Syftet med denna studie har varit att undersöka hur ett antal läromedel i biologi för årskurserna 4-6 behandlar sexualitet och sexuella identiteter i avsnitt om sex och samlevnad. De frågeställningar som studien haft för avsikt att besvara är: Vilka sexualiteter nämns och presenteras i läromedlen? Vilka uttryck för heteronormativa perspektiv på sexualitet innehåller läromedlen? Vilka uttryck för icke heteronormativa perspektiv på sexualitet innehåller läromedlen? Genom en kvalitativ textanalys kompletterad med en kritisk diskursanalys har avsnitt om sex och samlevnad i tre läromedel analyserats. Analysen har även utgått från ett queerteoretiskt perspektiv för att uppmärksamma heteronormativa aspekter i materialet. Resultatet av undersökningen var att det är stor skillnad på materialet gällande information om sexualitet och sexuella identiteter. Trots detta innehöll alla tre studerade läromedel ett heteronormativt tema som endast ett av läromedlen på ett aktivt sätt försökt kompensera för.

Detta examensarbete är en studie om forskares syn på mobbning i förskolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka diskurser som råder angående motverkan av mobbning i förskolan. Vi försöker analysera huruvida forskningen kring mobbning under den tidiga förskoleåldern har brister. Vi diskuterar (kort) vilka möjliga orsaker som i så fall kan finnas till detta, och vilka strategier som skulle kunna användas för att arbeta mot mobbning i förskolan. För att studera detta har vi gjort en textanalys - byggd på vetenskapliga artiklar - i vilken vi använt oss av den teoretiska modellen diskursanalys. Det vi har tyckt oss ana är att forskning kring detta ämne är viktig och behöver utvecklas, eftersom mobbning i unga år kan ha en avgörande påverkan på hur barnet sedan utvecklas som äldre. Ett barn som tidigt blivit mobbat kan drabbas av psykiska besvär, få sämre självförtroende och undvika sociala mötesplatser.

Vi har i föreliggande studie undersökt hur tillgänglig barnlitteratur från 2010-talet, framställde karaktärers genus. Samt hur förskolepedagoger, i Sverige, positionerade sig till genus med barnlitteraturen som medel. Studien utmanade förskoleverksamhetens positionering till genusarbetet och hur de använde barnlitteratur i sitt arbete med att konstruera en vidgad syn hos barnen till genus och stereotypa könsroller. I en blandning av kvalitativa och kvantitativa metoder genomfördes textanalyser av barnlitteratur och intervjuer på två förskolor i en medelstor stad i Sverige. Resultaten visade att förskolepedagoger var osäkra på hur de skulle använda barnlitteraturen för att vidga barns positioneringar till genus. Osäkerheten ledde till att genusarbetet med barnlitteratur som medel var något som föll bort i verksamheten. I diskussionen framkom kopplingen mellan förskolepedagogernas könsblindhet och det innehåll som barnlitteraturen förmedlade, vilket kan tolkas på flera olika sätt utifrån hur djupgående analys av innehållet som görs. Resultat visade också att flickor var underrepresenterade i barnlitteratur, däremot hade flickor samtidigt ett större utrymme att ha en vidgad könsroll - vilket skapade större förutsättningar för flickor än för pojkar. Utan en planerad strategi för verksamhetens arbete med barnlitteratur, ur ett genusperspektiv, leder det till att förskolans verksamhet reproducerar de könsroller som de ska motverka enligt läroplanen. Utan denna strategi är det risk att förskolepedagoger drabbas av könsblindhet, vilket ytterligare kan försvåra arbetet med barnlitteraturen som medel i verksamhetens genusarbete.

<p>I denna studie fick 13 Komvuxelever föra samtalslogg under sex veckor. Syftet var att utvärdera samtalsloggens nytta som undervisningsverktyg. Fokus låg på tre frågeställningar: 1) Vad väljer eleverna att skriva om? 2) Vad anser eleverna om samtalsloggen? 3) Klarar de elever som fört samtalslogg ett ordinarie prov bättre än elever som ej haft denna möjlighet? Metoden var framförallt kvalitativ och byggde på textanalys, semistrukturerade intervjuer och deltagande observation. Där utöver gjordes en kvantitativ analys av provresultat. Resultatet visade att samtalsloggen var mycket omtyckt av eleverna och framförallt fyllde ett socialt syfte. De texttyper som dominerade var återberättande, känslouttryck och reflektion över lärande. Någon prestationshöjning för de elever som fört samtalslogg kunde inte iakttagas.</p>

<p>Följande arbete avser att synliggöra den förvirring som undertecknad anser råda kring begreppet beteendevetare. Med den utgångspunkten har en kartläggning gjorts av vad högskolor, universitet, arbetsförmedling och fackförbund säger om beteendevetare i den information de har på sina respektive hemsidor. Informationen har sedan strukturerats upp med hjälp av metoder för textanalys och diskuteras slutligen utifrån olika professionsteoretiska perspektiv. Vi använder oss både av traditionella professionsteoretiska definitioner samt ett par nyare kompletterande teorier om professionstyper. Då vi inte funnit någon tidigare forskning om beteendevetare tittar vi på forskning om samhällsvetare och socionomer. Vi är inte ute efter att komma fram till en bestämd definition av begreppet beteendevetare utan av att reflektera över hur den används, vem som använder den samt vilka förväntningar som kan tänkas finnas på dem som kallar sig beteendevetare. Kartläggningen visar att det finns en rik variation i alternativ på arbetsmarknaden för beteendevetare. De har dock en ganska lång väg kvar mot en profession sett ur ett professionsteoretiskt perspektiv.</p>

