Uppsatsen undersöker nio mellanstadieelevers uttryckta förståelse för ett reportage i Kamratposten. Syftet är att undersöka uppvisad textrörlighet och ordförståelse hos några elever som läser en åldersadekvat text på svenska samt hur de resonerar för att komma fram till obekanta ords betydelse. Studiens övergripande syfte blir belyst ur ett andraspråksperspektiv och för fem av eleverna är svenska deras andraspråk och de undervisas i ämnet svenska som andraspråk. För fyra av eleverna är svenska deras förstaspråk och de undervisas i ämnet svenska. Data har samlats in genom enskilda samtal som transkriberats och analyserats med hjälp av tre för studien framtagna analysverktyg som var och en undersöker, textrörlighet, grad av precision i ordförståelse samt grund för kvalificerad gissning av obekanta ord. Resultatet visar att det finns stora skillnader i elevernas uppvisade textrörlighet och ordförståelse och att de elever som behöver göra kvalificerade gissningar inte lyckas med det. Mest utmärkande är den stora spridningen bland de elever för vilka svenska är ett andraspråk och som undervisas i ämnet svenska som andraspråk.  Resultatet indikerar ett behov av utrymme för textnära samtal i undervisningen och belyser vikten av att skolan har kompetens, tid och verktyg att göra kvalificerade bedömningar av elevers specifika behov gällande svenska som andraspråk samt resurser att kunna anpassa undervisningen för att möta det behovet.

Uppsatsen Bilderboksstunden i förskolan undersöker potentialer i två välkända svenska bilderböcker under tretton videofilmade bilderboksstunder på två förskoleavdelningar i skilda kommuner. Undersökningen är gjord utifrån de föreställningsvärldar (Langer 1995:5) och den textrörlighet (Liberg m.fl. 2010c:46) som barn och pedagoger använder. Några möjliga innehållsliga teman i bilderböckerna kontrasteras mot det upptag som deltagarna ger uttryck för i dialogen – som förs med såväl språkliga som kroppsliga uttrycksmedel under tiden som boken blir läst – och i korta samtal direkt efteråt. Föreställningsvärldar skapas utifrån flera olika hållningar. Vanligt är att, till skillnad från vad forskning i skolans värld dokumenterat, röra sig ut mot egna erfarenheter. Barnen som är mellan tre och sex år engagerar sig starkt i det innehållsliga temat det farliga i den ena bilderboken. Pedagogerna följer barnen i deras intressen, men när de försöker väcka tankar om underliggande betydelser svarar barnen vänligt med att styra samtalen mot upplevelser istället. I den andra boken vill pedagogerna fokusera det normkritiska temat som förskolans läroplan påbjuder. Barnens svar är vanligen undvikande utom i en bilderboksstund där en grupp pojkar starkt argumenterar, gentemot pedagogen, för könssegregerade lekar. Deltagarna ställer många gånger olika hållningar bredvid varandra genom att hastigt röra sig genom olika föreställningsvärldar. Olika föreställningsvärldar kan till och med smälta samman därför att de med hjälp av hopfantiserade lekvärldar använder element från boken, egna och gemensamma erfarenheter eller kunskaper och sina personligheter. Vid upprepad läsning skapade barnen lekfulla kontrafaktiska resonemang utifrån böckernas handling. Förutsättningen för att bilderböckernas rika tolkningsmöjligheter ska kunna utnyttjas är att yttrandefriheten respekteras och att barnen får avbryta läsningen. Den mest intensiva dialogen uppstår ofta i samtalet under själva läsningen, medan samtalet efter läsningen ofta avstannar. Det verkar också som om barnens förmåga att återknyta till upplevelsen av boken är omedelbar när läsningen återupptas. Uppsatsen visar att det är möjligt att utveckla rika föreställningsvärldar och stor textrörlighet vid läsning av bilderböcker i förskolan. Detta sker om pedagoger samtalar med barn med öppenhet för de tolkningar och fantasifulla associationer som uppkommer under läsningen, bland annat sammansmälta föreställningsvärldar. Studiens fynd pekar framåt mot hur de didaktiska potentialerna i bilderboksstunden skulle kunna samverka med förskolans övriga verksamhet i ett mer utvecklat litteraturarbete.

