Denna litteraturstudie syftar till att undersöka hur gemensam läsning behandlas i forskning. Vidare belyser studien dess påverkan på läsförståelsen. I dagens skola finns det indika-tioner på att färre elever läser samt att läsintresset minskar. Dessutom visar resultaten i både PISA och PIRLS en försämrad läsförståelse hos eleverna. Utifrån analys av tolv forskningsartiklar från olika delar av världen sammanställdes ett resultat. Litteraturstudien lyfter fram olika sätt att arbeta med gemensam läsning, samt potentiella möjligheter och utmaningar. Faktorer som läraren och undervisningens struktur visar sig ha en positiv inverkan på elevernas läsutveckling. En lärare som är väl insatt och engagerad i hur läsundervisningen bedrivs kan5 med hjälp av olika metoder främja elevernas läsförståelse. Utifrån litteraturstudiens resultat framgår det att elever som arbetar tillsammans med andra tenderar att utveckla olika färdigheter och förmågor inom läsning. Eleverna kan genom välstrukturerade grupper stötta varandra för att uppnå ett gemensamt lärande. Slutligen visar resultatet vikten av att låta elever samtala om olika texter för att uppnå en utvecklad förståelse och ett ökat intresse för läsning.

This doctoral dissertation reports on results from case studies of how text-talks in a Swedish upper secondary school vocational programme, function as a zone of proximal development for reading. The aim was to investigate how text-talks function as a basis for discussion about the text content and thereby have a potential for developing understanding for the subject-specific text content in the subjects of Carpentry Technology, Welding Technology and Swedish in one class in the first year of the Industrial Technology Programme. The study is qualitative with an explorative approach (Burns 2011). Ordinary teaching and learning contexts were observed. The theorectical frame work is based on sociocultural (Säljö 2000) and sociosemiotic perspectives (Halliday 1978), a hermeneutical frame consisting mainly of the concepts of the zone of proximal development (Vygotskij 1934/2001), scaffolding (Wood, Bruner &amp; Ross 1976), dialogicity (Bachtin 1986), and pedagogical codes (Bernstein 2000), as well as an analytical frame deriving from systemic-functional linguistics (Halliday &amp; Matthiessen 2004) and reception theory (Langer 1995, 2011a, 2011b). Three research questions were posed: How do the teachers organise and conduct the text-talks? What linguistic connections with the text are constructed when text content is introduced and developed in the text-talk? In what ways does movement in the text manifest in the text-talk? Data were collected through class-room observations and interviews. Field notes and recordings were made of eight text-talks, and three teacher interviews. Analyses of intertextual cohesion (Eggins 2004), and activity sequences (Martin &amp; Rose 2007) were conducted. Analyses of text-based, associative and interactive text-movability (Liberg et al. 2012b) show the collaborative meeting with the text as expressed in the text-talk. The results indicate that built-out cohesion and progressive text-movability can widen the discourse around the text and thereby scaffold reading development. / <p>Delfinansierat av Ovanåkers kommun.</p>

This doctoral dissertation reports on results from case studies of how text-talks in a Swedish upper secondary school vocational programme, function as a zone of proximal development for reading. The aim was to investigate how text-talks function as a basis for discussion about the text content and thereby have a potential for developing understanding for the subject-specific text content in the subjects of Carpentry Technology, Welding Technology and Swedish in one class in the first year of the Industrial Technology Programme. The study is qualitative with an explorative approach (Burns 2011). Ordinary teaching and learning contexts were observed. The theorectical frame work is based on sociocultural (Säljö 2000) and sociosemiotic perspectives (Halliday 1978), a hermeneutical frame consisting mainly of the concepts of the zone of proximal development (Vygotskij 1934/2001), scaffolding (Wood, Bruner &amp; Ross 1976), dialogicity (Bachtin 1986), and pedagogical codes (Bernstein 2000), as well as an analytical frame deriving from systemic-functional linguistics (Halliday &amp; Matthiessen 2004) and reception theory (Langer 1995, 2011a, 2011b). Three research questions were posed: How do the teachers organise and conduct the text-talks? What linguistic connections with the text are constructed when text content is introduced and developed in the text-talk? In what ways does movement in the text manifest in the text-talk? Data were collected through class-room observations and interviews. Field notes and recordings were made of eight text-talks, and three teacher interviews. Analyses of intertextual cohesion (Eggins 2004), and activity sequences (Martin &amp; Rose 2007) were conducted. Analyses of text-based, associative and interactive text-movability (Liberg et al. 2012b) show the collaborative meeting with the text as expressed in the text-talk. The results indicate that built-out cohesion and progressive text-movability can widen the discourse around the text and thereby scaffold reading development. / <p>Delfinansierat av Ovanåkers kommun.</p>

