningarna befinner sig inom professionen eller utanför. Ett resultat visar att det är en splittrad bild av skolan som återges i tidningarna. Den tydligaste skillnaden rör hur tidningarna ser på PISA-undersökningen som mätinstrument. Dagstidningen och kvällstidningen tenderar att acceptera PISA-undersökningen som ett gott mätinstrument medan fackförbundstidningarna kritiserar hur verktyget används i debatten. Ett annat resultat är att PISA-undersökningen används för att dislegitimera förd skolpolitik, och då särskilt hos den tidning som bekänner politisk färg i enighet med de partier som vid tidpunkten satt i opposition. Ett tredje resultat är att PISA-undersökningen inte enbart används för att ge en nulägesbeskrivning av den svenska skolan utan också för att ge en nulägesbeskrivning av hela samhället.

No description available.