Eriksson, T. &amp; Lindberg, L. (2014). En textanalys av sex handlingsplaner för integration. C-uppsats i Pedagogik, Hälsopedagogiska programmet. Akademin för utbildning och ekonomi. Högskolan i Gävle.     Abstrakt Det blåser främlingsfientliga vindar i Sverige då politiska partier med denna typ av värderingar är på uppgång och får allt större plats i det svenska samhället. Integration är en stor utmaning för Sverige och är idag ett omdiskuterat ämne. Syftet med denna studie var att analysera hur kommuner framställer integration i deras handlingsplaner. En kvalitativ textanalys har gjorts på sex handlingsplaner gällande integration, som med hjälp av frågor till dokumenten har besvarat syftet.  I handlingsplanerna framställs invandrare som ”de som skall integreras” och många dokument framhåller att invandrare och flyktingar är i behov av resurser medan andra ser till vad de kan bidra med i samhället. Dokumenten visar tydligt att tillgång till arbete är det eftersträvansvärda målet för att invandrare ska ha möjlighet att integreras i samhället. I handlingsplanerna framkommer det att dokumenten riktar sig till alla medborgare men det är tydligare i vissa delar av texterna att det är med fokus på utrikes födda.   Integrationspolitiken exkluderar i sig själv olika grupper genom att prioritera och fokusera på enbart vissa grupper.   Nyckelord: Integration, handlingsplaner, invandrare och flyktingar, textanalys, pedagogik.

Syftet med denna studie var att undersöka språket i en läromedelstext för att få en uppfattning om textens svårighetsgrad för vuxna andraspråksläsare på gymnasienivå. Hypotesen var att läromedelstexten saknade vissa språkliga drag som kan underlätta läsförståelsen för andraspråksläsare. Utgångspunkten var att göra en kvalitativ studie genom att beskriva texten utifrån vad som kännetecknar den och de aspekter som undersöktes var textbindning och röst. Men eftersom omfattningen av förekomsten av vissa språkliga drag undersöktes var metoden delvis kvantitativ. Den textbindning som undersöktes var referensbindning och konnektivbindning i form av kausalitet. Vad gäller aspekten röst undersöktes om texten präglades av aktivitet, d.v.s. verb i aktiv form som uttrycker konkreta handlingar och subjekt som har individer som referenter. Texten analyserades ur ett mikroperspektiv och det undersökta materialet begränsades till totalt fem sidor från de två första kapitlen i läroboken. Referensbindningen inom ledfamiljerna kategoriserades under en av kategorierna identitet, modifierad identitet, delidentitet eller inferens. Därefter markerades förekomsten av kausala sambandsmarkörer. Slutligen undersöktes huruvida verben i syntagmerna uttrycker konkreta handlingar eller inte och om de står i aktiv eller passiv form och vilka referenter subjekten i satserna har. Resultatet visade att läromedelstextens referensbindning är tät med tydligt urskiljbara ledfamiljer men att den starkaste bindningstypen identitet förekommer sällan och att den vanligast förekommande bindningstypen delidentitet kan uppfattas som en svag bindningstyp i texten. Vad gäller kausala sambandsmarkörer förekommer de mycket sparsamt och röst i form av aktivitet är inte något framträdande drag i texten. Den sammanfattande slutsats som kan dras av studien är att den undersökta läromedelstexten kan vara en utmaning för vuxna andraspråksläsare på gymnasienivå.

Den här kvalitativa forskningsstudien fokuserar på vilka kunskaper lärare anser behövs vid utomhuspedagogik i matematik. Syftet med forskningsstudien är att undersöka vad som krävs av läraren för att planera samt genomföra en geometrilektion vid utomhuspedagogik. Undersökningen bygger på en kvalitativ ansats där textanalys och semistrukturerade intervjuer, där lärarna får ge sin bild av lektionsplaneringen, som utgör en del av studiens datainsamling. Studien utgår ifrån en hermeneutisk ansats, med utgångspunkt i Ball m.fl. teoretiska ramverk MKT samt van Hieles teori. Den här studien fokuserar på hur tre verksamma lärare planerat en geometrilektion och vilka kunskaper lärarna anser sig behöva för att bedriva matematiklektionen utomhus. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att lärarna uppskattar utomhuspedagogik, men att det däremot sker i mindre utsträckning på grund av väder, tid och resurser. Resultatet visar även att lärarna har kunskaper för att undervisa i matematik men de visar däremot på olika kunskaper utifrån teorin MKT. Lärarna visar på olika kunskaper vid utformandet av sin lektionsplanering i geometri samt att de använder sig av läroplanen i olika stor utsträckning. Avslutningsvis visar resultatet att lärarna anser att de vid undervisning av geometri utomhus behöver vara organiserade, ha struktur och en genomtänkt planering. De menar även att det behövs en varierarnade undervisning inom geometri, där eleverna får arbeta konkret och samtala med varandra.

No description available.

Den här studien analyserar brottsrapporteringen i kvällspressen. Syftet är att undersöka vilka förändringar som skett i brottsrapporteringen de senaste tre decennierna, mot bakgrund av ett förändrat medielandskap med nya förutsättningar. 18 artiklar från Expressen och Aftonbladet om tre uppmärksammade mordfall – Sommarstugemordet, Knutbyfallet och massmordet i Falun – analyseras genom kvalitativ textanalys. Det teoretiska ramverket utgörs av teorier om samtida och historisk brottsrapportering, samt om medieutvecklingen de senaste decennierna. Resultatet visar att flera trendbrott har skett: Referenserna till andra medier har ökat kraftigt, de nyaste artiklarna innehåller färre stilistiska finesser, men är rikare på fakta och detaljer.