This doctoral dissertation reports on results from case studies of how text-talks in a Swedish upper secondary school vocational programme, function as a zone of proximal development for reading. The aim was to investigate how text-talks function as a basis for discussion about the text content and thereby have a potential for developing understanding for the subject-specific text content in the subjects of Carpentry Technology, Welding Technology and Swedish in one class in the first year of the Industrial Technology Programme. The study is qualitative with an explorative approach (Burns 2011). Ordinary teaching and learning contexts were observed. The theorectical frame work is based on sociocultural (Säljö 2000) and sociosemiotic perspectives (Halliday 1978), a hermeneutical frame consisting mainly of the concepts of the zone of proximal development (Vygotskij 1934/2001), scaffolding (Wood, Bruner &amp; Ross 1976), dialogicity (Bachtin 1986), and pedagogical codes (Bernstein 2000), as well as an analytical frame deriving from systemic-functional linguistics (Halliday &amp; Matthiessen 2004) and reception theory (Langer 1995, 2011a, 2011b). Three research questions were posed: How do the teachers organise and conduct the text-talks? What linguistic connections with the text are constructed when text content is introduced and developed in the text-talk? In what ways does movement in the text manifest in the text-talk? Data were collected through class-room observations and interviews. Field notes and recordings were made of eight text-talks, and three teacher interviews. Analyses of intertextual cohesion (Eggins 2004), and activity sequences (Martin &amp; Rose 2007) were conducted. Analyses of text-based, associative and interactive text-movability (Liberg et al. 2012b) show the collaborative meeting with the text as expressed in the text-talk. The results indicate that built-out cohesion and progressive text-movability can widen the discourse around the text and thereby scaffold reading development. / <p>Delfinansierat av Ovanåkers kommun.</p>

Studiens syfte är att undersöka vilken stöttning elever får i undervisningen av en faktabaserad text genom att se till vilka läsaktiviteter som sker i undervisningen kring texten, samt ur vilka förhållningssätt texten behandlas under lärarens högläsning. För att undersöka studiens infallsvinklar observerades en lektion i naturorienterande ämnen i en klass i årskurs 5. Därefter undersöktes resultatet med analysmetoderna läsförloppet och textrörlighetsmodellen. Resultatet visar att läraren behandlar samtliga steg inom läsförloppet och samtliga textrörlighetstyper inom textrörlighetsmodellen men att en faktor inom läsförloppet respektive textrörlighetsmodellen behandlas svagt. Eleverna visar textrörlighet som liknande lärarens, därmed kan slutsatsen dras att lärarens visande av förhållningssätt påverkar eleverna i undervisningen.

This doctoral dissertation reports on results from case studies of how text-talks in a Swedish upper secondary school vocational programme, function as a zone of proximal development for reading. The aim was to investigate how text-talks function as a basis for discussion about the text content and thereby have a potential for developing understanding for the subject-specific text content in the subjects of Carpentry Technology, Welding Technology and Swedish in one class in the first year of the Industrial Technology Programme. The study is qualitative with an explorative approach (Burns 2011). Ordinary teaching and learning contexts were observed. The theorectical frame work is based on sociocultural (Säljö 2000) and sociosemiotic perspectives (Halliday 1978), a hermeneutical frame consisting mainly of the concepts of the zone of proximal development (Vygotskij 1934/2001), scaffolding (Wood, Bruner &amp; Ross 1976), dialogicity (Bachtin 1986), and pedagogical codes (Bernstein 2000), as well as an analytical frame deriving from systemic-functional linguistics (Halliday &amp; Matthiessen 2004) and reception theory (Langer 1995, 2011a, 2011b). Three research questions were posed: How do the teachers organise and conduct the text-talks? What linguistic connections with the text are constructed when text content is introduced and developed in the text-talk? In what ways does movement in the text manifest in the text-talk? Data were collected through class-room observations and interviews. Field notes and recordings were made of eight text-talks, and three teacher interviews. Analyses of intertextual cohesion (Eggins 2004), and activity sequences (Martin &amp; Rose 2007) were conducted. Analyses of text-based, associative and interactive text-movability (Liberg et al. 2012b) show the collaborative meeting with the text as expressed in the text-talk. The results indicate that built-out cohesion and progressive text-movability can widen the discourse around the text and thereby scaffold reading development. / <p>Delfinansierat av Ovanåkers kommun.</p>

Studiens syfte är att undersöka textrörlighetsbegreppet utifrån svensk forskning och att se vilka bakomliggande teorier begreppet grundar sig på. Dessutom ska studien se hur textrörlighetsbegreppet använts i tidigare svensk forskning och hur det har förändrats från dess introduktion. Arbetet utförs som en systematisk litteraturstudie, där relevant material för studien samlats in för att granskas. I arbetet har både svenska och internationella arbeten, såsom artiklar och avhandlingar, använts.      Resultatet visar att textrörlighetsbegreppet främst bygger på receptionsteorier, idéer om läsaren och textens möte med varandra och skapandet av föreställningsvärldar. Teoretiskt har begreppet även sin grund i dialogism och sociokulturellt perspektiv. Vidare visar resultatet att utvecklingen av textrörlighet framförallt inspirerats från Judith Langers begrepp envisionment-building (att bygga föreställningsvärldar). Internationell forskning har haft liknande tankar om rörlighet i text och byggandet av föreställningsvärldar sedan 1942. Textrörlighet nämndes redan 1996 i Sverige, men det var i början av 2000-talet, som begreppet mer officiellt introducerades i svensk kontext. Därefter har begreppet förändrats och tagit olika riktningar beroende på forskningens syfte. Slutsatsen av detta är att textrörlighet sedan det introducerades har förändrats på ett flertal sätt och utvecklats i olika riktningar. Även om grunden som begreppet hade från början hänger kvar, finns det nya sätt och möjligheter att använda sig av begreppet.

