Vi har gjort en analys av Volvo Construction Equipment AB: s (Volvo CE) instruktionsböcker på avdelningen Customer Support Division (CST) i Eskilstuna. CST är det bolag som stödjer Volvo CE med bland annat reservdelar, marknadsinformation och teknisk dokumentation. I analysen ingår en undersökning om hur instruktionsböckerna uppfattas av användarna. I uppsatsen undersöker vi om instruktionsböckerna har god kommunikations- och informationsdesign. Vår fokus har legat på användarperspektivet där vi har undersökt hur användarna uppfattar informationen samt på hur utformningen av Volvo CE: s instruktionsböcker fungerar. Vi har gjort en fördjupad analys av instruktionsboken EC160C/EC180C/EC210C- Excavator Crawler. Vi har också undersökt hur Volvo CE: s nya tänkta format, A5, uppfattas av användarna och om användarna använder de såkallade tumgreppen som markerar de olika kapitlen i instruktionsböckerna. I vår undersökning har vi använt oss av metoderna litteraturstudier, en teoretisk analys av Volvo CE: s instruktionsböcker, översiktliga intervjuer, fördjupade intervjuer, en enkätundersökning samt en utprovning med en ögonrörelsekamera på Volvo CE maskinförare. Uppsatsen innehåller en utförlig teoridiskussion där vi kommer fram till hur en instruktionsbok bör utformas på bästa sätt anpassat till användarna. I vår teoretiska analys tar vi upp vilka för- och nackdelar Volvo CE: s instruktionsböcker har och vilka förslag till förbättringar som kan göras. Grunden för vår teoretiska analys har sin tyngd i vår litteraturstudie. Analysen får ett ytterligare djup i vår enkätundersökning. I vår enkätundersökning framkom det att majoriteten av maskinförarna läser instruktionsboken innan första användningen av maskinen. Flertalet av maskinförarna anser att instruktionsboken är lättläst, lättförståelig, har bra och överskådliga bilder samt att det är lätt att hitta önskvärd information men de skulle gärna se att instruktionsboken är färgkodad, har en förklarande ordlista samt innehåller fler bilder. Våra undersökningar visar att Volvo CE: s instruktionsböcker huvudsakligen är välgjorda och strukturerade men att det finns utrymme för vissa förbättringar. Den största bristen i instruktionsböckerna är inkonsekvensen. Inkonsekvensen bidrar till en försämrad förståelse och ger en känsla av att flera olika människor skrivit och utformat instruktionsboken. Vi tycker att navigeringen i instruktionsboken skulle kunna förbättras med hjälp av färgkodning. Medvetna om att färgkodning kan bli ett dyrt alternativ har vi som förslag att i tumgreppen placera symboler för att särskilja de olika kapitlen. Volvo CE har, som vi tidigare nämnt, funderat på att införa ett nytt format, A5. Vi anser att det mindre formatet inte är anpassat till maskinförarnas arbetssituation, därför tycker vi att det större formatet, A4, är att föredra. En genomgående tanke i vår analys har varit att språket ska vara enkelt och innehållet ska vara konsekvent både vad gäller text och bild. Under arbetets gång har våra nyckelord varit: läsvärde, läslighet och läsbarhet.

In this degree project I have studied how an anti-discrimination bureau can adapttheir online information to the target group – immigrants who only have modestunderstanding of the Swedish language. This group is often subject of discriminationmatters, and therefore it’s important that they can take part of the information.To find answers to my questions I have studied different relevant theories, performeda readability analysis on the online information and have had qualitativeinterviews with representatives from the target group. I have also tested my rewrittentexts on both representatives and other readers.The result from my studies has shown that it is words that are the most difficult inthe current online information, while length and structure of the sentences are alsoof importance when it comes to the readability. In the re-written information Ihave focused on explaining difficult words and writing simpler sentences. / Det här examensarbetet handlar om att anpassa en diskrimineringsbyrås webbtexterför nyanlända invandrare med måttliga kunskaper i svenska. Gruppen är oftautsatt för diskriminering och det är därför viktigt att de kan ta del av byråns information.För att finna svaren på mina frågeställningar har jag studerat olika relevanta teorier,genomfört kvalitativa intervjuer med representanter för målgruppen samtgjort en läsbarhetsanalys på webbtexterna. En utprovning av de bearbetade texternahar också ägt rum, både med representativa personer från målgruppen ochandra läsare.Jag kom fram till att det som var svårt i de nuvarande webbtexterna var främstorden, och även till viss del meningslängd och meningsuppbyggnad. I de omskrivnatexterna har jag därför fokuserat på att förklara svåra ord och att skrivaenklare meningar.

