• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 1169
  • 1010
  • 730
  • 276
  • 139
  • 80
  • 59
  • 53
  • 31
  • 26
  • 24
  • 10
  • 8
  • 7
  • 6
  • Tagged with
  • 4068
  • 750
  • 622
  • 580
  • 520
  • 475
  • 454
  • 402
  • 379
  • 336
  • 313
  • 308
  • 297
  • 289
  • 289
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
111

Lissabonfördraget : Ökat demokratiskt inflytande inom EU?

Lindgren, Calle January 2010 (has links)
Vid införandet av Lissabonfördraget var unionens tanke att införa flertalet förändringar i syfte att bland annat effektivisera och klargöra unionens arbete. En stor förändring var också införandet av de ändringar som har till syfte att göra EU mer demokratiskt. Europaparlamentet får i och med införandet av Lissabonfördraget befogenheter inom fler områden och det förra medbeslutandeförfarandet blir nu det ordinarie. Den största förändringen är dock införandet av medborgarinitiativet. Våren 2010 lade kommissionen fram ett lagförslag med krav på vad ett medborgarinitiativ ska innehålla. Detta var ett förslag som skilde sig mycket mot det som stadgas i fördragstexten och gör det mycket mer komplicerat att genomföra ett initiativ. Syftet med uppsatsen är därför att undersöka om de införda förändringarna kommer leda till ett mer demokratiskt EU och om den föreslagna förordningen kommer inskränka medborgarinitiativet så mycket att det kan anses som en fördragsändring. I uppsatsen beskrivs de olika förändringar som gjorts i och med införandet av Lissabonfördraget för att sedan följas upp av en analys av de förändringar som har gjorts i syfte att göra unionen mer demokratisk. De införda ändringarna kommer enligt författaren att leda till ett mer demokratiskt EU men inte med den verkan som kanske hade hoppats när fördraget skrevs under. Medborgarinitiativet kommer möjliggöra påverkan från nytt håll även om den föreslagna förordningen kommer göra det mer komplicerat än det som stadgas i FEU. De införda kraven är omfattande men de är inte oproportionerliga och de kan rättfärdigas bland annat med tanke på risk för förfalskning av namnunderskrifter och minskad seriositet i förslagen. Förändringarna kommer mer att utöka unionsmedborgarnas möjlighet att påverka än att utöka den reella påverkan.
112

Deutsche Direktinvestitionen in den neuen Mitgliedstaaten der EU / Tiesioginės Vokietijos investicijos į naujas Europos Sąjungos šalis / German direct investments into the new members of the EU