The purpose of this thesis is to study how four different Swedish teachers in elementary school are teaching pupils reading comprehension to develop the low-performing pupils. To investigate and find out this I intend to try to answer the following questions: What strategies / methods / support structures do the teachers consider to help the lowperforming pupils understand the content of texts? How does the teacher reflect on the support the pupils receive? What types of questions do the teachers use in the text talks to support the pupils in developing their reading skills? The research questions are answered by qualitative methods in forms of interviews and observations. The theoretical point of view of the study is Lev Vygotsky's socio-cultural perspective, where Vygotsky describes how children develop when interacting with other people. Because teachers are the ones helping pupils develop, I will investigate how the interviewed teachers are working with those pupils and whether they believe this theory helps and guides the low-performing pupils forward in the learning process. The results of the study show that all the interviewed teachers agree on that pupils develop their reading skills when interacting with more competent classmates because it increases their ability to absorb information.

Textanalys och textsamtal är två begrepp som varit uppe på tapeten ett bra tag i såväl forsknings- som skolvärlden. I den senaste ämnesplanen för gymnasiet från 2011 skrivs begreppen fram som viktiga delar av svenskundervisningen. Eleven ska förutom att kommunicera och producera texter även kunna granska, värdera och bearbeta dem. Samtidigt inom forskningsvärlden betraktas textanalys och textsamtal som värdefulla verktyg för att utveckla elevers skrivande. Med tanke på den syn man har idag vad gäller skrivutveckling, ska dessa redskap introducera och stödja tanken om att texter är kontextuellt förankrade och att skrivutveckling bygger på utveckla olika slags skrivande. Det är mot denna bakgrund denna uppsats åsyftar dels att undersöka vilka modeller som stödjer textanalys och textsamtal, dels presentera vilket resultat diverse forskare fått fram när de studerat ämnena som stöd för elevers skrivutveckling. De slutsatser som läggs fram i uppsatsen är att textsamtal är en synonym för textanalys och att både koncepten fungerar som stödenheter för svenskämnets skrivundervisning. Tillsammans åskådliggör textanalys och textsamtal olika texters strukturer och stödjer tanken om att texter är kontextuellt sammanbundna.

Syftet med undersökningen var att ta reda på hur sex lågstadielärare arbetar med lässtrategier i samband med högläsning och textsamtal. Undersökningen syftade även till att ta reda på vilka frågor lärarna ställer under dessa samtal för att kontrollera elevernas förståelse, samt vilka fördelar undervisningsmetoden har ur ett lärarperspektiv. Undersökningen utgick främst från det sociokulturella perspektivet som innebär att elever lär sig bäst genom dialog tillsammans med andra. En semistrukturerad intervjustudie genomfördes med sex legitimerade lågstadielärare. Resultatet av undersökningen visade att samtliga lärare använder sig av högläsning och textsamtal dagligen i samband med lässtrategiundervisning. Lärarna utgår från olika modeller och en majoritet av respondenterna har inspirerats av lässtrategimodellen En Läsande klass. Resultatet visade även att lärarna arbetar med frågor på, mellan och bortom raderna för att kontrollera elevernas förståelse under textsamtal redan i tidig ålder. Lärarna upplever att högläsning tillsammans med textsamtal utvecklar elevernas läsförståelse och användning av lässtrategier. Samtliga respondenter menar dock att denna typ av undervisning hade varit mer utvecklande för eleverna i mindre grupper. / The purpose of this study was to investigate how six primary school teachers work with reading strategies along with reading aloud and text conversations. The study also aimed to find out what kind of questions teachers use during these conversations in order to assess students' understanding, and the benefits of the teaching method from a teacher's perspective. The theoretical approach of the study is based on the sociocultural perspective, which means that pupils learn through dialogue with others. An interview study was conducted with six licensed primary school teachers. The result showed that all teachers use reading aloud and text discussion along with reading strategy daily. The teachers use different models and a majority of the respondents are inspired by the reading strategy model “En läsande klass”. The result also evinces that the teachers use questions on, between and beyond the lines to verify students understanding during text conversations at an early age. The teachers experience that reading aloud together with text discussion develop students reading comprehension and their use of reading strategies. All respondents also believed that this type of teaching would have been more developing for pupils in smaller groups.