Det här är ett examensarbete i Informationsdesign med inriktning Textdesign. Arbetet går ut på att undersöka hur introducerande information på arbetsmarknadsutbildningar kan utformas för att vara tydlig för en målgrupp som inte har svenska som modersmål. I början av arbetet genomfördes en fokusgrupp med anställda på ett företag som bedriver bussförarutbildning i Nyköping. Det gjordes även kvalitativa intervjuer med elever. Tidigare kunskap och teorier kring interkulturell kommunikation, social inkludering, klarspråk och lättläst samt text och bild i samverkan studerades. Efter det togs ett gestaltningsförslag fram. Som avslutning genomfördes en utprovning som resulterade i ytterligare justeringar av gestaltningsförslaget. Detta examensarbete visade att det för en målgrupp med annat modersmål än svenska är optimalt att ha information samlad på ett ställe. Vid utformningen av informationen är det viktigt att använda anaforiska referenser, ge exempel och vara tydlig och koncis och undvika ord som t.ex. ”vanligtvis” och ”kan”. Att kombinera skriven och muntlig information har också visat sig vara betydelsefullt just vid introducerande information för vuxna elever med annat modersmål. Tydliga bilder som säger samma sak som texten är speciellt viktigt för denna målgrupp eftersom det ökar förståelsen.

Det här är ett examensarbete i text- och informationsdesign. Utgångspunkten för studien har varit att mottagaren av en text ska kunna förstå innehållet utan att inneha, för området, specifik förkunskap eller utbildning. Denna studie har undersökt fem paragrafer i ett standardiserat köpekontrakt vid köp av fastighet. Frågeställningen till studien var: Hur kan ett standardiserat köpekontrakt för köp av fastighet göras begripligt för lekmän? Fokusgrupper, intervjuer och läsbarhetsanalys visar att köpekontrakt innehåller obegripliga ord och komplex meningsuppbyggnad. Det visar även att språket kan vara mer eller mindre begripligt beroende på mottagarens ålder och kulturella bakgrund.  Examensarbetet grundar sig i huvudsak på teorier och riktlinjer inom begriplighet, human-centered design, klarspråk, typografi och grafisk form. Slutsatsen av studien är att begripligheten går att påverka med hjälp av ett allmänspråk, konsekvent användning av termer och mindre komplex meningsuppbyggnad. Svensk lag säger inte att köpekontraktets innehåll måste innefatta lagtextformuleringar. Det enda kravet enligt lag är att de formkrav som finns i Jordabalkens fjärde kapitel §1 ska finnas med i köpekontraktet. Ett formkrav är en juridisk bestämmelse som specificerar de nödvändiga formaliteterna eller kraven för att ett avtal eller en handling ska vara giltig eller ha rättslig verkan. Att uppfylla formkraven är viktigt för att säkerställa att avtalet eller handlingen är juridiskt bindande. Det är dock fullt möjligt att omarbeta textens formuleringar och på så sätt anpassa språket till en bredare mottagargrupp, såsom säljare och köpare i en fastighetsaffär, som inte har utbildning inom fastighetsmäkleri eller juridik.  Studien visar att det juridiska språket kan omarbetas för att öka begripligheten utan att förändra dess innebörd.