Vaitkūnaitė, Jurgita 29 July 2008 (has links)
Weltweit gibt es einen harten Wettbewerb um Investitionen. Jedes Land versucht immer mehr Direktinvestitionen anzulocken, weil diese einer der wichtigsten Faktoren für die Entwicklung eines Landes sind und die Verwendung moderner Technologien fördern. Außerdem werden Statistiken über Direktinvestitionen sehr genau beobachtet. Im ersten Teil der Arbeit werden die theoretischen Aspekte des Themas vorgelegt, d.h. es wird der Begriff der Direktinvestition erklärt, die Arten der Direktinvestitionen unterschieden, in die Motive eingedrungen und es wird über die Risiken, die mit den Direktinvestitionen verbunden sind, gesprochen. Auch die Kommunikationskanäle zwischen Investor und Zielland, und wie diese helfen können einander zu finden, werden erläutert. Im analytischen Teil der Arbeit werden mit den grafischen und vergleichenden Methoden und mit der Verwendung der Statistischen Daten, die in den Tabellen und Grafiken vorgelegt sind, die deutschen Direktinvestitionen in die neuen Mitgliedstaaten der EU ausgewertet. Zuerst wird ein Überblick über die deutschen Direktinvestitionen im Allgemeinen geschaffen, danach wird die ganze Aufmerksamkeit auf die neuen Beitrittsländer – Litauen, Lettland, Estland – konzentriert. Im letzten Kapitel des zweiten Teils werden die deutschen Investitionen im Baltikum mit den deutschen Investitionen in einem anderem neuen Land, Ungarn, verglichen. Bei diesem Vergleich wird ein großer Unterschied von Volumen der deutschen Direktinvestitionen bemerkt... [der volle Text, siehe weiter] / Pasaulyje nuolat vyksta aktyvi kova dėl investicijų. Kiekviena šalis stengiasi pritraukti jų kuo daugiau, nes tiesioginės užsienio investicijos yra vienas iš svarbiausių šalies ūkio vystymąsi skatinančių veiksnių, stimuliuojančių modernių technologijų diegimą, be to tiesioginių užsienio investicijų statistika yra viena iš atidžiausiai stebimų mokėjimų ir tarptautinių investicijų balansų dalių. Pirmoje darbo dalyje pateikiami teoriniai problemos aspektai, t.y. aiškinama tiesioginių investicijų sąvoka, išskiriamos investicijų rūšys, gilinamasi į investicijų motyvus, apžvelgiama su investicijomis susijusi rizika bei kalbama apie komunikacijos kanalus, t. y. apie susipažinimo bei tarpininkavimo galimybes tarp investuotojo bei šalies, į kurią norima investuoti. Analitinėje darbo dalyje taikant grafinį bei aprašomąjį tyrimo metodus, t. y. naudojant statistinius duomenis, kurie pateikiami grafiniu bei lentelių pavidalu, analizuojamos Vokietijos investicijos į naująsias Europos Sąjungos valstybes. Pirmiausiai bendrai apžvelgiamos Vokietijos investicijos, o toliau visas dėmesys sukoncentruojamas į naująsias Europos Sąjungos valstybes – Lietuvą, Latviją ir Estiją. Paskutiniame analitinės dalies skyriuje vokiečių investicijos į Baltijos šalis lyginamos su vokiečių investicijomis į kitą naujają Europos Sąjungos narę – Vengriją. Atliekant šį palyginimą, pastebimas didelis investicijų kiekio skirtumas, bei iškeliamas klausimas, kodėl Vengrija yra tokia patraukti Vokietijos investuotojams... [toliau žr. visą tekstą] / Worldwide, there is a fierce competition for investment. Each country always tries to attract more direct investment, because this one of the most important factors for the development of a country and the use of modern technologies. In addition, statistics on foreign direct investment very closely monitored. In the first part of the theoretical aspects of the subject, it is the concept of direct investment explains the types of direct investments made in the motives and it is intruded on the risks associated with direct investment are spoken. The channels of communication between investor and the target country, and how they can help each other, are explained. In the analytical part of the work with the graphic and comparative methods and the use of statistical data in tables and graphs are presented, the German direct investment in the new EU Member States evaluated. First, an overview of the German direct investment in general, then the whole attention to the new accession countries - Lithuania, Latvia and Estonia - concentrated. In the last chapter of the second part, the German investment in the Baltics with the German investment in another new country, Hungary, compared. The comparison is a big difference in volume of German direct investment and noticed a question: why Hungary is so attractive for German investors and what should the Baltic countries do to such a level of volume of German investment? After discussing the tendency of German direct investment can be... [to full text]
113

A Study of EU-China relations EU-China Relations after China’s WTO Entrance in 2001 Does the EU need a new China-Policy?

柯安瑞, Erik Jan Class Unknown Date (has links)
China's rise is the most important change in our time. China with a population of 1.3 billion, annual economic growth rates above 10 percent and a successful economic transition has become the second biggest economic power worldwide. Since its economic opening, initiated by Deng Xiaoping in 1978, China has gradually opened itself, welcomed international investors for Foreign Direct Investment and advocated international multilaterism. At the same time, China has successfully secured its own interests. Beijing has, while keeping its currency artificially low, implemented several economic and trade policies, which mostly benefit Chinese companies. At the same time, China reacts highly sensitive to interference in internal affairs and even punishes states, which are too critical of the Chinese government. China’s new, strong role has also transformed the unipolar international system, which was dominated by the United States after the end of the Cold War, towards a multipolar system. Many actors see themselves within a rapidly changing international system and are forced to react to the environment and conduct appropriate foreign policies towards China. This paper discusses EU-China relations from 2001 to 2009 and examines EU’s foreign policy towards China. The purpose of this study is to determine the weakness of Brussels’ China policy and to answer the question of whether or not the EU needs to adjust its policy in order to create a more thorough stance towards China. Keywords: EU, China, foreign policy, EU-China relations, economic rise
114