The purpose of this study is to investigate how four different teachers in the social sciences subjects in elementary school work with reading comprehension to support their pupils with reading difficulties. The research questions for this study are: Which structures do the teachers in social sciences subject use to support pupils with reading difficulties? How do the teachers in social sciences subject describe the concept of reading difficulties? What additional support do the pupils with reading difficulties receive? Two methods have been used to answer the research questions. Four teachers were interviewed and observed. Lev Vygotskij’s sociocultural perspective was used for the theoretical point of the study.  The results of this study show that the four teachers all use similar methods to help pupils’ develop their reading skills. They work to develop pupils’ vocabulary range by for example supporting structures such as text calls. When the four teachers described the concept of reading difficulties, they all mentioned dyslexia as a common cause of reading difficulties.  In addition, the four teachers mentioned that pupils receive additional support from special needs teachers who help them.

Läsförståelse är en komplex färdighet beroende av flera samspelande förmågor. Lärares uppfattningar om hur läsförståelseundervisning kan utformas i praktiken i relation till elevers olika utvecklingsstadier är en avgörande faktor för elevers läsförståelseutveckling (Jönsson, 2007). I tidigare forskning framgår vilka förmågor som krävs för fullständig läsförståelse, och hur förmågorna kan undervisas i praktiken. Däremot saknas forskning om lärares uppfattningar av arbete med läsförståelse i klassrumskontext. Inte minst saknas lärares uppfattningar av arbete med läsförståelse ur ett helhetsperspektiv och hur lärarna går tillväga för att forma läsförståelsearbetet likvärdigt i relation till elevers skilda utvecklingsstadier. Syftet med föreliggande studie är därför att beskriva verksamma lågstadielärares uppfattningar om läsförståelseoch den undervisningspraktik som bedrivs för att utveckla elevers läsförståelse. Studiens syfte uppnås genom frågeställningarna: ·      Hur uppfattar verksamma lågstadielärare begreppet läsförståelse i F-3?  ·     Vilka arbetssätt beskriver och motiverar lågstadielärare att de använder för att utveckla elevers läsförståelse i F-3? ·     Vilka aspekter beskriver lågstadielärare som särskilt viktiga i samband med arbetssätt för läsförståelse i F-3?  Materialinsamlingen genomfördes genom tre semistrukturerade fokusgruppsintervjuer med sex verksamma lågstadielärare. Denna kvalitativa studie utgår från ett fokus på lärares uppfattningar. Studiens teoretiska utgångspunkt utgår från ett sociokulturellt perspektiv. I resultatet framgår att läsförståelse uppfattas som samspelande förmågor som inkluderar bland annat avkodning och inferensskapanden av textinnehållet. Resultatet visar lärarnas uppfattningar av arbetssätt för att utveckla läsförståelse, vilka motiveras och beskrivs i form av bland annat variationen av högläsning, textsamtal, en läsande klass, parläsning, och textkort. Arbetssätten beskrivs möjliggöra utveckling utifrån varierade kunskapsnivåer och utvecklingsstadier. I samband med arbetssätten har läraren en avgörande roll, där textval i relation till elevgrupp i samband med arbetssätten är en betydande faktor. / Reading comprehension is a complex skill depending on several interacting abilities. Teachers' perceptions of how reading comprehension teaching can be designed in practice relative to students' different developmental stages are a decisive factor for students' reading comprehension development (Jönsson, 2007). Previous research emphasizes which abilities are required for fully developed reading comprehension, and to some extent how these separate abilities can be taught in practice. However, there is a lack of research on teachers' perceptions regarding reading comprehension teaching in the classroom context. There is also a lack of research on teachers' perceptions of reading comprehension from a holistic perspective and how teachers create equitable reading comprehension teaching relative to students' different stages of development. The purpose of the present study is therefore to describe primary school teachers' perceptions of reading comprehension and the teaching practice that is conducted to develop students' reading comprehension. The purpose of the study is achieved through the questions:      ·      How does primary school teachers perceive the concept of reading comprehension in grades F-3? ·      What working methods do the primary school teachers describe and motivate that they use to develop students' reading comprehension in grades F-3? ·      What aspects do primary school teachers describe as particularly important in conjunction with working methods for reading comprehension in grades F-3? The data collection was carried out through three semi-structured focus group interviews with six primary school teachers. This qualitative study is focusing on teachers' perceptions. The theoretical framework of the study is based on a sociocultural perspective. The results show that reading comprehension is perceived as interacting abilities that include decoding and inference creation. The results show the teachers’ perceptions of working methods for developing reading comprehension, which are motivated and described by the variation of reading aloud, text talks, a reading class,reading in pairs, and text cards.The teachers describe that the working methods enable development based on varied levels of knowledge and stages of development. In connection with the working methods, the teacher has a decisive role, where text choice relative to the student group in connection with the working methods is a significant factor.