En mjukvara kan läras ut på många sätt, men ett populärt sätt är med hjälp av audiovisuella självstudiematerial. Trots sin popularitet saknas kunskap om hur självstudiematerial bör designas för att bättre stötta användare med sin inlärning av en mjukvara. Min samarbetspartner i detta examensarbete, företaget Excosoft, har ett stort intresse av att försöka täppa denna kunskapslucka. Bland annat eftersom de i nuläget arbetar med att ta fram en digital användarhjälp – bestående av självstudiematerial – till sin mjukvara Skribenta. Utöver att hjälpa Excosoft att designa sin användarhjälp skulle mer kunskap om hur man bättre designar självstudiematerial kunna göra det lättare för människor att studera och jobba hemifrån. Vilket i sin tur kan vara bra för vårt och andra samhällen av många anledningar. Exempelvis för att öka människors möjlighet att hålla sig hemma och i trygghet under pandemier och krig. Baserat på det ovannämnda har jag, i samverkan med Excosoft, valt att undersöka hur teknikinformation om en mjukvara kan designas för att stötta användare med sin inlärning av en mjukvara och i situationer när de fastnar i mjukvaran. Arbetet har resulterat i ett gestaltningsförslag, i form av ett audiovisuellt självstudiematerial, som visar grunderna i mjukvaran Skribenta och resulterat i ett förslag på riktlinjer som teknikinformatörer kan använda sig av för att designa stöttning till användare av självstudiematerial.

Den här rapporten bygger på en studie inom Informationsdesign inriktning textdesign, och handlar om hur patos och logos kan användas i ett informationsmaterial för att påverka och uppmuntra till ett önskat beteende. Miljöfrågor är ständigt aktuella och år efter år syns en ökning av nedskräpning i naturen. Världsnaturfonden meddelade år 2017 att om nedskräpningen fortsätter öka i samma takt kan det finnas mer skräp, framför allt plast, än fisk i haven år 2050. Trots dyra kampanjer, stora evenemang och mycket information verkar inte trenden vända. En anledning till det kan vara att allmänheten vet om problemet men saknar motivation till att göra något för att förbättra miljön.  Studiens syfte är att med hjälp av principer inom informationsdesign, tillsammans med retorikens patos och logos, ta fram informationsmaterial som kan uppmuntra till minskad nedskräpning för att se vilka som upplevs vara mest effektiva. Med teorier inom retorik, stilistik, nudging samt grafisk form, text och bild i samverkan och med resultat från en enkätundersökning och en intervju, blev gestaltningen fyra olika informationsskyltar. Två av skyltarna fokuserar på logos och två fokuserar på patos. En utprovning gjordes också för att undersöka vilka två skyltar som verkar ha störst effekt på allmänhetens attityd och beteende. / This report is based on a study in Information Design focusing on text design, and is about how pathos and logos can be used in an information material to influence and encourage a desired behavior.  Environmental issues are constantly relevant and year after year there is an increase in litter in nature. The World Wide Fund for Nature announced in 2017 that if litter continues to increase at the same rate, there may be more litter, especially plastic, than fish in the oceans by year 2050. Despite expensive campaigns, major events and a lot of information, the trend does not seem to reverse. One reason for this may be that the public knows about the problem but lacks the motivation to do something to improve the environment. The purpose of the study is to use various principles in information design, combined with the pathos and logos of rhetoric, to produce information material that can encourage to reduce littering to see which ones are perceived to be most effective. With theories in rhetoric, stylistics, nudging and graphic form, text and image in collaboration and with results from a survey and an interview, the design became four different information signs. Two of the signs focus on logos and two focus on pathos. A test was also done to investigate which two signs seem to have the greatest effect on the public's attitude and behavior.