Syftet med studien är att undersöka hur en lärare kan stötta elevernas läsförståelse av en faktatext. För att undersöka det genomförs en observation i en klass i årskurs 1 på en interkulturell skola. Teorierna som ligger till grund för studien är det sociokulturella perspektivet, receptionsteorin och textrörligheten. Resultatet analyseras utifrån våra tre forskningsfrågor med textrörlighetsmodellen som analysmetod. I resultatet framkommer olika exempel från observationen, som tyder på att eleverna med stöd av läraren rör sig i en textbaserad textrörlighet. De exempel som framställs visar vilka av de olika dimensionerna från textrörlighetsmodellen som läraren och eleverna rör sig i. En slutsats i studien är att lärarens stöttning är relevant för att elever ska uppnå alla huvudtyper inom textrörlighetsmodellen.

I dagens skola krävs det att elever besitter en kompetens för läsning och skrivning för att inhämta ny kunskap. Denna kompetens kan benämnas textrörlighet: sätt att inta olika texter, antingen genom att plocka det väsentliga eller att fokusera på det som finns mellan raderna av texterna. Oftast möter eleverna dessa texter och kunskaper genom läroböcker. I denna studie undersöks vilken slags textrörlighet som krävs för utförandet av uppgifter för elever i åk 3 och 4, för att se vilka skillnader som finns mellan dessa årskurser i början och i slutet av läromedlen. För att utföra studien görsen kvantitativ analys med inslag av kvalitativa analysmoment, där fyra läroböcker undersöks med utgångspunkt från tre frågor för att identifiera vilken typ av textrörlighet som krävs för att utföra det som uppgifterna innehåller. De tre textrörlighetstyper studien valt att fokusera på är textbaserad, utåtriktad och interaktiv textrörlighet. Resultatet visar att den utåtriktade textrörligheten är den dominerande totalt sett i materialet, dvs. den typ av textrörlighet som innebär att eleverna samtalar, reflekterar eller redovisar sina tankar i relation till verkligheten eller andra texter. Den textrörlighet elever behöver använda allra minst av är den interaktiva, dvs. den typ av textrörlighet där eleven ska ta reda på författarens budskap eller mottagare samt förhålla sig till specifika modeller eller strategier som uppgiften innehåller. De skillnader som observerades och noterades var att i alla läroböcker behövde eleverna använda mer av den utåtriktade textrörlighetstypen i början av läsåret, men användningen minskade oftast mot slutet i jämförelse med textbaserad och interaktiv textrörlighet som oftast ökade mot slutet av läroboken. Slutsatsen som kan dras av studien är att eleverna får möta alla tre typerna av textrörlighet, men i olika utsträckning beroende på om eleverna befinner sig i början eller i slutet av läsåret.

Syftet med studien är att bidra med ökad kunskap om lärares arbete med faktatexter i flerspråkiga klassrumskontexter. I studien undersöks därför hur två lärare strukturerar textarbetet i momentet ekonomi i samhällskunskap, vilka olika sätt att förhålla sig till en text som möjliggörs för eleverna genom de två lärarnas sätt att ställa frågor och tala om texten i undervisningen, samt hur lärarna i undervisningen stöttar elevers användning och förståelse av ämnesspecifika ord och begrepp. I studien antas ett receptionsteoretiskt perspektiv på läsande, där det i interaktionen mellan läsare och text anses ske meningsskapande möten. Vidare antas i studien ett sociosemiotiskt perspektiv, som ger språkvetenskapliga verktyg för att beskriva hur lärarna skapar struktur och använder texters ämnesbegrepp i undervisningen. I diskussionen av hur lärare rör sig diskursivt mellan ett ämnesspecifikt språk och ett vardagsspråk är Vygotskijs (2001) teorier om elevers begreppsutveckling relevanta i studien. Materialet i studien består av videofilmade lektioner från två olika klasser i år 5, när klasserna arbetade med temat familjens ekonomi inom ämnet samhällskunskap. I videofilmerna fokuseras läraren i respektive klass. Materialet har transkriberats och analyserats med utgångspunkt i makrogenrer operationaliserat som läsförlopp, textrörlighetsmodellen samt idéerna om diskursiv rörlighet. Resultatet visar att lärarna, som arbetade med samma tema, hade olika sätt att strukturera sina arbeten med texten. Trots olika arbetssätt framträder dock en varierad textrörlighet i båda lärarnas undervisning. Resultatet visar också att de filmade lärarna bygger broar mellan en ämnesspecifik språkdiskurs och en vardaglig språkdiskurs genom att använda sig av olika språkliga sambandsmarkörer. Sammanfattningsvis visar resultatet att i den lektion som består av flertalet av läsförloppets sekvenser visas variation i fler typer och dimensioner av textrörlighet och dessutom används fler sambandsmarkörer, jämfört med i den lektion som består av ett färre antal av läsförloppets sekvenser.