Studien handlar om hur lågstadielärare arbetar med läsförståelse i undervisningen. Syftet med studien är att undersöka hur sju lärare i Sverige arbetar med läsförståelse genom att ta reda på vilka läromedel och lässtrategier de använder, hur de väljer läromedel och hur de arbetar både med läromedlen och i övrigt. Sju lärare i årskurserna två och tre verksamma på fyra olika skolor har intervjuats. Svaren har sedan transkriberats och bearbetats med hjälp av tematisk analys utifrån förförståelse, tidigare forskning och ett sociokulturellt perspektiv.Resultaten visar att lärarna använder sig av en kombination av läromedel i läsförståelseundervisningen. Ett huvudsakligen använt läromedel kompletteras med ytterligare ett. Som huvudläromedel används antingen läromedel Läsförståelse eller Abc-klubben och som komplettering Äppel-serien och Ottos klass. Olika typer av lässtrategier används, till exempel bildstöd, textsamtal/läsfixarna och genrepedagogik. Vidare visar resultaten att lärarna endast undantagsvist haft möjligt att aktivt delta i valet. När det gäller arbetssätt framkommer att lärarna i början på läsundervisningen anpassar sig efter elevernas nivå och använder olika typer av anpassade läromedel och hjälpmedel. Efter hand utvecklas undervisningen i förhållande till elevernas progressiva lärande. Det framkommer även att lärarna istället för att låta eleverna arbeta på egen hand försöker samverka så mycket som möjligt med eleverna. Några frågeställningar som kan ställas utifrån studiens resultat är vilka faktorer som är viktiga vid urval av läromedel och vilket inflygande lärarna har på valet.

Denna uppsats sammanställer forskningsresultat kring användandet av textsamtal i undervisningen och jämförs vidare med kunskapskraven för läsförståelse i grundskolans årskurs F-3. Undervisningen i läsförståelse ska syfta till att eleverna upplever läsning som meningsfullt och ska anpassas efter varje individs förmåga och behov. Som lärare är det viktigt att bidra till en kunskapsutveckling för eleverna och vara ett stöd i deras läsutveckling. Genom textsamtal där eleven görs aktiv i samtal och får möjligheter att dela sina tankar och idéer kan ett gemensamt kunskapsbyggande ske. Syftet med litteraturstudien är att belysa hur textsamtal används och vilken betydelse de har för elevers läsförståelse. Därefter jämförs hur strategierna kan tillämpas i förhållande till kursplanen för svenska i årskurs F-3.  Det material som undersökts består av vetenskapliga artiklar och doktorsavhandlingar som analyserades och sammanfattades. Artiklarna har sin utgångspunkt i läsförståelse, läsförståelsestrategier och samtal om text. Resultatet visar hur läsförståelsestrategier kan användas i undervisningen för att bidra till en ökad förståelse för texters budskap och struktur. Läraren har visat sig ha en viktig roll i modellering av strategierna för att eleverna ska tillägna sig dessa kunskaper och därmed kunna delta i textsamtal. Andra faktorer som påverkar elevers läsförståelse visade sig vara ordförråd, grammatik, genrepedagogik och byggandet av föreställningsvärldar. Elever med svårigheter i läsförståelse kunde stödjas genom högläsning och i diskussioner med andra. Analysen utgick från den sociokulturella teorin, enligt vilken ett samspel mellan lärare och elever är den grundläggande utgångspunkten. I diskussionen presenteras slutsatsen att lärare har en betydande roll i modellerandet av läsförståelsestrategier och att dialogen utvecklas när eleven själv får vara ledande i textsamtalen.