Att hitta rätt är något som vi ofta tar för givet utan att reflektera över hur det egentligen sker. När vi befinner oss på okända platser är det vanligt att vi ställs inför utmaningar när det kommer till navigering. Vi har alla upplevt situationer där vi gått vilse, känt oss förvirrade och tvingats fråga om vägbeskrivningar för att nå vårt mål. Ofta är det bristfällig skyltning och otydlig kommunikation som ligger bakom problemet. Med detta examenarbete i informationsdesign med inriktning textdesign är syftet att undersöka och förstå de utmaningar som besökare upplever i samband med besök i allmänna besöksytor. Genom att analysera befintliga skyltningssystem, kommunikationsmetoder och tillgänglighetssystem i byggnaden Värjan i Eskilstuna, har jag försökt att identifiera specifika brister och områden för förbättring. Via observationer, intervjuer och utvärderingar har jag kartlagt och analyserat besökarnas behov. Målet är att studien ska kunna bidra till en ökad förståelse för hur visuell tydlighet och kommunikation kan minska hindren som gör att besökarna inte hittar dit de ska. Studien bygger på teorier inom kognition, wayshowing och grafisk design för att ge funktion och tyngd åt studien. Med stöd av den teoretiska grunden och insamlade empirin föreslås ett gestaltningsförslag som utgår från byggnaden Värjan i Eskilstuna. / Finding the right way is something that we often take for granted without reflecting on how it happens. When we find ourselves in unfamiliar places, it is common for us to face challenges when it comes to navigation. We have all experienced situations where we got lost, felt confused and had to ask for directions to reach our destination. Often insufficient signage and unclear communication lies behind the problem. With this thesis in information design with a focus on text design, the aim is to investigate and understand the challenges that visitors experience in connection with visits to public visitor spaces. By analyzing existing signage systems, communication methods and accessibility systems in the building Värjan in Eskilstuna, I have tried to identify specific shortcomings and areas for improvement. Through observations, interviews and trials, I have mapped and analyzed the visitors' needs. The goal for the study is to be able to contribute to an increased understanding of how visual clarity and communication can reduce the obstacles that prevent visitors from finding where they are going. The study is based on theories in cognition, wayshowing and graphic design to give function and weight to the study. With the support of the theoretical foundation and collected empirical evidence, a design proposal is proposed presented that starts from the building Värjan in Eskilstuna.

This is a thesis project in Information Design with focus on text design. The fact that the number of children and young people in association sports has decreased has been a problem for several years, nowadays it is especially martial arts that still struggles with this. The fact that the number of children and young people in association sports has decreased has been a problem for several years, nowadays it is especially martial arts that still struggle with this. The purpose of the work is to investigate how, with information based on theories such as: rhetoric, text and image in collaboration as well as nudging, I can increase the interest and understanding of the importance of martial arts for children among parents, this in order to increase the number of active in martial arts over time. The text design problem is that parents do not understand the benefits of martial arts in children, nor do they have information about what is available. The work therefore works with one of the UN's (UN, Global Goals for Sustainable Development) sustainability goal 3 – health and well-being. The empirical material has been collected through a survey in which parents of children between 7–12 years of age have been asked to participate anonymously, interviews, an environmental analysis and finally an expert panel. The work resulted in two final designs, a digital and a printed version.

<p>Mitt examensarbete har gått ut på att stå för den grafiska formgivningen till en historiebok om byn Vormsele. Den här rapporten behandlar de layoutmässiga och typografiska frågor som har varit relevanta för mitt arbete med boken.</p><p>För att genomföra uppdraget har jag gjort litteraturstudier där jag tagit fram riktlinjer för det praktiska arbetet med boken. Jag har läst böcker inom informationsdesign och mer inriktade böcker som behandlar layout och typografi. Litteraturstudierna gav mig ökad kunskap inom området och jag kunde utifrån dessa få en förståelse för vilka grafiska beslut som var nödvändiga att ta innan jag kunde påbörja själva layoutarbetet.</p><p>Att sätta samman boken har varit ett omfattande arbete och mycket finns att läsa inom området. Rapporten avser inte på något sätt att behandla alla frågor som kan komma upp vid formgivning av en bok, utan behandlar de övergripande frågeställningar som har varit mest relevanta för mig i just detta arbete.</p>

Mitt examensarbete har gått ut på att stå för den grafiska formgivningen till en historiebok om byn Vormsele. Den här rapporten behandlar de layoutmässiga och typografiska frågor som har varit relevanta för mitt arbete med boken. För att genomföra uppdraget har jag gjort litteraturstudier där jag tagit fram riktlinjer för det praktiska arbetet med boken. Jag har läst böcker inom informationsdesign och mer inriktade böcker som behandlar layout och typografi. Litteraturstudierna gav mig ökad kunskap inom området och jag kunde utifrån dessa få en förståelse för vilka grafiska beslut som var nödvändiga att ta innan jag kunde påbörja själva layoutarbetet. Att sätta samman boken har varit ett omfattande arbete och mycket finns att läsa inom området. Rapporten avser inte på något sätt att behandla alla frågor som kan komma upp vid formgivning av en bok, utan behandlar de övergripande frågeställningar som har varit mest relevanta för mig i just detta arbete.