The invalid directive the legal authority of a union act requiring domestic law making /

Vandamme, Thomas Alexander Jordaan Aloys, January 2005 (has links)
Proefschrift Universiteit van Amsterdam. / Met index, lit. opg. - Met samenvatting in het Nederlands.
115

Judicial protection through the use of article 288(2) EC /

Wakefield, Jill. January 2002 (has links) (PDF)
Univ. College, Diss.--London, 2001. / Literaturverz. S. 331 - 339.
116

Beschränkte Einkommensteuerpflicht in der Europäischen Union : Wege für eine Neukonzeption /

Liebing, Patric. January 2004 (has links) (PDF)
Univ., Diss.--Duisburg-Esssen, 2003.
117

Εξάρτηση της πρόσληψης μετάλλου από τη φάση ανάπτυξης, τη θερμοκρασία και τις συνθήκες αερισμού της καλλιέργειας κυττάρων. Πρόσληψη Eu(III) από συνήθεις ζύμες / Dependence of metal uptake on the growth phase, temperature and aeration conditions of cell culture. The case of europium (III) uptake by common yeasts

Ντούλης, Πέτρος 15 February 2012 (has links)
Η ρόφηση Eu από υδατικά δ/τα των μικροοργανισμών Saccharomyces cerevisiae, Kluyveromyces marxianus και Debaromyces hansenii μελετήθηκε ως συνάρτηση της θερμοκρασίας ανάπτυξης, της παροχής αέρα κατά τη διάρκεια της ανάπτυξης και της ηλικίας των κυττάρων. Τα αποτελέσματα έδειξαν ότι η εκθετική φάση των κυττάρων και η βέλτιστη θερμοκρασία επιδρούν με τέτοιο τρόπο ώστε να έχουμε μεγαλύτερη ρόφηση μετάλλου, ενώ η παροχή αέρα δεν επηρεάζει σημαντικά τα αποτελέσματα της ρόφησης. / The Eu(III) uptake from aqueous solutions by Saccharomyces cerevisiae, Kluyveromyces marxianus and Debaromyces hansenii was studied as a function of the growth temperature, supply of air flow during the cultivation process and the age of cells. Our results revealed that exponential phase cells and the optimum temperature of growth resulted in a higher metal uptake, while aeration did not have any significant effect on the uptake.
118

Att dela på notan - Om expertskatten, beloppsregeln och EU-rättens fyra friheter. / Splitting the bill - About the tax relief for foreign key personnel, remuneration rates and the four freedoms within the EU.

Vallgren, Isak January 2018 (has links)
No description available.
119

Závislost Evropské unie na dovozu ropy a zemního plynu (perspektivy) / The EU´s dependence on imported oil and natural gas (perspective)

Bartošová, Lucie January 2008 (has links)
Práce se zabývá stavem zásob ropy a zemního plynu v EU a vzrůstající závislostí EU na jejich dovozech. Dále mapuje evropskou energetickou politiku a její problémy jako závislost na ruských dovozech ropy a zemního plynu, nejednotný postoj zemí EU k energetické politice, stávající trasy ropovodů a plynovodů, růst světových cen těchto surovin a problémy ekologické. Analyzuje rovněž vnější vztahy EU s nejdůležitějšími partnery v oblasti energetiky a legislativní akty EU, které byly k tématu energetické politiky vydány.
120

Mobilita pracovních sil v EU po zapojení střední a východní Evropy do vnitřního trhu EU

Vomastková, Lucie January 2007 (has links)
Popis geografické pracovní mobility se zaměřením na období od vstupu deseti nových členských států do EU v roce 2004 do roku 2007. Kromě popisu hlavních proudů pracovních sil (tedy rozdělení oblasti na vysílající a hostitelské země) či důvodů využívání pracovní mobility občany EU je v práci uvedena typizace ?pracovně-mobilního Evropana ?, tedy charakteristika skupiny, která k pracovní mobilitě nejvíce tíhne, dále jaké zásady a pravidla tuto skupinu v mobilitě podporují a jaké jsou jejich hlavní překážky.

Page generated in 0.0557 seconds